Vilka motorer passar?
- Detta ämne har 13 svar, 7 deltagare, och uppdaterades senast 2012-05-29 21:51 av
.
-
Inlägg
-
Så står det plötsligt en 64:a på min gård! Någon originalrenovering blir det inte tal om och plåten är i ruggigt skick. Något slags funktionellt plåsterbygge är vad jag satsar på. (den makabra planen finns i V4-avdelningen)
Jag fick med en treväxlad låda i okänt skick men saknar motor. Blir det över huvud taget bil igen av mitt lik får motorn vara vilken trecylindrig Saab TT som helst. Jag avslöjar här min okunnighet: Kan jag använda precis vilken årgång som helst? När det blir dags kommer jag att söka efter en fungerande men orenoverad budgetmotor och räknar inte med några mirakel av hållbarhet eller prestanda utan vill bara ha något till den första besiktningen sedan 1980. Jag räknar med att montera elpump, växelströmsgenerator, elfläkt och hembyggt avgassystem.
Detta är INTE en skarp efterlysning av en motor utan en fråga om vad som passar, vad jag bör tänka på och hur svårt det kan bli att få tag på något när det väl blir dags. (om det nu blir dags…)
Alla motorer från 56 till 66 passar men långnosmoterna kräver lite anpassning av kylvattensystemet och en elfläkt.
Finemang, tack för svaret!
Istället för att skräpa ner forumet med nya trådar, vad gör egentligen “svängningsdämparen” i vevaxelremskivan för nytta och hur?
Jag har både läst och sett på Youtube att man skonar motorerna mycket genom att “jojjoköra” med växelvis acceleration och frihjulning på tomgång jämfört med att hålla jämn hastighet vid låg belastning. I instruktionsboken från 1960 nämns detta bara kort och slarvigt. I ett filmklipp visade en amerikansk 2T-ägare hur den genomsnittliga avgastemperaturen hålls betydligt lägre med växelvis pådrag/tomgång och han talade om att det minskar risken rejält för värmeskador på kolvtopparna. Spontant känns det också rimligt att smörjningen blir betydligt bättre om man gasar på lite mer när motorn behövs och att den får gå ner i varv ordentligt däremellan.
Hur kör ni era tvåtaktare? Hur snål på bensinen kan en 2T-96:a vara i 80-90 km/h när den är som bäst?
Ja hur kör man, ja tycker enligt min efarenhet, ca 10år nu med TT bilar att det är mkt överdrivet. ja har rasat en motor på dessa år.
Ja kör nog ganska vanligt men mina bilar, dock brukar ja dra på när det blir nerför så man får lite fart med sig och därmed få lägre kylvatten temp mm. Nu har jag ingen avgastemp mätare i mina bilar.
När det är långa rakor på typ motorväg så blir mest jobbigt för motorn och då drar ja på lite och frihjular ett tag.
Detta är även standard motorer.Var ute på en ca 40 mila tur med 95:an i höst och låg då runt 80-100 Km/h hela tiden och det funka fint.
Tanka här fullt här hemma i Råda, tror det går ca 42l i tanken på 95:an, när röda lampan lyser konstant så är det ca 10l kvar i tanken.
Räkna ut att det blev ca 42mil vi åkte, lampan lyste inte när ja kom hem, den blinka ofta. körde sedan ett par ggr till jobbet på 2,4mil innan den lyste konstant.
Tanka upp den förra veckan men tyvärr inte fullt, men 30 liter blev det och och lite mer än trekvarts tank blev det.
Summan av detta konstiga inlägg är att de går mkt billigt med tanke på att man varvar runt 4000 rpm hela tiden.Låter ju som att man kan åka TT till inte mycket högre pris än V4! Min V4 håller sig kring 7l/100km när jag kör mycket landsväg och håller mätaren på högst 90. Det behövs dock inte så mycket otålighet för att den ska öka på en deciliter.
Efter lite funderande slog det mig att “jojjokörning” inte bara borde vara snällt ur kylnings- och smörjningssynpunkt utan också kunna spara en del bensin. Metoden sägs kunna spara förvånansvärt mycket på vanliga bilar med fyrtaktsmotor men på min V4 har jag bara lyckats göra av med MER bensin då jag provat. Det är förstås en fråga om att hitta rätt teknik.
En vevhusspolad gammaldags tvåtaktare borde ha ett mycket smalare område med bästa verkningsgrad jämfört med en fyrtaktare eftersom en halvstängd förgasare inte bara
sänker cylinderkompressionen utan också minskar “spolpuffarna” så att mer avgaser
blir kvar till nästa arbetstakt. Jojjokörning borde löna sig extra bra då.För mig med visst dille på ekonomikörning går tankarna också till avgassystemet.
Jag antar att ytterligare bränsle slösas bort på dålig matchning i avgassystemet.
Tre separata expansionskammare borde inte bara kunna höja effekten utan också kunna minska bränsleförbrukningen vid det motorvarv de är avstämda för. -Men jag förstår att det kan bli lite för extremt till en gatbil där det helt enkelt inte kan få knattra rakt ut vid framhjulen.Vad kan man egentligen göra med en TT-motor om man har fokus på bränsleekonomi istället för på absolut originalskick eller rallytrimning? Lyckas jag lappa ihop min ledsna 64:a vet jag absolut vad för slags lekar jag ska ha den till! 🙂
@JohnA wrote:
Vad kan man egentligen göra med en TT-motor om man har fokus på bränsleekonomi istället för på absolut originalskick eller rallytrimning? Lyckas jag lappa ihop min ledsna 64:a vet jag absolut vad för slags lekar jag ska ha den till! 🙂
Blueprintning, se till att allt är flödesanpassat och jämt bearbetat samt lika mellan cylindrarna. Plana toppen, modernt tändsystem, tätningar ok mot tjyvluft, lågfriktionsooljor (Triboron kanske…?). Sotat, rent och snyggt överallt, etc etc etc :wrench
Det där Youtubeklippet med avgastempmätaren och “jojogasningen” är inte förankrat i verkligheten. Motorn i klippet går antingen alldeles för magert eller så är tändningen helt galet felinställd för sådär beter sej inte en Saab 2T egentligen – det går utmärkt att köra den som vilken bil som helst även i höga farter. Möjligen kan man släppa ner den på tomgång i utförslöporna, mer än så behöver man inte tänka på.
@JohnA wrote:
Kan jag använda precis vilken årgång som helst? När det blir dags kommer jag att söka efter en fungerande men orenoverad budgetmotor och räknar inte med några mirakel av hållbarhet eller prestanda utan vill bara ha något till den första besiktningen sedan 1980. Jag räknar med att montera elpump, växelströmsgenerator, elfläkt och hembyggt avgassystem.
Om du ändå redan räknar med växelströmsgenerator och elfläkt, så skulle spontant en långnosmotor vara bäst för dig – då slipper du använda elektriska vatten- och bensinpumpar.
@JohnA wrote:
Efter lite funderande slog det mig att “jojjokörning” inte bara borde vara snällt ur kylnings- och smörjningssynpunkt utan också kunna spara en del bensin. Metoden sägs kunna spara förvånansvärt mycket på vanliga bilar med fyrtaktsmotor men på min V4 har jag bara lyckats göra av med MER bensin då jag provat. Det är förstås en fråga om att hitta rätt teknik.
Menar du att man släpper gasen och motorbromsar med en modern bil? Eller frikopplar? Motorbromsar man en modern bil så stängs bränsletillförseln helt, därför spar du några droppar varje gång. 🙂
Saab 96 -62
Saab 96 V4 -75
Saab 9000 Kombi -91
Saab 900 T16 -92Körning med TT motorer. Farsan helgpendlade Luleå-Kiruna -68 till -76 och sista åren följde jag med. Han (och jag när jag körde) släppte gasen två gånger när det gick som hårdast, en gång i Törekorsningen och nästa gång i Liikavaara korsningen mot Kiruna. Om jag inte missminner mig hade motor No.2 gått 16000 mil när jag bytte kolvringar i den. 3 tim 10 min var målet för de 30 milen och det var vid fler tillfällen det lyckades än tillfällen det misslyckades. Det var en benvit 95’a 1964 inköpt ny (2 mån. innan långnosen kom ut) och jag övertog den -78 och totalrenoverade den. :weld jAG MENAR VAR ENDA SKRUV nedmonterad, lack in och utvändigt, nytt dämpmattor inv. ny underredsbehandling osv. :wrench Några år senare fick jag jobb på annan ort och kärringj*** 👿 som han höll ihop med nötte hål i huvet på gubben så en semester när jag kom upp var den fragmenterad!!!! :bh Men sensmoralen är att det är ingen vek motor, med bra smörjning, ett öga nån gång på tändinställningen och om motorn är inkörd för höga varv så håller den fint på fullgas. :race
Sen, om man har vant sej och har rätt teknik med frihjulet vill man ju inte vara utan det i stan.Låter lugnande det om TT-motorerna! Skönt att slippa oroa sig för att bränna eller nypa kolvar för att man kör på fel sätt. Moderna oljor borde knappast vara sämre än det man hade på 60-talet. Jag förstår så klart att motorns grundskick har mycket stor betydelse och jag räknar med att det till att börja med blir något orenoverat lik jag måste vara extra rädd om.
Hur lång- och kortnosmotorerna skiljer sig får jag kolla i mekarboken men jag säger så här: “Man tager vad man kadaver sade nekrofilen”. Jag har inte råd att vara allt för kräsen, det blir lågbudget för min ruttna 64:a. Det får också bli original treväxlad låda att börja med då det är vad som följde med bilen.
@Simon: Även om moderna insprutningsmotorer stänger av bränslet fullständigt vid motorbromsning blir det rimligen en ganska stor förlust om motorn ska snurra med när man släpper gasen. Även om motorn går på tomgång tror jag man sparar mer bensin på att koppla ur och rulla. Bäst sägs det så klart bli om man stänger av motorn i varje frihjulningscykel men de pengar man då sparar på bensinen lär man nog få betala på nya startmotorer eller kopplingslameller… 😉Alla dessa motorfrågor är ändå bara mental förberedelse och en flykt från det som egentligen bekymrar mig: rosten, rosten, rosten och helrenovering av bromssystemet.
Jag frågade gubben, motorn hade gått 12000mil innan kolvringsbytet, inte 16000, sen körde jag väl en par tusen mil innan bilen skrotades.
För att få en ännu mer ekonomisk TT så får man nog minska förgasarhalsen (venturin) någon millimeter och öka kompet något förutom det som “Dicst” nämner. 3 växlade lådan skulle jag göra mej av med. Troligtvis skriker den som en stucken gris och byte bör göras ändå. En fyrväxlad låda gör (i mina ögon) väldigt mycket för körbarheten och ekonomin. Elfläkt, frisk generator och nytt batteri ger ochså en del bränslebesparing. Med långnosmotorn har du ju lättare att montera en liten effektivare växelströmmare. Räkna på på nya bromsslangar, bromsband och hjulcylindrar så blir du inte besviken, det minsta rostporer i cylindrarna och du har grisigt bromsoljeläckage som kommer tillbaka och förstör bromsbanden. Avbrutna fastrostade luftnipplar är mera vanligt än ovanligt. Har du tur räcker en honing och ny packningssats till huvudbromscylindern, men kom ihåg att rensa alla små hål i cylindern nogrannt. Jag hade hårda gummiavlagringar i ett av dom som jag skrapade bort med en nål med stukad spets! Slipa eller svarva bromstrummorna runda. Packa om eller byt hjullager om ytorna är det minsta ojämna. Byt stötdämpare och bussningarna till krängningshämmaren. Kolla bakaxelbussningarna. Det är roliga enkla småjobb (tycker han, ja!) faktiskt och gör enorm skillnad. Annat är det med svetsningen, fy f**.
TT’n (de som inte har separat oljepump) bör inte köras utan frihjul eftersom den förlorar smörjningen vid motorbroms, men en modern bil med bränsleavstängning vinner ekonomi om man utnyttjar motorbroms istället för att bromsa bort rörelseenergin, man får dock lov att släppa gasen tidigare än vanligt om det ska märkas. Insprutningen slås på igen automatiskt vid 12-1400 V/min. Man rullar ju längre med kopplingen nere men med tiden så spar man bensin med motorbroms.
Svängningsdämpare finns på de flesta motorer och utjämnar de “hårda,korta,snabba” vibrationer och vridningar som kan uppstå i vevaxeln vid vissa varvtal och belastningar. Metallringen är en slags balans och gummit är fjädringen. Fjädringen är anpassad för de förekommande vibrationerna (frekvensen) och är olika för varje motortyp och varvtal som den ska utjämna. Metallringens vikt är ochså anpassad (amplituden). Det är därför viktigt att gummit är frächt. De hårda vibrationerna kan framkalla sprickor, lagerskador och vevaxelbrott när metallen i vevaxeln böjs och vrids. Fläktremmens betydelse är liten då den är för mjuk för att betyda något. På större motorer kan svängdämpare även finnas på kamaxeln. Svänghjulet baktill utjämnar de “mjukare” hastighetsvariationerna som uppstår vid varje förbränningstakt, lagrar upp energin i rörelsetröghet då kolvhastigheten ökar, och puttar på i kompressionstakten då kolven vill bromsa upp. Vevaxelbalanserna försöker utjämna kolvens uppbromsning i dödpunkterna, men dom lyckas aldrig eftersom rörelsechemat är olika för övre och nedre dödpunkt.Ekonomikörning, en frisk V4 med en bra förare är svårslagen. Pendling Luleå-Piteå ca 100 i snitt galant under 0,7 och med lite medvind ännu snålare! Veckor i sträck. Med frihjul och antika 145/15 däck hårdpumpade. Båge och rallyratt, rallydämpare, psykedeliskt 80 tals målad med klistermärken överallt, något planade toppar, lite större ventiler och en liten 28-32 förgasare, var det Weber? Det är möjligt jag hade en rallykam av någon mild typ ochså. Kallt väder, kylarskydd, brytarlös tändning i en ny fördelare, elfläkt, bra batteri, tunn olja med slick oljetillsats i motor och växellåda, och lika tunn plånbok som oljan. Jag var besviken om V4an drog över 0,7 även på sommaren! Tyvärr smög en elak vägren upp och V4’an blev nerdragen och misshandlad av de vilda blommorna i diket. :h :h
Tack Charlie för bra inlägg!
Det där med vibrations-/svängningsdämpare har jag faktiskt aldrig sett på någon av mina många bilars motorer. Jag har mest haft äldre bilar, de två nyare har jag aldrig mekat så djupt (Skoda Felicia D och Volvo 945) Däremot brukar ju de flesta kopplingslameller ha utjämningsfjädrar man jag har antagit att den mekanismen bara verkar vid extremare ryck. Om fjädrarna i lamellen arbetade konstant borde de torra glidytorna ta stryk snabbt. (?) De enda bilar jag haft som SAKNAT ryckfjädrar i kopplingen är min lilla Fiat 126 och en Zaz/Jalta 965, alltså små lätta bilar av enkel modell.
Det där med motorbalans intresserar mig väldigt mycket och det är absolut ingen enkel vetenskap. Som Charlie101 skriver ställer skillnaderna mellan övre och nedre dödpunkten med en massa olustiga övertoner hos vibrationerna. Kan det vara så att vibrationsdämparen i saabs TT-motorer är extra viktig eftersom vevaxeln består av en massa sammanpressade delar istället för en homogent gjuten axel? Att de snabba/korta/hårda vibrationerna helt
enkelt kan få vevaxeln att glappa upp? Jag antar också att lagerrullar/-kulor är mer känsliga för högfrekventa vibrationer än vad trycksmorda lager med en flexibel oljefilm är.När vi talar motorbalans passar jag på att skryta igen om mitt mycket lyckade idiotexperiment: Att ful-meka bort två av fyra kolvar ur en ganska slutkört kortslagig
1050cc fiatmotor och sedan köra över 4000 mil utan problem. Med 10-15% mindre
bränsleåtgång dessutom! http://em34.mine.nu/elektroarkivet/OFFTOPIC_127downsizing/index.htmPlötsligt befinner jag mig i ett aningen hetare läge för att jaga rätt på en inte allt för dyr men fungerande motor. Är det skillnad på prisläge och lättheten att få tag på motorerna för kort- respektive långnos? Jag väljer helt osentimentalt det enklaste och billigaste. Jag kommer att ha en modern kylare med elfläkt i en kaross som fr.o.m. framvagnstornen är från en V4.
Utöver motor med förgasare kommer jag behöva motorfästen, luftburk, generator, startmotor
och avgassystem. En kylvattentermostat lär också behövas. Är det samma avgassystem som hos V4 efter den främre ljuddämparen? Kan man klara sig utan främre burken eller är den absolut nödvändig för ljudnivå och/eller motorns gång? Alternativa delar, fräcka DIY-tips och liknande lösningar mottages tacksamt då projektbudgeten är nära noll.
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
