Sv: Re: 4-bultade nav/trummor

Forum Modellspecifika forum 95/96 TT 4-bultade nav/trummor Sv: Re: 4-bultade nav/trummor

#63110
mats jonsson
Deltagare

Nej jag har inte sett grejorna ifråga. Har däremot sett andra adaptrar och det finns inte så många olika sätt att utföra modifieringen på. Och faktum är att hålet i fälgcentrum är mindre på sportens fälgar jämfört med V4:ans. Och den här centreringen är ganska viktig. På de här elbilarna som byggdes svarvade man av den här upphöjningen på framnaven och några av dessa nav har suttit på en bil som jag har haft i min ägo och de fälgarna var inte snygga. Skruvhålen var väldigt fula. Jag har två sådana nav liggandes om någon vill köpa dem billigt.

När det gäller de främre naven så är de gjutna i något slags aducerjärn, precis som bromspedalena på kortnosen vilka gjöts i AB Järnförädlings aducerverk i Hälleforsnäs. Att svetsa aducergods är inte som att svetsa i gjutjärn och man behöver inte vara metallurg för att inse att detta medför en del risker. I ett sådant läge är det bättre att låta hålen vara. Ett sätt att förvissa sig om vilket material de främre 5-bultade naven är tillverkade i är genom att ta fram släggan. Slå på HÅRT på kanten. Går den sönder så är det gjutjärn. Håller det så är det aducerjärn eller något liknande. I dag hade man nog tillverkat navet i segjärn eller kompaktgrafitjärn. Strukturmässigt finns det likheter mellan de två sistnämnda. Grafiten i ett segjärn är kulformigt medan det är fjällformigt i ett vanligt gråjärn.

De bakre trummorna på sporten gjöts visst av Lockheed i en gjutjärnskvalitet. Till V4:orna använde man en gråjärnskvalitet som på SKF-språk heter V103/V104. Samma kvalitet som bromsskivorna gjöts i vilka tillverkades vid SKF i Katrineholm. I min ungdom så smälte jag under sex års tid det järn som man gjöt dessa skivor av och jag vill minnas att C-halten var 3.35%.

Att svetsa i en normaliserad gjutjärnstrumma är lika klyftigt som att lackera med 2K-färg utan härdare. Ett problem som moderna bilar har är skeva bromsskivor.

Ford Scorpio är/var ett katastrofexempel. Det bästa man kan göra efter gjutning är att låta skivorna ligga några månader inna bearbetningen tar vid. Idag har man inte tid med sådant och de sitter i flerop:en innan de har kallnat.

Har man en begagnad gammal trumma så är förmodligen alla spänningar i den normaliserade. Börjar man svetsa så får man spänningskoncentrationer runt svetspunkterna. Samtidigt erhåller man metallurgiska förändringar vilket resulterar i ett sprödare material. En del av dessa kan gå att få bort genom avspänningsglödgning. Vad man kan göra är att avspänningslödga ett antal timmar vid lämplig temperatur, tror att det brukar ligga runt 600-700 grader någonstans, och därefter såga sönder en trumma för att göra strukturprov. Därtill gör man sedvanliga Brinell-prov eller liknande.

Av detta kan man då dra slutsatsen att det är bättre att svarva trummorna ur en massiv metallklump av lämpligt material. Adaptar, spacers och dylikt är sådant man kunde köpa på Hobbex för 20 år sedan. Vem minns inte adaptern till Weber 28/36 vilken man kunde montera mellan ett enkelportsinsug och en 28/36:a…

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng