Sv: Re: Sonett II

Forum Modellspecifika forum Sonett Sonett II Sv: Re: Sonett II

#119257
mats jonsson
Deltagare

Ja bakrutor finns att köpa och de är dyra. Dessutom är de av fel sort.. Det har funnits tre olika rutor under samma reservdelsartikelnummer. De allra första bilarna hade rutor i plast. Jag vet inte exakt när man gick över till glas men det var förmodligen mellan chassinummer 020-030.

Sedan kom en ruta med en ankstjärt i överkant. Från sidan såg bilarna inte kloka ut. Hur länge dessa användes är lite oklart men det var förmodligen tills det att lagret var slut. Tyvärr var de dessutom av härdat glas. Därefter kom den släta modellen vilka finns som reservdel idag. Skulle gissa på att de infördes i slutet på Sonett V4 -67-serien.

Avsikten med ankstjärten var förmodligen att man ett tag hade planer på att fästa rutan i gångjärn och göra den öppningsbar vilket Björn Karlström tidigt hade skissat på. Det här projektet föll på grund av förmodligen både kostnadsskäl och konstruktionsskäl. Det hade blivit svårt att få det tätt där bak. Passformen på rutorna var det nog lite si och så med och plastramen hade fått förstärkts. Dock har her det förekommit liknande kontruktioner på annan håll. Generaton III av Chevy Camaro har en sådan lösning vill jag minnas.

Man ska komma ihåg att Sonett-projektet levde under en stark kostnadspress och att sonetten egentligen inte är en Saab-produkt utan en ASJ-produkt som tillverkades under Saabs vingar. Sedan har Saab säkert en annan åsikt idag när krutröken har lagt sig i Arlöv. Karosskonstruktion och chassikonstruktion låg i Arlöv och ombesörjdes av ASJ. Saab hade inflytande på design, kvalitet och säkerhet. Viss utprovning gjordes av Saab. Alla ”saabdelar” köpte ASJ:s inköpsavdelning in från Saab och sedan sålde man kompletta bilar tillbaka.

Kostnadspressen skildras också av att Saab hade svårt att bestämma tillverkningsvolymerna vilka enligt befintlig dokumentation tycks ha förändrats dagligen. I början var Saab Scania of America väldigt entusiastiska och jag har för mig att Ralph Millet ville ha 3000 bilar direkt (1967-1968). När man fick vetskap om priset så fick man ågren och då sade man sig vara glada om man kunde sälja 500… Man ska komma ihåg att west coast price för en 69:a i USA var nästan 4000 dollar. Och för det priset kunde man få en amerikansk bil med en bigblock 454 eller dylikt. Bilmodeller som i dag säljs på Barret&Jackson med prislappar som börjar på 1,5 miljoner SEK…

Jo jag har faktiskt en begagnad bakruta i härdat glas ståendes på vinden… som är utlovad till en snubbe som håller på och jobbar med chnr 029. Svensksåld med genuin tävlingshistoria. Det är just den silvergrå bil som Erik Carlsson körde i Coupes des Alpes 1966. Eller franska alprallyt som det kallades här hemma. Bilen är i hyfsat skick och bär spår efter rallyt. Den var med på SSR:s träff på Öland 1984 och jag försökte att ligga bakom och så nära som möjligt. Jag har suttit i den, tagit på den och kört den någon meter. Jag har också känt lukten. Den som museét har är ”bara” en replika även om det bara skiljer 4 bilar i chassinummer… Men var tog Pat’s bil vägen? Den hade chnr 030. Frågan är fri, spekulera på så ska ni få facit senare.

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng