Min och pappas europaresa med 96.an
- Detta ämne har 10 svar, 8 deltagare, och uppdaterades senast 2008-07-19 19:22 av
Molte.
-
FörfattareInlägg
-
Det började med att pappa sa att det hade varit roligt att köra ner till Gibraltar sund. Då sa jag på skoj att jag följer med om vi tar V4.an. Svaret blev, det är synd att slita på den och att den säkert inte skulle tycka om påfrestningarna av att köra så långt på så kort tid. Mitt skämt blev till ett vad. Nu jäklar skulle de visas vad V4.an gick för. Kommentarer från andra löd: ”går det?” ”nä nu skojar du allt?”. Kände mig ännu mer triggad, varför skulle man inte kunna köra långt med bilen 2008 när man kunde göra det för 30 år sedan?
Pappa hängde snart på idén, den hade ju ändå inte gått mer än 10 000 mil så de skulle säkert gå bra, lät de nu.
Han började göra resvägar ner till Gibraltar men till slut nöjde vi oss med att följa Nederländernas, Belgiens och Frankrikes norra kust och sedan precis svänga in i Spanien och köra tillbaka via Medelhavet och sedan köra genom Schweiz, Tyskland och Danmark på vägen hem.Vi startade resan på tisdag morgon den 24/6. Vi han inte komma längre än till färjeläget i Helsingborg innan vi fick vår första hälsning från några i en liten lastbil. Direkt på båten och 30 minuter senare var vi utomlands. När vi närmade oss Köpenhamn så blev de köer på motorvägen och värmen fick sättas på lite. Denna dagen körde vi vidare genom Tyskland och in i Holland till en liten stad ute på landet med ca 1500 invånare som ligger lite norr om Groningen. Frun på det lilla hotellet rekommenderade oss att stanna ända till fredagen för då skulle de spelas musik på gatorna och hela staden skulle livas upp. Inget som lockade oss, vi hade betydligt högre planer. Under dagen hade ett oljud börjat höras från höger framhjul när man svängde lite höger så därför plockade vi av hjulet och tittade lite närmare. Inga glapp eller något upptäcktes, däremot var bromsbeläggen oroande tunna. På vänster sida var de som nya. Konstigt med tanke på att bilen inte drar snett när man bromsar. Alla fall bestämde vi oss för att fortsätta en bit västerut så vi fick se lite mer av Nederländerna och sedan fortsätta in i Belgien, sen skulle vi köra rakt söderut och stanna nere vid Medelhavet så skulle mamma skicka ner nya bromsar till oss så skulle inte resan bli förstörd.
På morgonen efter frukosten som vi förövrigt blev besvikna över fortsatte vi köra. Vi tog vägen över Afslujtdijk, (lättare att skriva än att uttala) den stora fördämningen mot öppna havet. Tyvärr kunde vi knappt se de Västfrisiska öarna för de var dissigt denna morgon.
Pappa sköter kartan och jag styr. De blir bäst så, han lotsar mig genom ringvägen runt Amsterdam och sedan styr vi mot Bryssel. Hungern börjar påminna sig och vi kör in i staden. Något som skulle bli ett stort företag. Efter mycket letande hittade vi ett ställe att göra av med bilen på, på andra sidan gatan låg ett Mc Donalds som vi gick in på. Lagom trötta och svettiga beställde vi vars en meny och åt. Nu skulle vi ut ur denna stad. Skyltarna som skulle leda oss utåt upphörde efter ett tag. Vet inte hur många gånger vi körde upp och ner längs en gata och letade skyltar eller hur många varv vi körde runt i en stor park. Tillslut hittade vi vägen ut. Kom så klart i köer inne i staden. Värmen fick sättas på, värmepaketet i 96.orna går inte av för hackor. Man kan köra genom en vargavinter i bara kalsongerna. När temperaturen visar närmare 30 grader ute så är de svettigt nog ändå. Fick beröm för bilen i kön alla fall. De va en tröst i värmen. När vi kommer ut ur staden kör vi söder ut förbi Antwerpen och in i Frankrike. Efter ett tag tänds bromsvarningslampan. Vi stannar och undersöker. Hittar inget annat än vårt tunna belägg som fortfarande är gott och väl godkänt. Vi linkar oss vidare med stor försiktighet och testar bromsarna med jämna mellanrum. Vi kommer ner till Reims alla fall och tar in på Best Western Hotel de la Paix. Priset är därefter, men de tycker vi att vi förtjänar. Jag hade packat med ”stora gör det själv boken” och börjar läsa om bromsarna. Finns visst en sprint som hoppar in nere vid pedalerna som sedan tänder lampan. Man kan dra ut den och testa bromsa, tänds den inte igen så är de okej. Den kan visst hoppa in vid häftiga inbromsningar och så. Vi bestämmer oss för att testa de imorgon. Nu ska vi ut och äta alla fall. Från hotellfönstret kan vi se katedralen Nothre Dame som jag får en snygg nattbild på. Vi studerar den noga följande morgon.
Efter att ha dragit ut sprinten så hoppar den inte in igen och vi känner oss lättade och fortsätter söderut. Vi kommer ner till Montelimar och bestämmer oss för att hitta ett hotell. Hemma fyllde jag upp den sista biten i spolarvätskebehållaren för att den skulle klara värmen, litet litet håll upptäcktes då. När jag fyllde upp den nästan kokande behållaren så började de forsa ut. Dumsmarta SAAB tänkte jag. Smart med uppvärmd spolarvätska på vintern men de funkar inget vidare i 40 graders värme, de flesta har nog smält ner en och annan behållare. Blir knappast bättre av grövre avgasrör.
Senare på kvällen går vi till restaurangen bredvid hotellet och beställer mat. Jag ska ha entrecôte och pappa lamm. Två stora filéer får jag. Stora så de hade räckt till en hel familj och pappa får fyra lite mindre. Mätta går vi och lägger oss.
Efter frukost börjar vi köra igen. Motorväg hela vägen ner till Frejus och St.Raphaël där vi ska stanna. Vi hittar ett hotell efter lite letande och bokar in oss för sex nätter. Nu ber vi mamma skicka ner de nya bromsbeläggen hon har skaffat till oss.
Hotellet ligger längs med strandboulevarden så vi har fin utsikt ut över Medelhavet och AC på rummet vilket är en nödvändighet om man ska kunna sova. 45 grader är högsta temperaturen jag noterade och aldrig under 40 på dagarna inte under 25 på kvällarna. Vi har fått instruktioner om hur vi ska parkera eftersom det är marknader i staden. När vi är ute och går ser vi hela tiden hur Police municipale lyfter iväg bilar som står fel. De kommer med flakbil med kran, drar två stora remmar under bilen och lyfter upp dem på flaket Det hela går vingligt och man undrar om de inte ska vingla in bilen de lyfter i flaket eller förstöra något annat på den. Vi väljer att parkera på gatan bakom hotellet för säkerhetsskull. Det kommer ut en liten kille och frågar ”Herrn, vad är det för bil?” Pappa svarar att det är en svensk bil som heter saab. Några sekunder senare kommer pojken tillbaka med en flicka och säger ”det är en fin bil som heter saab”.
Vi går ner på stranden och ligger där ett tag, när vi kommer upp på hotellrummet konstaterar vi att solen inte har tagit så hårt på oss. Följande dag går vi ner igen. Denna gång är solen inte lika snäll. Med brända ryggar går vi hem. Blir till att läsa Henning Mankells Kinesen, avklarades på två dagar.
En kväll får vi stanna framför posten och när vi kommer på morgonen för att ta bilen så är de marknad på parkeringen. Vi går tillbaka till hotellet och frågar var Police municipale ligger för de har forslat bort vår bil. Mannen i receptionen ger oss ett leende som får en att ana att Police municipale inte är så populära. Han förklarar också att staden inte vill sätta upp skyltar om parkeringsförbuden. Vi får instruktioner om hur vi ska ta oss till uppställningsplatsen och går dit. På vägen möter vi en tant som ser att vi går med karta, en stannar oss och frågar vart vi ska och sen undrar hon vilket språk vi vill ha hjälp på. Inget man är van vid i Frankrike. Trevliga är dem men de pratar helst inget annat än franska. Väl framme får pappa sköta snacket det är han som kan franska av oss. Polisen ber oss hämta försäkringspapperna i bilen och jag går ut och letar medan pappa fortsätter prata. Hinner inte mer än komma ut genom dörrarna och gå mot bilen förrän en polis utstöter läten som ”ÖH!!, UH!!” jag vänder mig om och anar att det är mig han försöker få kontakt med. Han säger något på franska och jag svarar på engelska att jag inte förstår franska, han fortsätter på franska och jag säger åter igen att jag inte förstår franska. Ber honom prata engelska men de hjälper inte. Vänder mig istället om och går mot bilen. Irriterad över att inte ens polisen kan prata engelska. Polisen följer raskt efter mig och ställer sig att stirra på mig när jag låser upp dörren på bilen och hoppar in och letar efter papperna. Sen säger han bara ”OK” och går sin väg. Notan landade på 96 euro och en rakning på ytterliggare 35 skulle komma hem. Han i receptionen på hotellet sa att den kunde vi strunta i att betala för dem skulle ändå inte kräva oss på den. Den har inte kommit nu över en vecka senare.
När vi fått bilen kör vi och kollar på en arena som romarna har byggt, staden vi bor i har Julius Ceasar grundat.
En annan dag kör vi till Monaco och kollar på Monte Carlo och casinot. Staden har verkligen en intressant uppbyggnad där den ligger i backarna. Sen går vi ner i hamnen och tittar på båtarna. Många av dem är stora som de nya sundsbussarna som går mellan Helsingborg och Helsingör, de är inga småbåtar precis.
På vägen tillbaka till hotellet kör vi upp en gammal by som heter St Paul. En by där många konstnärer har bott. När vi ska köra därifrån vägrar bilen att starta. Startmotorn snurrar som bara den som vanligt men de hjälper inte. Plockar av luftrenaren och de fullkomligt forsar ner bensin i insuget. Lite stressad av att få problem uppe i en uråldrig by i bergen tänker jag bara, tur jag har assistans på bilen. Pappa kommer med förslaget att putta ner den för backen, i med tvåan och efter 50 meter börjar den tända. Stannar och väntar på att pappa ska springa ifatt. Plutt plutt säger den. Svårt att hålla den igång men glada ger vi full gas och kör därifrån, nu går den som den ska igen. Kanske lufttrycket och värmen på de höga höjderna som spelade ett spratt.
För att göra berättelsen lite kortare så hoppar vi över lite.
Våra bromsbelägg har inte kommit så vi bokar en natt till. Kollar nere i datorn med vårt kollinummer och paketet går inte att spåra via frankrikes post och den svenska uppger att de har kommit till utrikesterminalen i Frankrike. Vi har inte tid att stanna längre så vi ger oss av. Hotellet lovar att ringa oss så fort beläggen kommer, de har inte ringt än mer än en vecka efter att vi lämnat hotellet så de är nog bortslarvade.
På vägen mot Sverige kör vi genom de franska alperna på slingriga vägar. Vi tittar in i en gammal by och tar en matbit. Byn är verkligen gammal och har en 2000 årig historia.
Vi kör vidare på de slingriga bergsvägarna som aldrig tycks ta slut men vackert är de. Efter några mil får jag en lastbil med släp bakom mig. Tänker bäst att stå på lite, jag vill inte ha han i baken stressandes. Kör för allt vad man vågar på de slingriga vägarna men han kommer närmare ändå, skrattretande. Här kör jag en relativt pigg bil med bra vägegenskaper och inte ska jag kunna hålla jämnt tempo med en lastbil med släp. Stannar och släpper förbi honom. Minuten senare flyger han om en annan bil. Han hade troligen kört där mer än en gång. Vi kör vidare och kommer upp på höga höjder, bilen går trött som bara den. När de går nerför lägger jag i fyran bilen sackar jag ger full gas ner för backen men bilen ökar knappt farten. När vi kommer längre ner så går den som vanligt igen. Körde förbi en skylt som pekade till Europas högsta väg men den hoppade vi över. Dumt att slita mer än nödvändigt på vårt belägg även om de vore något att ha på meritlistan att man kört på Europas högsta väg.
På vägen upp mot Stuttgart som är ett mål eftersom vi vill se Mercedes nya museum stannar vi i Annecy som är en fin stad. Vi sover i gamla stan intill ett torg. Från fönstret på hotellet har vi fin utsikt. Vi går ut och äter och då ser vi ett annat hotell som ser betydligt finare ut för bara en struntsumma mer. På kvällen larmar de ute på torget så vi har svårt att somna och tidigt på morgonen kommer renhållningsarbetarna och väsnas. Vi äter vår frukost går och tittar ut över sjön sen kör vi vidare. Vi kör in i Schweiz och får betala trehundra kronor för att få köra på deras vägar. Mycket bättre system än fransmännens där man får stanna titt som tätt i tullar och betala på motorvägarna. Vi kör längs med Genèvesjön men det är lite disigt så utsikten kunde ha varit bättre. Sen kommer vi utmed två andra stora sjöar också innan vi stannar i Basel. Rhen flyter igenom här och vi ser några som badar i den starka strömmen. Vi äter på Mc Donalds för andra gången på resan. Betalar med euro och får schweizerfranc tillbaka, vi undrar om vi blivigt lurade men konstaterar att det nog bara var fruktansvärt dyrt. Åttio kronor för var sin meny är inte billigt precis.
Sen fortsätter vi mot Stuttgart. Vi stannar i en förort som heter Möhringen och sover där. På hotellet förklarar de att vi inte för köra in i Stuttgart med 96.an för de har miljözoner. Staden ligger som i en gryta så avgaserna kommer inte därifrån. Vi åker U-bahn och S-bahn in till Museet. Åtta våningar med Mercedes och tysklands historia. Tog ett bra tag att gå igenom allt. Byggnaden i sig själv är imponerande med sin futuristiska design.
Klockan blev väl närmare fem innan vi började köra igen. Vi tar oss upp för och nerför i Kasselbackarna. Många av backarna har åtta procents stigning. Vi blev omkörde flera gånger men de var i nerförsbackarna. När de gick uppför kom vi i vänsterfilen i 110-115 och körde om många moderna bilar och när de gick nerför blev vi omkörda. 96.an imponerar med sin styrka. I den värsta backen nerför finns det en nödutväg ifall bilen skulle skena. Filen längst till höger är en sådan som avslutas med en liten uppförsbacke och ett litet buskage. Kan liknas vid en backhoppningsbacke. De värsta var att efter buskaget så fanns det en dal så hade man kommit i hög fart så hade man hoppat rakt ut i dalen och ända räddningen hade varit fallskärm.
Vi stannar i utkanten av Göttingen och sover där. Morgonen där på kör vi till Autostadt. Det är Volkswagen som byggt upp ett område där de presenterar sina märken. Tyvärr hade deras museum stängt men vi kunde trösta oss med att vi fick gratis parkering, vi såg att andra fick betala. De var kanske för vi kom med finbilen som de var snälla mot oss. Fast museet inte hade öppet så fick vi ändå se mycket annat intressant av deras historia. De visar även upp bilar som de tycker är milstolpar i bilens historia. Tyvärr har de ingen SAAB med där. En 92.a kunde de väl ha haft med eftersom den har tvärställdmotor och lite annat modernt för den tiden. Istället presenterar de en hundkoja.
Förresten, nu har de börjat väsnas mer än lovligt om bromsarna men de tar fortfarande som de ska. Efter Autostadt tankar vi och börjar på hemresan. Der regnar lite men upphör ganska snabbt. Vi kör mot Hamburg och sen mot Puttgarden. Hela tiden har vi ett regnväder framför oss men vi hinner aldrig ikapp det som tur är. I Puttgarden handlar vi på Border shopen sen kör vi ombord. Vi hinner inte mer än att gå upp för trapporna så kör båten. Femtio minuter senare kör vi av och stannar på Statoil för att tanka men de har stängt fast de ligger inne på färjeläget. En dansk stannar och förbannar macken, sen säger han ”men de kan man förstå vi är i Danmark nu”. Vi kör vidare och hittar en annan mack sen är de full fart hemåt. Vi ser hur det blixtrar i horisonten. När vi kommer upp till Helsingör hinner vi precis köra på båten sen seglar vi. På alla fyra färjeturerna har vi inte fått vänta mer än fem minuter så vi har haft flytet med oss.
Tjugominuter senare kör vi av färjan. Här hittar bilen själv då den varit inne på området många gånger och tittat på snabbare bilar som kör i hamnen på helgerna. Ytterligare tjugominuter senare kör vi in på uppfarten och packar in lite och går och lägger oss. Klockan är halv ett på natten nu.
Vi har varit iväg i ganska så exakt två veckor nu och kört 504,2 mil, tankat 379,19 liter bensin och haft en snittförbrukning genom resan på 0,752 l/milen. De får man vara nöjd med när man tänker på alla backar och städer vi tagit oss igenom.'- 9-3 Aero 2,8T XWD TX Edition, Hirsch Performance -10
- 9000 CC 2,3 Turbo 16 Sport -91 när det är sommar
- 96 GL V4 Super -79 när vägen svänger
- 90 T16 -87 när jag ska överraskaDet låter som du har haft ett roligt äventyr. Skönt att du inte fick några allvarliga problem.
Måste göra något sådant någon gång, men då blir det med en tvåtakare. Både min pappa och mamma hade färder ner till medlehavet i tvåtaktare. Mamma med en 95-61, pappa 95-65. Så det måste göras om, kanske med en saabo 🙂juli 13, 2008 kl. 15:44 #123905Hej!
Tack för en trevlig reseskildring-du och din pappa har här ett oförglömligt minne för livet!!
Vi ser fram emot lite mer om resan på Ysby-träffen.En liten undran-hur ofta tvättade du bilen under resan? Blank och fin på alla bilderna!
MVH/KG
Ja de har varit en rolig och oförglömlig resa som har bjudit både på spänning och glädje.
Rekomenderar verkligen att åka på långturer med gammelbilen. Nästa sommar kan det säkert bli något liknande igen. Hade varit roligt om man va ett gäng med gammla bilar som reste tillsammans.
Hade de inte varit för krocksäkerheten och miljöovänligheten så hade man inte kunnat resa bättre.KG den blev tvättad en gång under resan men de va inte förren de två sista dagarna som det föll lite regn så den klarade sig bra från smutts. Dock lyckades Police municipale damma ner den..
Om inte tidigare så ses vi den 10 augusti, kanske jag har framkallat några bilder att visa då också/ MVH
'- 9-3 Aero 2,8T XWD TX Edition, Hirsch Performance -10
- 9000 CC 2,3 Turbo 16 Sport -91 när det är sommar
- 96 GL V4 Super -79 när vägen svänger
- 90 T16 -87 när jag ska överraskaLåter som om ni haft en kul resa, jag måste ha varit i Amsterdam ungefär samtidigt som ni var där. Jag körde också fel trots GPS.
Ang. spolarburken så är det ett vanligt misstag att vända den fel så att det bränner hål i den, ena sidan har ett litet uttag för grenröret ni är inte dom första som vänder den fel det kan jag intyga.juli 18, 2008 kl. 22:22 #124237Verkligen imponerande! Själv hade jag planer på nordtyskland med V4:an men pga att jag råkade ut för världens långsammaste verkstad i samband med ett kopplingsbyte så fick det bli med en gränslöst tråkig 945:a. Nåja, man fick i alla fall se sig omkring…
Vad tog ni för vägar förresten? Autobahn känns ju inte direkt som förstavalet va?
96 V4 -69
Oj, kul med så mycket possitiv respons!
Det kändes kul med en bild på bilen och Medelhavet. Det är inte ofta man får chansen att ta om den.Det blev en hel del autobahn faktiskt men när vi väl var nere i Frankrike och åkte på utflykter så körde vi lite mer småvägar. På vägen hem igen körde vi rätt mycket mindre vägar.
Fransmännen håller sig lugna på motorvägarna. Tycker de är ungefär samma tempo som här hemma i Sverige.
Har man lite mer tid på sig än vi hade så hade de naturligtvis varit roligare att ta lite mer mindre vägar men då tickar kostnaderna får boende och mat också iväg.MVH Magnus
'- 9-3 Aero 2,8T XWD TX Edition, Hirsch Performance -10
- 9000 CC 2,3 Turbo 16 Sport -91 när det är sommar
- 96 GL V4 Super -79 när vägen svänger
- 90 T16 -87 när jag ska överraska -
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
