Väl talat om vårt Saab
- Detta ämne har 9 svar, 9 deltagare, och uppdaterades senast 2009-12-31 00:43 av
ze96.
-
FörfattareInlägg
-
Källa: http://www.va.se/nyheter/2009/12/28/fel-om-saab/
[size:14pt]Skippa skitsnacket om Saab![/size]
VA:s Jonas Malmborg har tröttnat på alla finansiella och industriella klyschor i turerna kring den västsvenska bilindustrin.
[size:8pt]Publicerad 2009-12-28 kl 07:00[/size]
Kylan har Trollhättan i ett fast grepp. I snömodden på Storgatan är det tyst. Inga demontrationståg är på väg till Stallbackens bilfabrik. Inga protestrop studsar mellan husen på Magasinsgatan. Även i debatten är det påfallande tyst – de enda invändningarna mot GM:s nedläggning kommer från vänsterdebattörer som försöker plocka poäng på Maud Olofssons och Jöran Hägglunds ovilja att utan förbehåll pumpa in pengar i det tynande bilföretaget.
Jag påminns återigen om Fredrik Lindströms konstaterande att Sverige är ett extremt land. Extremt individualistiskt, rationellt och modernt. För i vilket annat land hade ett liknande dråpslag mot en industri som direkt och indirekt sysselsätter tiotusentals medborgare mötts med sådan likgiltighet?
Inga ministrar som håller brandtal. Inga ledarskribenter som manar till bojkott. I Sverige är det extremt – tyst och likriktat.
I Tyskland beviljade delstatsregeringen i Hessen 15 miljarder kronor i omställningslån för att rädda Opel. I Frankrike håller staten Peugot Citroën under armarna med 30 miljarder kronor i lån som aldrig kommer betalas tillbaka. För att inte tala om USA, den dynamiska marknadskapitalismens vagga, där staten pumpat in ofattbara 600 miljarder kronor för att hålla liv i en bilindustri som fullständigt förlorat kontakten med verkligheten.
Men här i Sverige knyter vi inte ens handen i rockfickan. Vi nöjer oss med att sucka uppgivet, utan att det hörs. Att lägga ner Saab är självklart, logiskt och rationellt verkar vi tycka. Bolaget har ju gått med förlust. Världen efterfrågar inte självreparerande stötfångare och joniserande bränslesensorer.
Det är en sak i den pågående debatten kring Saab som förbryllar mig. Vi svenskar i allmänhet, och då ekonomijournalister och andra proffstyckare i synnerhet, verkar rörande överens om att det finns en logik i att lägga ner det västsvenska bilmärket. Vi producerar visserligen världens smartaste och säkraste bilar, men ändå. Lägg ner. Det är för dyrt, för ineffektivt.
Att montera bilar vid löpande band är omodernt och därmed inget som vi svenskar ska syssla med. Vi har nämligen flyttat upp i den ekonomiska näringskedjan och där ikläder man sig icke blåställ och greppar en skiftnyckel. Det har vi liksom vuxit ifrån. Eller som den framstående entreprenören och investeraren Kjell Spångberg uttryckte det: ”Balterna kan ägna sig åt att bocka plåt, så kan Sverige ägna sig åt framtiden”.
Istället för att stå i verkstäder och fabrikshallar ska vi svenskar utveckla innovationer, leverera tjänster och producera system. Exakt hur det ska gå till och hur den höga sysselsättningen ska bibehållas är dock oklart.
Klart är emellertid att Kjell Spångbergs företagsimperium föll som ett korthus i IT-kraschen 2000. Tio år senare är hela 716 000 svenskar alljämt sysselsatta i tillverkningsindustrin. Det är en inte så liten andel – 16,7 procent närmare bestämt – av vår arbetsföra befolkning på 4,2 miljoner som fortfarande står vid en maskin och ”bockar plåt”.
Men Garpenbergs gruvor, Gnosjös verkstäder och Bengtsfors fabriker ligger väldigt långt från Stureplan. Och fabrikshallarna i Trollhättan ligger väldigt långt från direktionsvåningen i Detroit. Om det råder väl knappast något tvivel i dessa dagar.
I nitton år har den amerikanska biljätten misskött sitt vätgötska dotterbolag. Tio år av strategiska misstag, vettlösa besparingar och underinvesteringar. Kritiken från medier, branschanalytiker och representanter för industrin har varit minimal, om inte obefintlig.
Direktörerna i GM förstod väl något som vi andra inte begrep. Hur industriell produktion ska fungera. Vad som är rationellt, logiskt och marknadseffektivit.
GM:s styvmoderliga behandling av Saab och omvärldens tysta gillande har nämligen – hur märkligt det än kan låta – legat helt i linje med det mantra som Kjell Spångberg och andra förståsigpåare hamrat in i den svenska självbilden: Att producera bilar är inget som vi ska ägna oss åt i Sverige. Det är omodernt, irrationellt och dyrt.
Men stämmer det verkligen? Sanningen är att lönekostnaden för en svensk arbetare inom tillverkningsindustrin inte alls är exceptionellt hög i en internationell jämförelse. I bilproducerande länder som Tyskland, Frankrike och Belgien ligger den genomsnittliga arbetskraftskostnaderna betydligt högre. I USA, Tjeckien och Rumänien däremot ligger arbetskraftskostnaderna lägre.
Men en lönsam industri beror inte – som vi ofta tycks tro i Sverige – enbart på så låga lönenivåer som möjligt. Den är i minst lika hög grad avhängig effektiviteten, alltså hur många varor som kan produceras till en viss kostnad under en viss tid. Förbättringar i effektiviteten mäts i produktivitetsutveckling och här håller industrinationen Sverige absolut världsklass.
De senaste tio åren har produktivitetsutvecklingen i den svenska industrin ökat med i genomsnitt sex procent per år. Det är nästan dubbelt så mycket som Europa-snittet.
I Saabs fall innebär det att fabriken i Trollhättan är en av världens mest effektiva bilfabriker. Eller som Bosse ”Bildoktorn” Andersson uttryckte saken: ”I inget annat bilföretag i världen har så få konstruerat så mycket.”Om det talas det desto tystare i Sverige. Istället fortsätter vi att gå på de gamla vanliga klyschorna. Att det är för dyrt att producera i Sverige. Att det är rationellt att sälja ut storbolag efter storbolag till internationella koncerner. Att det alltid är lönsamt att flytta produktionen till lågkostnadsländer. Att framtidens arbetsmarknad består av tjänsteproduktion och innovationssystem. Att tyskar, britter och amerikaner är bättre på att driva företag än oss svenskar.
Tänk på det nästa gång någon dömer ut framtiden för Saab. Och kom ihåg att Saabs haveri i första hand beror på nitton år med värdelösa ägare – inte hundra tusen värdelösa bilar.
Synnerligen KRAFTFULLT med båda fötterna placerade på planeten Tellus…
De okunniga som man DAGLIGEN möter på t.ex jobbet, tidningarna & Hissinge-sympatisörer som notoriskt alltid
klankar på SAAB kommer just med det okunniga argumentet:”de har ju gått med förlust i tjuge år”
Tala om den multi-miljonär som t.ex skulle ställa sig på Sergels Torg / Sthlms City och dela ut miljon efter miljon
till förbipasserande individer utan något som helst krav på motprestation!?…GM har defakto plundrat eller utnyttjat SAAB på teknik
såsom, Motorstyrning/emissionsteknik/forskning/KROCKSÄKERHET mm mm-
vilket de haft näst intill total avsaknad av tidigare.
Nu har man sugit ut det mesta och beslagtagit div patent mm
så att Jänkebilarna kan lämna Dinousarie-stadiet och komma
framåt…Marknaden nere i EU är ju otroligt mycket större än Sverige så det faller väl
naturligt att OPEL drar in mkt mer pengar till GM med sina massproducerade modeller (bra som dåliga) vilka passar den
”grå massan” bättre än det snillrika SAAB som Sverige skapat…Med Spyker kan det bara bli bättre-
Holländarnas passion för vårt kära märke behöver väl knappt nämnas?Det här var det absolut vettigaste jag har läst sedan den här härvan startade, tom frugan som inte är särskilt intresserad tyckte det var bra. Denna text måste ju få större spridning, undrar bara hur?
Visserligen är jag färgad som Saabvän, men skribenten väver in så mycket mer än turerna kring Saab och sätter fingret på det ”typiskt” svenska.
Som många säkert redan har sett (via t.ex. SaabsUnited) så har det ju kommit upp en riktigt vettig artikel i amerikanska medier också (även om det råkar vara en britt som skrivit den).
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
