John Ahlberg, Vallentuna

Fick låna ett specialistöra igår och utlåtandet var att min motor låter fullt frisk. De skumma kluckande ljuden när motorn varvar ner är normala. Övriga rassel och tickljus är även de fullt normala för en frisk motor, så det kanske kan bli många mil med tvåtakt för mig i år. 🙂
Motorvärmen blev aningen bättre med volvotermostaten,…[Läs mer]

”Jag gasar tills det rasar” får vara min melodi nu. Motorn har nu gått ett antal kortare testrundor och en längre sträcka, sammanlagt kanske 15 mil. Har ett lite slumpmässigt kluckande ljud i motorn när jag släpper av gasen, och tickande ljud från fördelaren eller kanske fördelarväxeln, men i övrigt går motorn så tyst och fint att missljuden ja…[Läs mer]

VHB för 1965-67 säger att termostaten öppnar vid 82-92 grader, och den 82-graders jag köpte från Saabklubben öppnar som sagt redan vid 75-78 grader. Volvo B18-termostaten jag testade tycks passa bättre mot VHB:s uppgifter, så det händer förhoppningsvis inget katastrofalt med den i motorn, men jag är ändå förbryllad eftersom 75-78 grader inte ä…[Läs mer]

Helt klart en tråd i min smak! Min tvåtaktskarriär har nyligen börjat, efter många år av längtan. Förutom att min leksaksbudget är ständigt stram tycker jag en hobby ska kännas rolig, och att klara av nya knepiga utmaningar själv i stället för att betala de rutinerade för att göra jobbet åt mig är en skön kick och viktig del av mina hobbies. När…[Läs mer]

På 96:orna tycks slangarna sitta bra till i ”hörnen” av bakaxeln men på min 95:a sitter de längre in mot mitten, ovanpå axeln inne i trängseln.

En av de tre skrotmotorerna jag byggde mig en bra fungerande motor av hade som sagt en kärvande kolv. Cylinderloppet var knappt rostigt, men kolvringarna kärvade ordentligt i sina spår, vilket förmodligen bidrog till att det satt fast. Den fulaste motorn som donerade en kolv satt också fast, men där var det framför allt lagren i vevaxeln som ro…[Läs mer]

Penetrerande rostlösarolja, och en hel del värme på det, förslagsvis med gasolbrännare mot kolvtopp och genom avgas- och insugsportarna. -Det är i alla fall metoden jag lyckats med. Räkna med att behöva värma och låta svalna ett flertal gånger, och tänk på att rostlösaroljan lätt fattar eld samt ryker.

Det där med diesel som rostlösare har…[Läs mer]

Ja det är väl ”snortillsatserna” i moderna växellådsoljor som ofta ställer till det, och det faktum att det är en hypoidväxel i saabgurkorna gör knappast saken bättre. Hypoidväxeln vill ha det snorigt, medan frihjulet vill ha det lagom ”kärvt”. En enda gång har haft en V4-låda som slirat några gånger i frihjulet, och jag HAR FÖR MIG det försvan…[Läs mer]

Ja det kanske faktiskt blir mindre kladd och klägg i ljuddämparen om den sitter relativt vertikalt så det rinner tillbaka och förbränns i kröken nära grenröret. Det kommer säkerligen packa på sig klumpar och flagor där, och kanske i snabbare takt än i ett vanligt system, men det blir ju förhållandevis enkelt att demontera och krafsa ur kakorna. I…[Läs mer]

Använde du V4-sensor, och hur fick du den i så fall att passa i TT-toppen?

Förutsatt att jag inte lyckas knäcka kapillärröret till min mekaniska mätare från -64 så kommer jag använda denna, men att ha en elektrisk lösning som reserv skadar nog inte.

Motorbygge pågår, nu är vevhus och topplock på plats! Innan jag monterade kolvarna snurrade jag vevaxeln i blocket en sista gång och kände absolut ingenting med en fingertopp mellan lagren och blocket. Att indikatorklockan stod still efter min egenhändiga misshandel av veven var inget jag drömt! Kolvbultarna gled i fint med endast tryck av tummen.…[Läs mer]

Jag kommer gasa i botten nästan varje gång jag gasar, inga halvmessyrer här inte! Däremot ska jag akta motorn noga för höga varv. Jag misstänker att en tvåtaktare med smörjning från oljeblandat bränsle mår som sämst när den går med jämn landsvägsfart på halvgas eller mindre. Hoppas maskinen håller över sommaren åtminstone så jag hinner få lite st…[Läs mer]

En viktig sak jag inte har någon metod för att kontrollera är att de tre vevtapparna hamnar exakt 120 grader i förhållande till varandra. Vridning av två vevskivorna i samma par, d.v.s. på vardera sidan respektive vevtapp, är ju det som påverkar vevens krökning och hur den vilar i sina lager. Även en perfekt rak vevaxel kan ju ändå vara vriden…[Läs mer]