John Ahlberg, Vallentuna

För två år sedan satte jag ihop en 65-motor av delar från tre olika maskiner och behövde då rikta remskivans axeltapp, såväl som resten av vevaxeln, samt byta främre ramlagret. Motorn har sedan dess gått fint i över ett år och 1700 mil. Jag tror det är direkt dumt att inte kolla axeln noga med indikatorklocka både före och efter riktningen. Nä…[Läs mer]

Samla skryträttigheter är en av mina hobbies! Succén med min långa sälunge/zuccini, expansionskammaren för bottenvridet, gör ju att mycket vill ha mer! 😀

En bolt-on för reeds blir sannolikt inte optimal, men den borde kunna visa om principen har potential, eller om den tillför fler problem än den löser, utan att lägga massor av arbetstimma…[Läs mer]

Det är väl i princip samma strömningsfysik i tvåtakt och fyrtakt, och jagar man maximala prestanda blir det där mer resonanser/vågrörelser, turbulens, gasflöden m.m. lika viktigt hos båda. Däremot är min uppfattning att tvåtaktarna straffar slarv på en mycket tidigare nivå än fyrtaktare gör, inte minst då med avgassystemets utformning.

Va…[Läs mer]

@Mats J: Min motor är ofilat original ”skrotplock” från 1965 (enkelförgasare), förutom topplocket som är 66:ans med något högre kompression. Expansionskammaren är ett hopkok av beräkningsprogram, recept från boken Two-stroke performance tuning (G.Bell) och mina chansartade kompromisser med rörkrökar, stegmuffar och flexrör från Biltema, samt…[Läs mer]

@Janne H: Saab TT har kolvstyrda insugsportar, vilka därför sitter ungefär en kolvlängd nedanför topplocket. Ju högre insugsporten är i förhållande till slaglängden, desto längre insugsduration. Klassiska vedbodtrimningen av moped ”kolvjack” ökar insugsdurationen genom att kapa bort en bit av kolvens nederkant. Detta sabbar bottenvride…[Läs mer]

Jag trodde inte kylargardinen ärvdes av långnosarna. Jag kör fortfarande omkring med mindre än 1(3 av min V4-kylare blottad för fartvinden, och behöver tack vare vårvädret inte heller mycket kupévärme, ändå tar det lååång tid att få upp tempmätaren till gröna området. Jag begriper inte varför det är så här när kylartermostaten är frå…[Läs mer]

På tal om att få kopplingen tåla vridmoment, hur mycket tål växellådan egentligen av den varan? Hur mycket vrid ger en Ford V6 respektive toktrimmad 1800 cc V4? Är det frihjulet som brukar ge upp, eller drev som börjar slira på sin axel? Är det stor skillnad i åtgång på koppling växellådor mellan hobbybruk på gatan, i rallyskogen och på asfalter…[Läs mer]

Fick låna ett specialistöra igår och utlåtandet var att min motor låter fullt frisk. De skumma kluckande ljuden när motorn varvar ner är normala. Övriga rassel och tickljus är även de fullt normala för en frisk motor, så det kanske kan bli många mil med tvåtakt för mig i år. 🙂
Motorvärmen blev aningen bättre med volvotermostaten,…[Läs mer]

”Jag gasar tills det rasar” får vara min melodi nu. Motorn har nu gått ett antal kortare testrundor och en längre sträcka, sammanlagt kanske 15 mil. Har ett lite slumpmässigt kluckande ljud i motorn när jag släpper av gasen, och tickande ljud från fördelaren eller kanske fördelarväxeln, men i övrigt går motorn så tyst och fint att missljuden ja…[Läs mer]

VHB för 1965-67 säger att termostaten öppnar vid 82-92 grader, och den 82-graders jag köpte från Saabklubben öppnar som sagt redan vid 75-78 grader. Volvo B18-termostaten jag testade tycks passa bättre mot VHB:s uppgifter, så det händer förhoppningsvis inget katastrofalt med den i motorn, men jag är ändå förbryllad eftersom 75-78 grader inte ä…[Läs mer]

Helt klart en tråd i min smak! Min tvåtaktskarriär har nyligen börjat, efter många år av längtan. Förutom att min leksaksbudget är ständigt stram tycker jag en hobby ska kännas rolig, och att klara av nya knepiga utmaningar själv i stället för att betala de rutinerade för att göra jobbet åt mig är en skön kick och viktig del av mina hobbies. När…[Läs mer]

På 96:orna tycks slangarna sitta bra till i ”hörnen” av bakaxeln men på min 95:a sitter de längre in mot mitten, ovanpå axeln inne i trängseln.

En av de tre skrotmotorerna jag byggde mig en bra fungerande motor av hade som sagt en kärvande kolv. Cylinderloppet var knappt rostigt, men kolvringarna kärvade ordentligt i sina spår, vilket förmodligen bidrog till att det satt fast. Den fulaste motorn som donerade en kolv satt också fast, men där var det framför allt lagren i vevaxeln som ro…[Läs mer]

Penetrerande rostlösarolja, och en hel del värme på det, förslagsvis med gasolbrännare mot kolvtopp och genom avgas- och insugsportarna. -Det är i alla fall metoden jag lyckats med. Räkna med att behöva värma och låta svalna ett flertal gånger, och tänk på att rostlösaroljan lätt fattar eld samt ryker.

Det där med diesel som rostlösare har…[Läs mer]

Ja det är väl ”snortillsatserna” i moderna växellådsoljor som ofta ställer till det, och det faktum att det är en hypoidväxel i saabgurkorna gör knappast saken bättre. Hypoidväxeln vill ha det snorigt, medan frihjulet vill ha det lagom ”kärvt”. En enda gång har haft en V4-låda som slirat några gånger i frihjulet, och jag HAR FÖR MIG det försvan…[Läs mer]