Effektiv kylarstorlek?
- Detta ämne har 17 svar, 8 deltagare, och uppdaterades senast 2013-06-21 05:08 av
.
-
Inlägg
-
Enligt VHB används tre olika storlekar på kylarna beroende på årsmodell. Motoreffekten ligger mellan 62-68hk (std) beroende på förgasare, Fomoco, samt enkel -och dubbelports-Solex.
Enligt min bästa räknesticka visar den att mer effekt utvecklar mer värme. Varför skulle då V4’orna av senare årsmodell enligt VHB ha den minsta kylaren? Allra störst kylare åker nämligen de rallytrimmade V4’orna med runda lysen, finns inte plats med de vanliga vad jag har förstått. Finns det någon som kan förklara kylardimensionerna? Hur mycket rymmer en std. kylare för en V4 79’a?
Kan bara spekulera… Det är ju nästan lika viktigt att motorn inte går för kall som att den inte går för varm. Sen ändrades det ju en del på mmotorerna runt 76-77 också, bland annat i kylningen.
@phermansson wrote:
Kan bara spekulera… Det är ju nästan lika viktigt att motorn inte går för kall som att den inte går för varm. Sen ändrades det ju en del på mmotorerna runt 76-77 också, bland annat i kylningen.
Mindre kylare = senare årsmodell? Dubbelportareren kom -77. Den som satt i min V4’a var gjord i mässing och troligtvis original när en klantig mekaniker lyckades ha hål på den i samband med byte av fläktlagret. Verkstaden ersatte med en renoverad kylare som hade samma yttermått men den ser ”tunnare” ut. Kanske var det en som satt på tidigare årsmodeller av V4’orna? Ser inte ut att klara en sandblästring pga annat material.
Följden blev att motorn snabbt kokar, klarar inte rödljus och köer. Termostaten är ny, vattenpumpen fungerar väl. Förgasaren och tändningen är väl inställda. Kylarstorleken bör ha betydelse med en fläkt som alltid snurrar.
Frågan är ju hur effektiva cellerna är och i vilket skick de är också. Ska ju tex finnas kylare till tvåtaktarn med fler celler i som är effektivare trots samma yttre storlek.
Jag lämnade in min kylare för rengöring, men svaret från kylarverkstaden var att det inte fanns mkt kylare kvar att rengöra. De bytte ut hela paketet till ett av aluminium. Den är tjockare och skall enligt spec kunna klara av att kyla bättre än originalet. Man kan inte heller se att det är nytt, modernt cellpaket.
Tjockare = dvs mer kylarvolym och på det sättet bättre kylning? Jag fick problem när verkstaden satte i en för klen kylare med samma ytterdimensioner men tunnare. Bilen klarade inte längre köer och rödljus utan att koka. Har fått fatt i en som skall passa och kommer skruvas på plats imorgon. Får bara hoppas att kokningarna inte har medfört ytterligare problem.
Olika material har ju också olika förmåga att leda värme. Sen är ju frågan hur stor metallyta som exponeras för omgivande luft.
Lycka till på färden
Problemet är nu avhjälpt dom hade byttat ut cellpaketet mot nåt jävla tunt skit som inte hade med Saab att göra. Med kylaren som vi med gemensamma krafter satte dit går bilen som en klocka hoppas du klarade bes och färden mot Stockholm gick bra. Tack för sällskapet.
Med vänlig hälsning
DanS@DanS wrote:
Lycka till på färden
Problemet är nu avhjälpt dom hade byttat ut cellpaketet mot nåt jävla tunt skit som inte hade med Saab att göra. Med kylaren som vi med gemensamma krafter satte dit går bilen som en klocka hoppas du klarade bes och färden mot Stockholm gick bra. Tack för sällskapet.
Med vänlig hälsning
DanSAtt frihjula med Saab är en upplevelse. Den gick som en klocka efter kylarbytet, men började fort närma sig kokpunkten så snart jag kom ut mot motorvägen mot Lund och besiktningen. Solexen drog tjuvluft. Det blev in på Biltema och för att köpa vacuumslang. Bytte tre stycken på förgasaren.
De som satt på hade torkat och spruckit pga tidigare x antal kokningar. Motorn hade tidigare gått väldigt varm pga den felaktiga kylaren och slangarna smulade sönder så fort jag tog i dem.
Ett år tidigare hade jag bytt samtliga slangar till förgasaren. Pga det nu i en hast blev Biltemaslang måste jag komma ihåg kolla dem framöver och byta till bättre kvalitét. Besiktningen nästan tvärs över gatan hos Besikta Gastelyckan gick bra. Kunnig personal. 🙂 Rekommenderas.
Resten av färden gick utmärkt.* Solex dubbelportare är väldigt känsliga för tjuvluft.
En liten men nog så viktig detalj vid kylproblem är hur termostaten mår. De kan hålla länge men är inga evighetsprylar. Min förra V4-motor var ibland dum i kötrafik på sommaren, temperaturen kunde rusa upp oroväckande högt vid tomgång men falla ner till normalläget så snart det blev rull på prylarna. ”Nya” motorn, en vild chansning från en 75B som stått still i åtta år, verkar däremot hur stabil som helst i temperaturen.
Min volvovalp har ganska ny termostat från Biltema. Kylningen är aldrig något problem trots dåliga luftpassager och stor glipa mellan fläkt och kylare men temperaturmätaren pendlar ständigt oavsett driftförhållande så jag antar att biltemaskräpet kärvar och öppnar/stänger i ganska grova ryck.
Kylartermostater är definitivt prylar som kan spöka och inte ens helt nya är de tydligen att lita på om de är av billig kvalitet.
sen ska man nog vara medveten om att alla de kylare som suttit original har kapacitet nog att kyla en enkel V4 motor…………….har man problem så tror jag det orsakas av annat.
Att kylarna ser olika ut har väl med utvecklingen att göra och de arbetar ju på olika sätt med olika expansionsvarianter.
En modern kylare kan ju göras tunnare om man ser till likadan kapacitet. Däremot finns det ju fördelar som en tjockare kylare ger med mer vattenvolym.
Ett bra exempel på att storleken inte har betydelse 😉 är 99 Turbo.
99 Turbo har tunnare, men tätare cellpaket.
Anledningen till det var bland annat att man flyttade kylfläktens placering till framför kylet för att turbon tog plats och utvecklade mycket värme. Både fläkten och cellpaketet blev tunnare. Samma kylfäkt följde med till 900TTrots att 99T utvecklar mer värme än en sugmotor 99, fungerar arrangemanget bra.
@Stefan wrote:
sen ska man nog vara medveten om att alla de kylare som suttit original har kapacitet nog att kyla en enkel V4 motor…………….har man problem så tror jag det orsakas av annat.
Att kylarna ser olika ut har väl med utvecklingen att göra och de arbetar ju på olika sätt med olika expansionsvarianter.
En modern kylare kan ju göras tunnare om man ser till likadan kapacitet. Däremot finns det ju fördelar som en tjockare kylare ger med mer vattenvolym.I min V4’a satt en gammal hederlig originalkylare som fungerade utmärkt. Inga bekymmer. Jag anlitade en verkstad för att byta fläktlagret och den klantige mekanikern lyckades slå hål på kylaren. Lagret blev ödelagt även det och verkstadsägaren fick göra om jobbet. Han skulle även byta ut kylaren mot en med motsvarande kapacitet. Jobbet blev gjort och det såg bra ut. Fläkten rumlade inte om mer. Jag provkörde på ön där det varken finns rödlysen eller några bilköer. De krokiga vägarna tillåter inte högre hastigheter än ca 70 km/h. Bilen gick bra.
Efterklokt skulle jag nog först ha krypkört några km innan jag lämnade ön för vidare färd mot Stockholm. Jag for iväg med första morgonfärjan. Det var ingen trafik och på motorvägen gick bilen som den skulle, fartvinden kylde. Men när jag närmade mig Köpenhamn började det bli morgonrusning och köer vilket V4’an inte alls gillade. Den började koka, koka och koka… Jag hade med mig en dunk vatten utifall att. Det tog tid att komma fram till Malmö vilket jag såväl bil gjorde genomkokta först vid 18-tiden på kvällen efter otaliga stopp.
Parkerade bilen över helgen och for med tåg tillbaka mot den lilla ön för hämta verktyg, vila och jaga ny kylare. Fick under helgen fatt i en bättre begagnad sådan som kom i på måndagen när jag återvände till Malmö. 🙂
Det visade sig att kylaren som verkstaden hade satt i bestod av alu-material och var ca 1.5-2 cm tunnare med färre celler. Den klarade helt enkelt inte av att kyla V4-motorn utifrån givna parametrar (fläktens placering, ny termostat och kylarlock från Mekonomen, std. expansionskärl, osv).
Övriga problem som uppstod var att vacuumslangarna till förgasaren sprack och föll sönder så fort jag tog i dem. Slangarna hade jag bytt 1 år tidigare. Nu är det tätt. Ångan under huven gjorde att säkringarna började spöka pga oxid. Ja, så var förstås ett oljebyte ingen dum idé.
Lärdom: Lämna aldrig en gammal bil till en modern dansk verkstad. De förstår sig inte på svenska nationalklenoder. Nu går Saaben som den ska.
ja men var kylaren de satte i begagnad eller ny?
Kom att tänka på att min fulsaab i början av 90-talet fick smaka på en del olika kylarlösningar med elfläkt. Det sista jag provade var en aluminiumkylare med elfläkt från Fiat 127. Storleken var ca 2/3 av saabens originalkylare och motorn höll ändå temperaturen perfekt. Elfläkten startade nog bara någon enstaka gång något år eller två och den bilen användes ändå till pendeltrafik Uppsala-Stockholm i rusningstid. Viss hjälp hade kylaren kanske av att den satt uppe på taket med vattenrör upp längs högra A-stolpen… 😆
Väl extremt för en standardbil kanske, men jag tror absolut att det också kan vara stor skillnad på hur väl olika kylare gör jobbet. Kör man ofta sakta är en elfläkt överlägsen. Med remdriven fläkt antar jag att en ganska liten skillnad i avståndet mellan fläktblad och kylare kan ha stor verkan på effektiviteten i låg hastighet/stillastående. De flesta fläktar sitter ju ganska fritt men både på min volvovalp och den Lada Niva jag hade tidigare har fläkten en kort lufttunnel omkring sig. Båda är terrängbilar och gjorda för krypkörning.
Något jag är nyfiken på är hur ofta ”otillräckliga” kylare ger sig till känna vid krypkörning respektive landsvägsfart.
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
