Hagmans Sprutspackel??
- Detta ämne har 24 svar, 10 deltagare, och uppdaterades senast 2007-03-16 16:00 av
.
-
Inlägg
-
JanneH wrote:Är det det som också kallas surformfil?
nä du kanske far efter det vi kallar pansarfil här, en grovtandad fil som man mestadels ska använda till att forma karosseri tenn med men används också till att avjämna grövre spacklingar av en del.
Pansarfil använder vi mycket till krockskadade stridsvagnar …. :sick:
/B
bengt@akesson-motorsport.se
JanneH wrote:Är det det som också kallas surformfil?Nope den är i metal typ rasp.. en variant av den ser ut såhär:
Hur tjock lager rekomenderas på en filler egentligen? Tror Sen att det egentligen inte är ngn fara med sprutspackel om man lägger en epoxigrund först.Och slipar ner sprutspacklet så det inte är för tjockt.Rekordet i tjocklek på en bil jag strippade är ca 5 cm sprutspackel.Gissa om jag var förvånad när slipmaskinen bara sjönk djupare och djupare in i lacken.Det var väl så man reparerade krockskador på 70 och 80-talet .Och dessutom verkar det som om dom lade det direkt på plåten.Hjälp!!
Ska bli intressant att kolla bakluckan på 99:an ,den har massvis med blåsor. / Mats
Jag är också intresserad av svaret på frågan fillerns tjocklek.
Som regel lägger jag en etsande epoxygrund tex Hagmans zinkepoxy. Visserligen står det på en del spackelburkar att det skall appliceras direkt på plåten, men det känns fel ur korrosionssynpunkt.
Jänkarna lär f.ö vara mästare på att ersätta plåt med spackel i sina renoveringar. 😥 Sant eller inte?
Rasp används väl till SAAB Nittioträ???? :blush:
Spackel mot plåt är ett tvistat ämne men man blandar ofta ihop begreppen. En grundfärg ser många som nåt rött underämne som ska skydda maximalt mot rost, gärna iklass med galvning. I en lackerares ögon så är grundfärgen bara något som gör att resterande färglager fäster. Det har absolut ingenting med rostskydd primärt att göra eftersom en 2K lackering är så pass tät som man kan önska att själva färgen i sig gör rostskyddet.
Använder man ett och samma fabrikat på produkterna så lägger man alltså först en etsande grundfärg mot plåten och sen kan man med fördel spackla direkt på denne. Spacklar man däremot med PP från macken så kan man absolut inte räkna med nåt resultat och därför rekommenderar dessa att man spacklar direkt mot plåten eftersom PP inte kan garantera att deras spackel fäster på någon färg.
En filler eller slipgrund läggs ungefär som färg i allmänhet, tror inte man kan ösa på vid nåt särskilt dåligt slipat parti och fylla mera.Ska man renovera nått oersättligt rent ekonomiskt så ska man lackera bar plåt med etsande primer. Ovanpå den lägga en filler, slipa fillern, spackla på fillern, slipar man igenom fillern när man slipar spacklet så börjar man om igen och lägger på filler innan man spacklar andra gången.. Men det är ingen som gör så för då skulle man få klar en bil varje årskifte…
På den tiden då jag brukade klä mig i skinnväst och boots renoverade en kompis en Mustang, den hade varit krockskadad och de händiga amerikanarna hade skruvat in plåtskruv i sidan på bilen och ryckt ut de värsta bucklorna, sen skruvat in plåtskruvarna som fungerade som armering i spacklet.
Kan tänka mig att dom hade en bild av en Mustang bredvid sig och grovslipade spacklet med vinkelslip tills formen påminnde om bilen på kortet
alfamats wrote:Hur tjock lager rekomenderas på en filler egentligen? Tror Sen att det egentligen inte är ngn fara med sprutspackel om man lägger en epoxigrund först.Och slipar ner sprutspacklet så det inte är för tjockt.Rekordet i tjocklek på en bil jag strippade är ca 5 cm sprutspackel.Gissa om jag var förvånad när slipmaskinen bara sjönk djupare och djupare in i lacken.Det var väl så man reparerade krockskador på 70 och 80-talet .Och dessutom verkar det som om dom lade det direkt på plåten.Hjälp!!
Ska bli intressant att kolla bakluckan på 99:an ,den har massvis med blåsor. / MatsUpp till 3 millimeter kan du ”bygga” med en Hs-filler mem det är inte att rekomendera tjoka lager eftersom en filler alltid sjunker. Kolla bara slipreporna på ett snabbjobb som brukar visa sej efter en 6-8 månader. det är just detta jag menar med att sprutspackel ”bär upp” på ett helt annat sätt än en filler. Det är alltså inte lika stor risk för sjunkningar. Fuktblåsor i sprutspackel kommer oavsett det ligger på ren plåt eller ej då det är själva produkten som binder fukten och som sen bildar blåsorna.
Sprutspackel har jag även tidigare med fördel använt att ”försegla” många orginalacker på bla. sjuttiotals Camarosar och Firebirdar då dessa lacker inte gillar thinner och det gärna vill resa sej. Var en gammal bilackerare som lärde mej det trixet med besvärliga underlag typ: sprayburkslacker osv. där ytan är känslig för lösningsmedel. Med en specialförtunning späder man sprutspacklet så det blir en grund och den ytan klarar sedan vad som heslst i frågan om 2K-färger och thinner utan att resa.
Martin wrote:Jag är också intresserad av svaret på frågan fillerns tjocklek.Som regel lägger jag en etsande epoxygrund tex Hagmans zinkepoxy. Visserligen står det på en del spackelburkar att det skall appliceras direkt på plåten, men det känns fel ur korrosionssynpunkt.
Jänkarna lär f.ö vara mästare på att ersätta plåt med spackel i sina renoveringar. 😥 Sant eller inte?
Alltid en etsande/betande grund närmast plåten sen kan man ösa på med olika produkter. jag lägger även alltid ett täckande ytlackskikt under body (sparklådor/underede) just pga. att ha ett extra skydd vid tex. ett genomslag i bodyn.
Sett många monsterrenoveringar från staterna där spackelmaskarna hängt som draperier på baksidan plåten efter deras favoverktyg: dentpuller
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
