specialfett
- Detta ämne har 20 svar, 8 deltagare, och uppdaterades senast 2004-12-19 11:17 av
.
-
Inlägg
-
Aha! OK Mats, jag trodde att vi talade om SAABs vaxbaserade massa, ej PVC.
/D.
Nu lämnar vi fettet igen..
Apropå få bort underredsmassa – så har jag provat lite olika snurrprylar till borrmaskinen:- Nylonborste med slipmedel – fungerar utmärkt till att putsa plåtrent innan målning, kläggar ihop med massan
- Enkelradig roterande bläster – river bort massan på plana ytor, gör rent, men lämnar i mitt tycke alldeles för stora skador i plåten samt att den är svår att köra på ojämn plåt typ skärmar..
- Vanlig roterande stålborste – Kläggar ihop i kontakt med massa, fungerar också bra för att göra rent från rost och färg, men lämnar spår i plåten.
Nu har jag inte tillgång till tryckluft och bilningsutrustning, det hade nog varit det bästa. Så jag fortsätter med stämjärn och slagghammare – billigt och effektivt samt att det ger en skön känsla av tillfredsställelse när man ser att ens arbete ger ett konkret resultat.
—
Tips på hur man bygger upp rostskyddet på den plåtrena ytan då?
Ska man börja med kallgalv och sedan bygga vidare med grundfärg och Hammerite, för att avsluta med underredsmassa. Eller ska man utgå ifrån att detta arbete måste göras om – och strunta i underredsmassa, bara måla med kallgalv och sedan täcka allt med linolja och bättra på det ofta. För det är ju inte så svårt att ta av skärmarna och spola rent regelbundet (det gör jag med mina bruksbilar – tar av skärmar och plastdetaljer i front och bakvagn och spolar rent och bättrar på med linolja alltså och de är rostfria i dessa regioner).
Off-fett (igen).
V4-67:
Intressant. Jag testade en scotch-brite-liknande trissa från Biltema. Bet bra och elakt, tills den fick tag i en ojämnhet i plåtytan och..[POFF!!!]..så exploderade den i ett moln av äckligt damm att andas in.Vad gäller kallgalv så är jag tveksam till dess förmåga att behålla färgen på ytan. En god vän och bilplåtslagare sa till mig att om man inte får ytan 101% ren, så finns det möglighet att rosten får tag igen. Då förbrukas zinket runt skadan, vilket färändrar färgens ”bärighet” och sedan släpper färgen i en stor ros kring rostpricken. Detta fenomen syns ofta på helgalvade Audi-bilar med stenskott.
Sen, vad gäller Hammerite, så ska man nog akta sig för den färgen, eftersom den innehåller silikonbesläktade ämnen. När den väl sitter där går den inte att måla över eller bättra på med bestående effekt. Dessutom blir den så tät att den ligger som ett lock över ytan och om rosten/fukten kommer in igenom ett stenskott så växer det bakom färgen. Ungefär som med plastfärgsproblemen på trähus.
Etsande tvåkomponentsprimer, typ Hagmans CA-primer (gul), är doningar som står emot bra på plåtrena ytor, helst om den får ett lager färg till som skydd utanpå oxå.
/D.
On-fett.
Är det ekologiska fettet blandbart med ”vanligt” eller specialfett, eller finns det risk att det klumpar sig?
On-fett
Ekologist! Vet jag inte om det är – men i mitt fall så föreligger ingen klumprisk eftersom jag kommer att applicera det på helt rena delar. Annars är min erfarenhet att man inte ska blanda vare sig oljor eller fett av olika specifikationer som syntet – mineral, litium – kalciumbaserat utan försöka hålla sig inom specifikationen. Vet man inte vad som använts tidigare får man göra rent och köra efter instruktionsboken eller testa med en ”bättre” produkt. När det gäller motorolja så kan det få förödande konsekvenser på avgasvärdena i en motor inkörd på mineral att skölja ren den med syntet. Men rent blir den – inuti, sedan kan man ju byta tillbaka till mineral. Jag tänkte vara snäll mot vår Citroen BX 14 -89 och bjuda den på schyst olja, den bolmade blårök som en TT på majsolja. Jag körde Sthlm – Småland tur och retur och det fick syntetoljan att bli skitigare en den nyss utbytta mineraloljan plus att den drog säkert en liter olja. Men efter det så fick den nytt filter + Agrol OTTO igen och drar ingen olja mer.
Mitt argument för detta Bio-fett är att jag försöker i största möjliga utsträckning använda miljöcertifierade produkter. Mest för att det retar en massa människor, men också för det de egentligen gör – belastar naturen lite mindre. Vilket kommer alla till del.
—
Off-fett
Min poäng med kallgalv och linolja är att kallgalven skall offras i anod-katodprocessen som alltid pågår på/i bilen. Och har jag då bara ett lager av linolja så är det lätt att inspektera och bättra på vid behov. För jag har släppt tanken på ett evigt rostskydd på bilen (för det finns inga oxideringsfria bilar än). En annan variant är ju att använda sig av offeranoder av zink eller magnesium – typ båtmotor i saltvatten.
En annan fördel med kallgalv och linolja är att det blir nog väldigt snyggt i hjulhuset – ett ljust guldskimmer…
Sågad ? nej.Den tryckluftdrivana mejseln är nog det bästa verktyget man kan ha i en verkstad/ ett garage.Jag kommer på nya användningsområden varje dag.Men den kan vara skadlig ockaså pga vibrationerna så använd den med förstånd. Jag använder den dagligen i mitt arbete så jag vet riskerna och känner att den tar på händerna.Men det är mindre risk om man ställer ner trycket som sagt.Annars är det någon som har provat dessa elskrapor?
http://scaptocs.bosch-pt.com/boptocs-sca…hw&ccat_id=9653
Citat:
Ursprungligen postat av Martin H:
[qb] Nu blir jag väl totalsågad men…
jag har faktiskt använt tryckluftdriven mejsel. Ställer man ner trycket ordentligt på kompressorn (3-4 bar) så funkar det väldigt bra på underredet utan att ge märken. Det funkar bra på den gamla hårda massan som spricker loss i små bitar.PS. I början hade jag inte ställt ner trycket, så det blev några små bucklor inne i bakluckan. Man lär av sina misstag.DS.
Martin [/qb]
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
