Saab och djur
- Detta ämne har 6 svar, 6 deltagare, och uppdaterades senast 2002-10-23 10:34 av
.
-
Inlägg
-
Vad har ni för historier ute i stugorna på ämnet saabar och djur? Själv kan jag bidra med två från i somras.
De nyinförskaffade kattungarna (=blivande stallmusjägare) upptäckte världen (=gårdsplanen under sommaren. En upptäckt var att begripa det ohyggliga odjur som satt i varje hjul närhelst katterna passerade. Vadå? :confused:
Jag stod och tittade på en av katterna när den fick syn på sig själv i den blanka navkapseln. Mycket skeptisk men ännu mer nyfiken kröp han allt närmare den välvda ytan. Katten i hjulet gjorde det samma. Två decimeter från varandra gjorde min katt ett plötsligt utfall mot sin spegelbild. vad han inte räknat med var att spegelbilden förstorades och förvreds i den välvda ytan. Vad som mötte honom måste ha varit ett grinande stirrande odjur som växte på bredden ju mer man närmade sig. Med ett spott och ett fräs pös katten iväg.Sedan gick han långa omvägar runt bilen ett par dagar.
Schäfern Ellie, fem månader, kunde inte begripa varför husse sa ”Nej!” varje gång hon ville ta sig en smakbit av de nya katterna.
Mest spännande var det när de gömde sig. Och allra roligast var det när de tog sin tillflykt i husses 95-68 som står urplockad på gården i väntan på renovering. Katterna hoppade in i det rengjorda motorutrymmet och hade det svalt och gott där inne. Varje gång Ellie stack in huvudet i det mittre kylarhålet fick hon sig en jabb av en ännu inte fullväxt kattass. En gång tänkte hon uppenbarligen skrämma ut dem eftersom hon stack in huvudet i det avlånga hålet i fronten och sa ”vruff”. Katterna kom som skitna ur en kanin, f¨låt, som skjutna ur en kanon ur vardera strålkastarhålet. Vad Ellie emellertid inte hade räknat med var resonansdånet som uppstod i det slutna utrymmet. Hon backade lika fort som katterna och har aldrig gjort om misstaget. Smart hund…
Förra sommaren, så skulle jag inför rostskyddsbehandling, göra rent överallt.
När jag med fingrarna grävde olja, och grus ur balken framför motorn, så känner jag något i sparvstorlek.
Va fa.., har jag kört på en fågel tänker jag.
Det visade sig att det var en mycket välmarinerad mus.Den stackarn hade väl vaknat upp av V4musiken, blivit lite danssugen, och hoppat upp i ekorrhjulet på min tandade fläktrem.
Dock räknade han väl inte med, att jag har lättat svänghjul, så intervallträningen blev
övermäktig.
För att undvika fler tragedier, så ställde jag honom, i avskräckande syfte, på en bjälke utanför
garaget.
Och ser man på, efter det har det inte hänt igen.
Kenta
En annan sann historia!
Grannen på landet i Tollered åkte både tvåtakt och V4:a förr. Detsamma gjorde hans svarta Cearnterrier ”Bissan”. Bissan brukade sitta på hatthyllan när hon var ute och åkte med husse, och varje gång dom närmade sig en tunnel eller viadukt, så duckade Bissan med huvudet ända ner i hatthyllan. Inte lika smart hund!
”Tobbe”Hunder er kloke dyr, i alle fall hunden vår!
Når vi skal ut med bil har vi tre alternativ:
* 99 Mitsubishi
* 67 Saab 96 V4
* 62 Opel Olympia P2 Caravan.
Hunden går hver eneste gang bort til Saab’en, han mener det er den beste bilen! LOLEtt anorlunda och kul innlägg på forumet, måste jag få säga!!! (Som tjej uppskattar jag att det inte bara blir motor/trim prat…)
Jag kan själv berätta hur många hund/Saab berättelser som helst.Som t.ex:
Vår första tax (född 1971) åkte tvåtakt sina första 11 levnads-månader. Han blev heltokig när han hörde ljudet från dessa bilar så gammal han blev (12 år), trots att detta ljud förekom alltmer sällan på våra vägar.Ni som stött på mig och Fredrik i olika träffsammanhang vet att taxen Hamlet alltid är med och åker Saab.
Om han får välja mellan Saab 2T, Saab V4 och ”Volvo”, så väljer han dem alltid i ovan nämnd ordning.
95-62:an är helt klart favoriten… Där kan han sitta i baksätet, på rumpan, med tassen mot ryggstödet och ha full koll RUNT OM!
Säger jag att vi ska åka ”mattes bil” så går han alltid till närmaste V4.Här om da’n hamnade vi bakom en försiktig övningskörare (inget ont om dem) och en färd på ett par kilometer fortlöpte i 30-40 km/h. Hamlet satt på rumpan med tassen på armstödet, tittade på mig och gäspade HELA vägen. När vi svängde av och ökade tempot ställde han sig ivrigt upp och spanade ut genom sidorutan igen…
Hamlet är definitivt präglad och uppfostrad till att vara en sann Saab-entusiast.
Höstliga Saab-hälsningar Gerda
Hej
Jag kan bidraga med en liten
”hund-saab” berättelse.
En av mina vänners pappa hade det numera avsomnade företaget Marcus-Bil i Tidaholm.
Jan hade alltid med hunden på bild i bilannonserna,
där stod det typ välkommna önskar Jan Och OTTO som hunden hette.Under fotot på Otto stod det Kamrer Otto.Jag kommer ihåg när vi var ute och åkte och Otto var med, som alltid satt bak.
Han älskade att sitta där med huvudet mellan framstolarna och när vi tog korvor fort så böjde han liksom en motorcycklist och pressede emot.Hälsningar C.Sköld
Ps! Otto var modell större.
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
