Hardcore Racing 93:a -57 [Projekt i Rost-o-Rök-garaget]
- Detta ämne är tomt.
-
Inlägg
-
I Ia.s bil satt det en safety decices båge i men efter årsskiftet så skulle alla bilar som ”nybyggdes” ha bakre stöttor som gick ifrån Bakre hjulhusets främre del. Så jag fick bygga om bågen. Trots att bilen besiktigades före årsskiftet! Kolla upp detta med Conny Johansson
Johansson Conny William
Skogsvägen 44
61176 NÄVEKVARN
Mobil: 070-7273763
Telefon Kvällstid: 0155-50791
connywj@bredband.net
Hämtat ifrån SBF,s sida
Det är Conny som översätter reglerna samt är den som har besiktigat Ia bilen åt mig. Han kommer att vara på plats i Västerås också./Fredrik
Ok. Låter konstigt, men jag ska kolla. Annars blir det väl en bra bältesinfästning…
/D
Bakre bältesinfästning ska sitta i buren. Har du slutat läsa på i det undebart lättlästa/lätt förstådda App k reglementet???
/Fredrik
…och där hamnar den ifall även om jag inte får ha bakre burfästet där jag vill som jag har tolkat det (Bl a PA Sjöstedt har bältesinfästningen placerad där i sin bil har jag sett). Nu är jag låååångtifrån så inläst som Du på reglementet och kan säkert ha läst med fel glasögon, men kan Du vänligen peka ut var det brister i resonemanget, tack?
Annars vill jag påstå att de de fall verkligheten inte överensstämmer med kartan, så gäller kartan.Ur Tekniskt reglemente 2012, 5.6:
Om montering i standardinfästningspunkter för axel och/eller benbanden är omöjligt får nya infästningspunkter göras i chassiet eller karossen. Vad gäller axelbanden ska dessa infästningspunkter vara så nära bakaxelns centerlinje som möjligt.
Om detta inte är möjligt får axelbanden fästas eller ledas över ett rör fäst vinkelrätt mot bilens längdriktning i skyddsburen eller monterat i ett övre standard säkerhetsbältesinfästning för främre bälte. De får också monteras i skyddsburen eller i ett förstärkningsstag.(se skiss 253-66)
…
– Ett stag som är avsett för montering av bälten ska vara rör med min dimension 38 x 2,5 mm
eller 40 x 2 mm, och kvalitén på röret ska vara samma som skyddsburskraven.
– Monteringshöjden på ett sådant rör ska vara avpassat så att axelbandens riktning bakåt har en vinkel mellan 10 till 45 grader i förhållande till horisontalplanet, men vinkeln 10 grader rekommenderas.
– Fastsättningen av de bakåtriktade banden kan antingen vara en slinga runt röret eller skruvade fast. I det senare fallet ska en insats svetsas fast, en för varje axelband, (se skiss 253-67). Dessa insatser ska vara placerade i röret och axelbanden fästas med skruv och skruvarna ska vara M12 8.8 eller 7/16 UNF dimension.
– Varje monteringspunkt måste ha en hållfasthet som motsvarar en kraft av 14700 N med undantag för benbanden där 7200 N räcker. Om samma monteringspunkt används för två bältesband ska summan av erforderlig hållfasthet beräknas genom att lägga samman kraven på varje band.
– För varje icke original monteringspunkt ska en förstärkningsplatta monteras som har en yta av minst 40 cm2 och en tjocklek av minst 3 mm. Principritningar för monteringspunkter i chassi och kaross:
Sådan förstärkningsplatta kan ersättas av bältestillverkares specialplatta med svetsat mutterstycke. Under förutsättning att angivna minimimått på storlek och tjocklek uppfylls.…som i detta fall allt väsentligt sammanfaller med innehållet Appendix J 2012:
Axelbanden ska monteras så att de inte har en vinkel som överstiger 45 grader, men det rekommenderas
att vinkeln inte överstiger 10 grader i förhållande till horisontalplanet, mätt från överdelen av ryggstödet och nedåt. Den maximala vinkeln i förhållande till centrumlinjen för stolen är 20 grader.
Om möjligt ska original infästningspunkt för standardbältet på C-stolpen användas.
Monteringspunkter som ger en större vinkel till horisontalplanet än ovan får inte användas.
Om stolen uppfyller FIA kraven får banden för 4-punktsbälten monteras i original midjebandsinfästningar för baksätet.
För 4 punktsbälten ska axelbanden monteras korsande varandra symmetriskt i förhållande till centerlinjen för framstolen.
Säkerhetsbälte får inte monteras om stolen inte har nackstöd eller om nackstödet är integrerat med ryggstödet utan hål för säkerhetsbälte.
Midje- och benband får inte passera över stolkanten utan ska passera genom stolen, allt för att strama åt och hålla bäckenet över största möjliga yta.
Midjebandet måste passa väl åtdraget i vinkeln över bäckenbenet och låren. Banden får under inga omständigheter vila mot buken. Hål får göras i standardstol om det är nödvändigt för att åstadkomma detta.(gäller ej för FIA-homologerade stolar). Skydd ska, om så erfordras, monteras så att inga skador uppstår på bältesbanden.
Om montering i standardinfästningspunkter för axel och/eller benbanden är omöjligt får nya infästningspunkter göras i chassiet eller karossen. Vad gäller axelbanden ska dessa infästningspunkter vara så nära bakaxelns centerlinje som möjligt.
Om detta inte är möjligt får axelbanden fästas eller ledas över ett rör fäst vinkelrätt mot bilens längdriktning i skyddsburen eller monterat i ett övre standard säkerhetsbältesinfästning för främre bälte. De får också monteras i skyddsburen eller i ett förstärkningsstag.(se skiss 253-66).
…
Ett stag som är avsett för montering av bälten ska vara rör med min. dimension 38 mm x 2,5 mm eller 40 mm x 2 mm, och kvalitén på röret ska vara samma som skyddsburkraven med en sträckgräns på min. 350 N/mm².
– Monteringshöjden på ett sådant rör ska vara avpassat så att axelbandens riktning bakåt har en
vinkel mellan 10 till 45 grader i förhållande till horisontalplanet, men vinkeln 10 grader rekommenderas.
– Fastsättningen av de bakåtriktade banden kan antingen vara en slinga runt röret eller skruvade
fast. I det senare fallet ska en insats svetsas fast, en för varje axelband, (se skiss 253-67).
– Dessa insatser ska vara placerade i röret och axelbanden fästas med skruv, och skruvarna ska vara M12 8.8 eller 7/16 UNF dimension.
– Varje monteringspunkt måste ha en hållfasthet som motsvarar en kraft av 1470 daN med undantag för benbanden där 720 daN räcker. Om samma monteringspunkt används för två bältesband (förbjudet för axelremmar) ska summan av erforderlig hållfasthet beräknas genom att lägga samman kraven på varje band.
– För varje icke original monteringspunkt ska en förstärkningsplatta monteras som har en yta av minst 40 cm2 och en tjocklek av minst 3 mm.Ur App K 2012:
8.2.2.3 Längsgående stöttor
De måste vara fixerade till den vänstra och högra sidan, samt ovanför och på utsidan av huvudbågen, de skall vara riktade bakåt och följa karossidan så nära som möjligt. En rundad konstruktion (med stora böjar) är tillåten om den är placerad så nära taket som möjligt. Diametern, tjockleken och materialet av den längsgående stöttan skall stämma överens med den standard som gäller för en skyddsbur.Spelar hursomhaver ingen roll just nu. Bilen blir inte App K besiktigad i detta skede, jag bara förbereder den mesta svetsningen för att kunna göra det nån gång.
/D
Jag komenterade detta också & fick till svar! Läs första meningen en gång till!
”Om montering i standardinfästningspunkter för axel och/eller benbanden är omöjligt får nya infästningspunkter göras i chassiet eller karossen”
Det betyder att buren är helt möjlig att fästa bältena i på en Saab. Resten utav hela utläggningen gäller i trånga 2 sitsigabilar där det är omöjligt att fästa bältena i bågen.P-A.s bil är besiktigad för länge sedan = Andra regler gällde då.
Det finns många bilar som har konstiga grejer besiktigade men numera så ska de vara hårdare för att det ska vara lika för alla.
Om du sätter ett bältes stag där så räknas det dessutom som otillåten förstärkning utav karossen.
Ring/Maila Conny! Han guidar dig rätt. Skicka gärna bilder för det gillar han!
/Fredrik
Mja, jag gör inte samma tolkning och det gör tydligen inte grabbarna i Vålberg heller. Ser inte motsatsförhållandet i texten. Ser inte heller vart det skulle vara bekymmer med burinfästningen. Men det är väl bara att konfrontera och ändå passa på att lägga till en extra förstärkningsplåt vid hjulhuset nu när man bygger.
Snälla Dick
Vålberg gör Cert-bågar så de gör lite som de vill & de vill garanterat att du lägger bältet runt bågen.
Jag har redan testat, motsatt mig & ifrågasatt hur & varför jag inte fick behålla Safety devices båg bakdelen samt ett extra rör för bältes infästningen.
Ta kontakt med Conny så förklarar han & sluta tro att du har rätt för det har du inte & du kommer aldrig heller att få rätt. Jag drog själv detta ärende till sin spets under flera månader ioch jag fick backa!Trots att jag lät jurister läsa regel texten!
Fredrik
Men tjena! Jo jag vet att Vålberg gör det man ber dem om och betalar för och lever på att ha sin certifiering, men de kan saker och regler som de delar med sig av även till de som bygger själv. Jag bygger den här bilen för mitt eget höga nöjes skull och behöver göra denna lösning just nu. Det kommer lik förbannat att behöva ändras om och när någon vill App K besiktiga den nån gång, det vet jag. Som sagt, har inga problem att lägga till en ny förstärkningsplåt mot hjulhuset och jag kommer definitivt att kolla upp detta, men fortfarande ser jag inte motstridigheten i texten. Någon mer än Fredrik är välkommen att både mästra och idiotförklara mig fram tills jag fått klart vad som gäller.
Det finns en hel del fel i den här texten, tex så är det inkopierade regelverket om hur man sätter dit bälten säkert kopierat från App K, men det är från början kopierat från Appendix J in i App K så att Conny J skulle ha översatt förefaller ologiskt.
Dessutom så hänvisar han fel när han hänvisar till 1a raden, det finns flera sätt att sätta fast bältena om man läser reglerna som en helhet, det finns inget krav där på att axelbältena ska sitta runt ett rör. Dessutom, bortsett från dessa reglerna så köper man ett nytt bälte så finns det monteringsanvisning i paketet, det är det som gäller i 1:a hand.
Mvh Roger
Det är dags att skriva nåt om trådens huvudperson, dvs 93:an. Som vanligt är det tusen andra saker som ska ordnas under sommaren, men några spännande saker har hunnits med.
Kapitel 10: Väghållning, del 1: A-armar.
Eftersom jag planerar att göra en riktigt busig räserbil, så ville jag även bygga in bra väghållning i konceptet. Omfattande studier av olika chassiorienterad litteratur varje kväll innan lampan släcks gör ju att man inte kan somna, massor av idéer ska vridas runt i bollen. Till slut bestämde jag mig för att begränsa insatsen till något hanterbart som jag kan realisera utan att bygga om hela bilen förbi gränsen till enkelt återställande.
Valet föll på att utveckla Fulings koncept på 95:an med breddad framvagn, fast med original fjädertorn och stötdämparinfästning. En omfattande dialog med timmar i telefon för att vrida och vända på alla begrepp tog sin början. Att sy ihop pusselbitarna för framvagnen med ”originaldelar” var inte helt självklart, även om andra jobbat med liknande koncept tidigare. Se tidigare tråd i SSR-delen om rallycross V4:ornas framvagnar: viewtopic.php?f=47&t=2406Receptet blev till slut tidiga 99 drivklockor med tripoder, halvtidiga korta (höger?) drivaxlar med V4:ans splines i navet, samt sportens medbringare i kombination med förlängda A-armar. Spårviddsökningen blir då 50mm per sida + ET på fälgen.
Förlängningen gjordes på friska avkapade A-armar med lämpliga fyrkantsprofiler som sågades och frästes till rätt utseende.
Sedan TIG-svetsade vi samman delarna på rätt position m h a jiggar jag gjort. När allt är ordentligt inprovat ska ytterligare förstärkning på plats.
Provmontering på vänster sida jämfört med originalet på höger sida visar hur mycket breddningen gör.
Fjäderskålen på A-armen klarar som ni ser dessvärre inte att flyttas ut utan att förändra fjädertornet, så den får bli kvar på originalplatsen. Det blir en tuff fjäder som ska sitta där inne om man räknar med den nya utväxlingen som den förlängda A-armen tillför. Ca 1.6ggr mer fjäderkonstant behövs mot om A-armen vore i sin ordinarie längd, och då är det därtill en 3-4ggr styvare fjäder än originalfjädern som ska dit för att klara uppgiften när det svänger på banan! Kan bara säga att det är inte lätt att leta upp en passande befintlig fjäder från en annan bil, men jag har tack o lov god hjälp från en egen kontakt i bilfjädersbranschen.
Sen har jag börjat måtta in däck och fälg för skärmarna bak….
:CH :race
Gött galet detta kommer bli!!!
Äntligen är motorrummet och framvagnen klar på -64:an! :woohoo:
Minneskortet i mobilen pajade, så tyvärr saknas en hel radda bilder från den här epoken. Kort beskrivet så hittade jag ett hål innanför högra fjädertornet som jag beslöt mig för att laga. Har aldrig tidigare sett ett hål på detta ställe, men efter att ha undersökt konstruktionen så är jag förvånad över att inte ha hittat fler bilar som är dåliga där. Övre fjäderfästet ska dränneras ut bakom fjädern mellan två plåtar (dubbelplåt = :skull: ) och där kan det bli gott om jox som fastnar i en inbyggd tvärgående förstärkningsplåt om man har otur. Så jag beslöt mig för att byta allt bakom fjädern, oavsett om det behövdes eller ej, samt att ta upp titthål och städa ur i bägge fjäderfästena.
Men ujujujuj, vad tid det har tagit att bli klar, trots att det var så ”enkelt” och ”ska bara”. Å så all praktisk småskit som djäklas hela tiden som stjäl tid… till slut håller man ju på och kräks och vill bara att det ska bli KLART NÅN GÅNG! :snail: Senast igår när jag var klar med allt och ”bara” skulle sätta tillbaka kylarplåten över batteriet så skulle grundfärgen på slog det till igen. Jag hade TVÅ CM svets kvar att sätta, så tar svetstråden slut!! Jamenvaf…! :bh :angryfire: Som tur var ringde Christian och hade tråkigt, så han tog vovven i 900:an och svepte hit och vi räddade kvällen. Annars hade ju det gått en dag till innan det blivit klart. Tack tack tack… :notworthy:Men nu är allt skrapat och grundat och kittat och målat i omgångar. Det som har gjorts förutom reparationen ovan är montering av förstärkningar i golv, kring styrarmshål, övre fäste mot torpeden samt en dubbelvikt profil under kylarbalken, förändringar som även ska in i 93:an. Sen ser den observante att jag öppnade upp kylarplåten för ett störrre batteri när jag ändå var igång.
Nu ska bara hjulhusen prepareras enligt tidigare modell så är bilen färdig undertill. Sen blir det snabbmontering av broms, bränsle och el så jag kan kasta in motor och låda eftersom den ska ut på isen kommande säsong. Förhoppningen är att få ut bilen ur garaget så snart som möjligt så jag kan få plats för att jobba med 93:an, för just nu är det trångbott. Men först, ett spännande projekt med bromskonvertering till modern tvåkkrets(!)….bara färgen torkar nån gång./D
Ser ju riktigt bra ut! Klart man hjälper en vän i nöd!
Är det de gamla klassiska förstärkningarna du gjort eller har du hittat på annat också?
@emul wrote:
Är det de gamla klassiska förstärkningarna du gjort eller har du hittat på annat också?
Det beror på vad du menar. Det är inte alla förstärkningar från V4 Grupp 2 anvisningen om du jämför med den, men de förstärkningarna härstammar ju från erfarenheter i den här tidsepoken, men jag har inte hittat på nåt eget. För att bygga så ”rätt” som möjligt måste man följa befintliga strukturer, annars skulle jag vilja göra på ett annat vis (dvs så som jag kommer att göra på 93:an).
Jag har monterat 2, 3, 4, 5 och 6 från den satsen och sedan en dubbelvikt plåt under kylarbalken. V4an har ju redan ett stag mellan tornen där när kylaren flyttat fram.
Sen har ju V4an ett stag 45 grader ner från torpeden in i sidan på hjulhuset som kortnosen saknar, därav min förstärkning i övre hörnet av hjulhus och torped. Just den förstärkningen är en vanlig rallyförstärkning och finns på bl a Sigge Johanssons gamla kortnostävlingsbil har jag fått bekräftat av Ulf i Uddevalla.
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
