Kul läsning om 2t
- Detta ämne har 90 svar, 15 deltagare, och uppdaterades senast 2002-03-24 17:15 av
fredrik.
-
FörfattareInlägg
-
december 23, 2001 kl. 16:28 #79996
Jo det skulle ju vara intressant att mäta sina krafter mot andra saabar, det bör väl gå att möta upp i sommar vid nån lämplig strip (stockholm kanske?) för att mötas och utmana varandra.
Vill gärna prova saaben mot din johan.
december 23, 2001 kl. 23:01 #79997Jag tror att du lugnt kan räkna med att Saab grundligt utförde testerna. Både mätningsmässigt och reglementsmässigt. Formeln du refererar till känner jag till sedan jag gick på teknis för 20 år sedan och jag vet att den formeln var ett gammalt påfund. Min konstruktionslärare var för övrigt den som var projektledare för Catherinan, sonettprototypen som aldrig fick bli Sonett. Och jag har en hel pärm med dokumentkopior på vinden…
Jag tror också att Saab testade icke homologerade lösningar för att se om dessa gav mer effekt och om de skulle gå att homologera. Jag tror också att när man testade GrpII grejor i bänk så använde man samma lösningar för att kunna få jämförbara siffror.
När det gäller just grenröret och den främre ljuddämparen så är det den yttre formen som sätter gränserna så vitt jag förstår. Grenröret fick man fila fritt i men grundformen finns ju kvar. Vad gäller ljuddämparen så fick man inte ändra den yttre grundformen men man fick bygga om den invändigt efter bästa förmåga vilket gjorde att man gjorde om konan och flyttade den samma. Denna manöver var anpassad för att ge körbarhet på GrpII-maskinerna. Sigges motor hade ingen sådan förmodligen. Hasse Eklunds var om möjligt än mindre körbar på gatan eller i skogen utan här gällde det att hålla varv på grejorna. Niklas motor kan man förmodligen halvbakis åka med till kiosken på söndagmorgonen för att köpa Expressen. Maskinerna är byggda för olika ändamål. Är helt övertygad om Niklas byggde sin motor för samma ändamål som Saab hade till Sigges motor så skulle han också få ur mer effekt och samtidigt sämre körbarhet. Tvåtaktare har stora begränsningar enligt Per Gillbrand och det får vi väl kanske acceptera.
Jag har inte hört Niklas motor men jag kan tänka mig att han har en utvändig ljudnivå framme vid motorn som kommer att göra Bilprovningen lite tveksamma. (Min Husqvarna 430 går inte att gatbesiktiga pga av detta. har 104 dB på mätavståndet. Det är ju bara naken plåt) Ur komfortsynpunkt så är kanske lösningen också tveksam. GrpII handlade om ett standardbilsreglemente och därför kunde inte sådana lösningar accepteras där. Grp 4 resp Grp 5 hade sådant fungerat bättre i kanske.
Jag vet inte vem som räknade på de här siffrorna åt Saab men jag kan tänka mig att Folke Mannerstedt kan ha varit inblandad något. Han var ju dåtidens motorguru och det fanns väl inte en timningsartikel på 50 och 60-talet där han inte var rådfrågad. I och med att utvecklingen av avgassidan var kraftigt styrt av ett reglemente (Saab kunde förmodligen inte ändra på detta då salubilarnas körbarhet kunde komma att begränsas) så tittade man istället mer på insugsidan där man försökte få in så mycket bränsle som möjligt samtidigt som man försökte matcha detta med avgaspulserna efter bästa förmåga. Jag är ingen expert på ämnet men när man läser skrifter om modern tvåtaktstrimning, Alexander Bells bok är att rekommendera)så inser man att nyckeln ligger på avgasidan och man kan då tydlige minska portstorlekarna och samtidigt erhålla högre gashastighet på bränsleluftblandningen.
Enligt dessa teorier så gäller det att ha tillräckligt med överströmningskanaler och moderna kartmaskiner har då ett flertal boostkanaler. På Saaben finns det bara två överströmningskanaler men jag har sett bilder på motorer där man utvändigt har monterat ytterligare kanaler. Dessa är naturligtvis inte klassade men för den som har andra målsättningar så är de intressanta.
Hurvida Niklas tycker att Mr Bell är på rätt väg i sin bok vet jag inte. De gamla filosofierna är ju de jag blev upplärd på en gång i tiden. Den tid man hade obegränsat med experimenttid. Nu saknar jag detta. Och intresse samt applikationsmöjligheter.
Mats:
Om du nu känt till formen i 20år varför då inte göra en liten kolla av värdens rimlighets grad innnan man skriver in dessa?
Det är ett bra sätt att slippa få på nöten
Tack för svaret om vad man fick göra med grenrör och djuddämpare det har jag väntat på.
När kom regeln om max 100db?
Var det 5, 10 eller hur många år sen kom den?Det är en stor skilnad då och nu, man kunde räkna även för 30år sedan men inte i samma utsräckning som nu. Med dagens simmulringsverktyg kommer man mycket längre. Så sätt dagen verktyg i händerna på den tiden och du skulle se på grejor

Med förutsättningen att allt var bättre för skulle vi forfarnde åka t-Ford, eller?december 24, 2001 kl. 10:03 #79999Nej jag brydde mig aldrig om att räkna. Fick siffrorna per telefon och lade in dem via LapTop och mobilöverföring. Jag känner inget ansvar för att siffrorna är korrekta och förstod att du skulle kasta dig över dem.

100dB-regeln. Vet ej när den kom men den finns också i olika sammanhang. När man registreingsbeiktigar ett fordon, låt oss anta att det är HVA430:n i det tidigare exempelet, så är det dels ett dB-tal precis bredvid cykeln som ska uppfyllas och dels ett på avstånd under körning. Kan inte de exakta siffrorna. Min 430 klarade inte detta med original avgasrör och ljuddämpare. Notera att detta gäller om man ska ”gatbesiktiga” Jag har den som skogsmaskin och då finns det dispenser av olika slag.
Det finns också dB-regler för både rally och bana. Dessa har med åren skärps och jag vet inte vad de aktuella värdena är. Man får se efter i reglementet. Jag har för mig att det var 100dB som gällde på den tiden Hasse E åkte 2T-Sonett på bana och att han torskade i besiktningen vid något tillfälle.
Jag tror inte beräkningsformlerna har förändrats speciellt mycket under de senaste 30 åren. Möjligen tillämpas de annorlunda. Dessutom har bränslesammansättningen förändrats. Saab hade tillgång till datorer redan på 60-talet även om de var större och kanske mindre kraftfulla än dagens. Det fanns faktiskt ett bolag i koncernen som hette Data-Saab.
Det var på det viset att i Linköping satt matematiksnillena. De som jobbade med flygutveckling. Komplicerade beräkningar och prover hamnade där. Och där fanns det som sagt resurser för datasimuleringar redan på 60-talet. Saab flygdivisionen stod för de svåraste beräkningarna inom hela Saab-Scania fram tills det att gruppen löstes upp för snart tio år sedan men även efter detta så har bla Scania köpt konsulthjälp där.
Saab tog faktiskt fram cW-värden på Sonett III tidigt genom teoretiska beräkningar utförda i Linköping och när man sedan gjorde verifierande vindtunneltester, i efterhand när produktionen lagts ner, så visade det sig att beräkningarna höll ganska väl.
När det gäller förbränningsmotorerna så, jämfört med i dag, saknade man tillgång till PC-baserade simuleringsprogram och istället fick man ägna sig åt fullskaliga tester vilket var både tids- och kostnads-krävande.
Det är rimligt att tro att man med dagens teknologi skulle kunna få ut bättre prestanda ur ett och samma motorblock och med samma homologerade kringkomponenter än vad man fick för 35 år sedan. Frågan är bara hur mycket bättre prestanda. Vad vi jämför är äpplen och päron.
Det är också viktigt att förstå varför Saab tävlade. Avsikten var att profilera sig som en framgångsrik biltillverkare genom tävlingsframgångar. Att visa att deras standarbilar höll för tuffa tävlingar. När man då kör i Stdbilreglementet GrpII så var man låst till vissa homologerade lösningar som förväntades återfinnas på standardbilarna. Dessa lösningar utgjorde också begränsningar på prestanda.
Ovanstående var troligen också orsaken att man inte experimenterade mer med bilar liknande ”Monstret” och när utvecklingen ledde mer mot rörbyggen med specielkarosser, GruppB, så beslöt sig Saab för att dra sig ur tävlandet eftersom man ansåg att köparna inte kunde identifiera sig med dessa specialbyggen. En försmak på dessa byggen kan Lancia Stratos anses vara. Bilen var en designstudie som sedan, hastigt och lustigt (och oplanerat) sattes i produktion och där Sandro Munari bitvis hade lekstuga med konkurrenterna. Frågan är om Lancia verkligen byggde stipulerat antal vagnar eller om man på italienskt vis ordnade detta på något annat sätt.
Som jag har uppfattat det så avstannade Saabs tvåtaktsutveckling runt 1964-1965. Troligen på grund av att fyrtaktarn skulle komma att göra entré. Och detta är ju överensstämmande med vad ”Fulig” skrev om T-forden tidigare: Att utvecklingen måste fortskrida. Alla torde vara överens om att om man byggde en tvåtaktsmotor idag så skulle den inte se ut som Saabs relik med anor i direkt nedstigande led från 30-talets DKW.
I min HVA 430 -81 har jag troligen runt 35-38 hästar. Fabriken angav dem aldrig men det blir runt 82-85 literhästar. Saab hade runt 100 literhästar i rallybilarna. Huskyn är ju som bekant en modernare konstruktion och man kan ju tycka det vara märkligt att man inte fick ut mer.
Något år senare kom HVA500 (488 egentligen) och den hade några hästar till men var totalt okörbar. Undrar om det fanns någon som kunde tygla denna? När sedan verksamheten togs över av Cagiva 1987 så övertog man dessa konstruktioner och så vitt jag vet är det de som italienarna har vidareutvecklat och som forfarande sitter på tvåtaktarna.
Slutligen: Ryktena om Lancia beror på att det rimligen borde finnas fler bilar kvar om man verkligen hade byggt det stipulerade antal som krävdes. Det finns en skröna om hur Saab gjorde när man klassade 16-ventilaren. Det behövdes visst delar/ämnen för 200 exemplar. Enligt skrönan så gjöts det 100 toppar. Dessa besiktigades av FIA i Södertälje. Nästa dag besiktigade man de andra 100 exemplaren i Trollhättan. Enligt skrönan var det samma ämnen som på natten hade transporterats till Trollhättan. Vad som dock kanske är mer trovärdig är det faktum att ämnena, enligt dåvarande Saab-Scania of America, var så dåliga att merparten aldrig kunde ha färdigställts.
[ 24 december 2001: Inlägg ändrat av: Mats Jonsson ]
Anonymdecember 26, 2001 kl. 17:51 #80000Svar till fulling: Det står inget om vad saabs motor presterar över 7000r/m. Vad händer mellan dom redovisade varvtalen? Är mätningarna tillförlitliga och framföralt är den som redovisar mätningarna tillförlitlig? Trots exakt samma sifror kan det vara stor skilnad på motorkaraktär. Desotom är det troligtvis inte saabs 105 hk som du redovisar. på grund av ovanstående påstår jag att du inte har bevisat att xp:s motor skulle vara bättre. Jag kan däremot bevisa att du inte kan bevisa att Xp:s motor är bättre. Vad jag har att komma med som höjer nivån på denna debbat? Mer än dej och du kan inte bevisa motsatsen! Jag kan anta en utmaning! Om någon annan står för kapitalet så står jag för trimningen och det blir en motor som blir bättre än px:s
december 26, 2001 kl. 20:31 #80001till Mats inlägg ang gjutningen av 16 ventilstoppen så gjöts det upp 100 ex..
gjutningen beställdes utav gunnar Axelsson till vedaverken i södertälje..som i sin tur anlitade frid metall i arboga..dessa gjöt topparna under vår å sommar 1975..
mvh åkeHej Emil:
Tyvärr måste jag säga att om man läser dina övriga inlägg så har inte de hjälp någon utan bara retat folk. Jag är nog rätt bra på att reta folk jag också med den skilnaden att jag kan tillför LITE också då & då.
Om vi nu utgår ifrån att siffrona som revovisas åvan är så korekta de KAN vara.
Vad som händer mellan punkterna är nog ganska oinitrsankta för det skulle förvåna mig kopiöst om man skulle få en pik eller botten med 500r/m skilnad mellan mätvärena. Vad man kan anta vad som händer över 7000r/min är att effekten sjunker, eller vad tror du? Varför har man annars slutat att ange värden för det är väll max effekten bland annat man är ute efter.Du har en poäng i bevis, jag kan igentilgen inte bevisa ett ski… lika lite som du kan.
Vi lever i en värd där var och en tror var den vill men det finns olika sätt att tala om att man inte håller med.
Du behöver INTE bevisa att att du kan mer än mig för det är inte så svårt
december 27, 2001 kl. 00:30 #80003OK Åke, Du kan detta bättre än mig. Då var det 50 som visades i Södertälje och samma 50 i Trollhättan dagen efter enligt skrönan?? Och hur många har du? 35??
Anonymdecember 27, 2001 kl. 18:54 #80004Fuling: Huruvida jag eller du har tilfört någonting tror jag vad jag vill om! Hoppas inte du har tagit altför illa upp utan vi kan börja om på ruta ett nämligen där inlägget började: någon påstår att någon hade en saab tvåtakt med runt 130 hp. Antal cc, reedventiler, avgasportar, körbarhet och om den har helt omarbetade portar förtäljer inte historien.
I början på 80-talet plockade honda ut 45hk/8000varv på sin crossmaskin. Detta utan avgasportar och med ett mycket bra effektregister. Detta ger 0.18hk/cc. Låt oss säga att saaben var på 940cc skulle detta ge 169hk.Vad jag har förståt så andvänder alla saabåkare 3-1 grenrör som ju har en positiv effekt jämfört med ett rakt rör. Att 3-1 konstruktionen skulle komma i närheten av en expansionskammare har jag svårt att tro( har någon erfarenhet av detta?).
Emil:
Effekt siffrorna som du snackar om kommer ju från nutid (80-tal)
med vi snackar om en konstruktion som har rötterna i senare stenåldern. Saab snurra är kom i prinsip 1955 i Saab 93 och då var en gjord efter en DKW snurra som är gjord på tidig stenålder (30-tal)om jag kommer ihog rätt. Så som Mats skrev tidigare så tyckte han att man jänförde äpplen & päron, men nu börjar vi gämngöra häst&vagn med en månraket, eller? 
Skulle man bygga en ny 2T are i dag på ca 750-1000cm3 skulle den kunna ge kopiöst med effekt men tyvärr så sitter man fast i en olderdomlig konstruktion och det är det som är sport att plocka ut så mycket som möjligt ur denna flinta knota
Anonymdecember 28, 2001 kl. 17:47 #80006Jo jag förstår det men vad som var gjort med 130hästaren vet vi inte och jag skulle vilja påstå att det med mycket möda och besvär är möjligt att bygga om saabs ”stenblock” till en något så när modern motor
Emil:
Är det någon som skall lyckas att blocka ut mer hästar ur denna flinta snurra så är det XP för han har både hög teortisk och praktisk kunskap om saabs 2T. Om du är intreserad av information om hur man trimmar/har trimmat denna fornlämning så har XP en trimningsmanual som han säljer som är klart läsvärd.
Det har käftats om max effekten för tex grupp 2 innom dessa regler tror jag att XPs snurra inte går in i. Så vi pratar om max effekt med vissa givna regler & HELT fritt.
Fick man kapa, svets gud vet vad så finns det nog inga gränser vad man kan plocka ut för effekter.
Apropå moderna tvåtaktare.
Australiska Orbital Enginering satsar hårt på moderna tvåtaktare. Prio ligger inte på höga toppeffekter utan snarare mycket låga emissionsvärden. Motorerna är direktinsprutade och utrustade med elektronisk motorstyrning (OCP)Några data:
Displacement: 0.8 Litre (798cc), 2-Cylinder
Bore x Stroke: 84 mm x 72 mm
Peak Power: 36 kW (49 hp) @ 5000 RPM
Peak Torque: 75 Nm (56 ft.lb) @ 3500 RPM
Specific Power: 45 kW/Litre (61 hp/Litre)
Bore Spacing: 100 mm
Compression Ratio: 10.5:1 Geometric
Weight:~ 62 kg (137 lb.)Läs mer:
http://www.orbeng.com.au/orbital/orbitalTechnology/automotive/2stroke.htmDet finns faktiskt en koppling till Saab:
Citat:
”Saab is the first major automotive producer to publicly display product incorporating Orbital’s OCP™ technology. The Saab Combustion Control(SCC) system was unveiled at the prestigious Paris Motor Show in September 2000, and subsequently brought to Australia for the Sydney Motor Show in November 2000.Saab’s motivation in developing SCC was a desire to lower fuel consumption and radically reduce exhaust emissions but without impairing engine performance. SCC is based on three key processes:
Orbital’s spray guided air assisted direct injection Spark to piston for ignition providing a variable spark gap 3-way underbody catalyst”
mars 22, 2002 kl. 21:18 #80009I början av denna kedja frågade jag om någon kände en Anders Ribbholm. I veckan inträffade det osannolika. Jag har tillbringat veckan i en monter på mässan i Göteborg. En för fem olika busstillverkare gemensam monter. När vi då första morgonen skulle presentera oss för varandra så kommer det en kille från ett konkurrentföretag och presenterar sig. Som Anders Ribbholm.
Jag stammade fram något om han hade sysslat med 2T-Saabar. Och det hade han. Vi var nog lika förvånade båda två. Han hade även åkt Golf och V4 i skogen men totalvunnit en tävling nere i Småland runt 1980. Vi lär nog prata mer varandra längre fram..
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
