Lågmilare Ett ämne som tilltalar mig

Forum / Övrigt / Off Topic / Lågmilare Ett ämne som tilltalar mig

Forum / Övrigt / Off Topic / Lågmilare Ett ämne som tilltalar mig

Visar 15 inlägg - 16 till 30 (av 53 totalt)
  • Författare
    Inlägg
      • februari 9, 2011 at 19:11 #168611

        jag har en svart 900 aero 1985 8440mil fin orörd orginal bil.
        sen har jag en saab 900 i16 1990 vit som gått i dag 6440 mil köpt av förste ägaren
        mvh

          februari 9, 2011 at 19:18 #168612

          Min 96 v4 -76, 10400 mil.

            februari 9, 2011 at 19:31 #168613

            Ewa ca 9000 mil. Har dock ändå fått lite skönhetsfläckar.

              februari 9, 2011 at 21:16 #168625

              Min 99 gl -76 Har gått 4800 mil Härligt med en knottrig ratt 😀
              Står i valet och kvalet om jag ska köpa min kompis 9000-89 med 8000 på mätaren eller 9000 -90 12600 mil. Och om vi går ifrån Saab lite så har jag en Ford granada -76 med 8500 mil.
              Ford taunus 12m -66 med 9000mil.

                februari 9, 2011 at 21:21 #168626

                Min 99:a från 1982 köpte jag 2006 och då stod mätaren på 9400mil. Det är ingen super gammal bil och i dag står mätaren på 14800 mil och inte någon super lågmilare men hoppas ändå att den får vara med här…

                Men det var jobbig känsla att se den passera 10tusen mil och nu när den närmar sig 15tusen mil känner jag samma känsla igen.

                Jag har inte kört med den sedan 2009 o vet i fasen om jag ska köra mer….. max 10 mil per år kanske… får väl backa i stället 😀

                Original lack och är i gott skick.

                3 bilder med olika fälgar o 3 olika karaktärer.

                Min svarta 99:a på släpet har 13600mil på mätaren.Ingen risk att det blir så många fler mil med den för den blir aldrig klar…

                  februari 9, 2011 at 21:31 #168628

                  Inte för att förstöra er tråd här, men är det bara jag som inte ser det unika med en lågmilare?

                  Har man en fetish för bilarnas historia så är den oftast rätt tråkig mot motsvarande långmilare.

                  Tittar man sen på skicket så är det precis lika stor chans att hitta en minst lika fin och unik långmilare. De brukar dessutom vara friskare på många sätt då de fått omvårdnad samt inte heller haft långa perioder då de stått stilla eller dåligt förvarande som så många lågmilare har gjort. Riktiga lågmilare brukar dessutom vara riktiga problembilar om de tas i lite mer “aktivt” bruk. Mycket som kan behöva bytas och ses över då än de som alltid har varit i “tjänst” och inte får dessa förvaringsbesvär. En långmilare har ofta ett härligt patinerat skick där varje detalj kan berätta en intressant historia och där ett nytt tillägg till denna patina bara är trevligt.

                  Pratar vi däremot om lågmilare som dessutom är i motsvarande lika fantastiskt skick som de låga milen och åldern motsvarar börjar det bli intressant, men då brukar de stackarna ofta få fortsätta leva sitt tråkiga liv undanstoppade och kanske även hemskt nog bli körda till träffar på släp de få gånger de kommer ut. Gud förbjude att milen får rulla och ägaren får njuta av en unik vagn mer än i garaget och kanske få ett pris på en träff. Lite som att vara konstälskare med ha all sin originalkost i bankfack, vad är då tjusningen med konsten? Då ägandet och samlandet mer värt än själva objekten.

                  Tittar vi på de bilar som Fredrik tar upp så kan man lite snällt undra var det fantastiska med vissa av dessa bilars låga mil ligga i? Några har lackerats om eller även helrenoverats. Jag personligen är lite av åsikten att man förstör bilens “unikhet” om man ger den för stora jobb. Lite som att man möjligtvis försiktigt och med största varsamhet kan restaurera en konstverk/målning. Man går inte loss med akvarell på en oljemålning, inte utan att objektet helt tappar värde, både ekonomiskt och historiskt.

                  Klart att har man ett komplett lik är det svårt att gå varsamt fram, men då blir inte dessa bilar mer unika för att de bara gått ett par tusen mil än de har gått 30 000 mil innan de helrenoveras. Nu säger jag inte att Fredrik gör detta felet, men många som renoverar, lackerar om mm gör jobbet för bra, bilarna var aldrig så bra eller så blanka och perfekta som fabriksnya. Bara en sådan detalj att de bilar som har “fri” lackerad plåt invändigt görs högglansigt och med flera lager klarlack vilket de ofta aldrig hade invändigt.

                  Detta är min högst personliga syn på bilar och bilhobbyn, hur ser ni på saken?
                  För att citera mig själv gällande rally och dess utövare,
                  “alla kan köra fort rakt fram, det är när det svänger som det avgörs” angående de som har råd och de som har talang. För att översätta det till detta sammanhanget, skillnaden mellan de som kan äga/köpa/renovera en bil, men få kan bruka och bevara den…..

                    februari 9, 2011 at 22:22 #168633

                    Det roliga med en lågmilare tycker jag är att en bil utav ett märke kan ha rullat bra Mkt mer en än från ett annat märke.

                    Typ MB W123 Diesel är lågmilare om den har gått max 20000mil. Volvo 240 typ 15000Mil. Listan kan göras längre.

                    Min faschination i lågmilare är väl den att jag inte är så Mkt för bilar i nyare än nyskick som min Sambo Gerda är utan jag gillar mer välskötta orginal bilar med så lite som möjligt utbytt på. Minimalt rostlagade & helst motor & växellåda kvar i orört skick. Orginal lackering är ett stort +. Dessutom så kan en sådan bil ha skavanker. Vilket absolut inte en renoverad bil kan ha!

                    En låg milare för mig kan vara en bil som har gått max 10000mil som är fin orörd eller så kan den ha gått 15000mil & vara väldigt välskött & därför klassa in ändå.

                    Jag gillar långmilare också men tyvärr så är de oftast väldigt mycket bytt på & de flesta känns väldigt väldigt slitna i alla reglage osv.

                    Vad gällande lackeringar så får det stå för var & en men min opel var tyvärr dåligt omlackerad på hela höger sidan när jag fick fatt i den så den måste lackeras. 77.an köpte jag nedslipad för lack. 65Sporten hade fått ett träd i taket 1971 & hade då reparerats bristfälligt samt lackerats om i fel färg. Dessutom stått utom hus under en pressening på gräs = Kaross bytt till en 65:a som hade gått 4000mil. Det med milen visste inte tidigare ägare om men ibland är det bra med folk som skriver körjournal!!!!

                    Jag har inga trailer queens själv & Gerda är utav samma åsikt! Vi kör med det vi har! Titta på 95-62:an. Den har rullat på en del i vår ägo.

                    Ofta har en lågmilare en väldigt intressant historia att berätta & oftast så kan man få ta del utav den också vilket tyvärr inte är lika vanligt på långmilare.

                    Min filosofi är att om jag ska göra något så ska det göras ordentligt! Ha dålig funktion eller taskiga lackbättringar bara för att behålla orginal stuket är inget för mig. Gärna Patina men fungerande Patina.

                    En gammal bil ska helst vara orörd men man måste dra en gräns någonstans. Ruttna gamla bruksrostlagningar till exempel, URK! Jag hatar dåliga rost lagningar!!

                    Jag har ju haft ett antal bilar under åren & kan nog se direkt om en bil är en lågmilare eller inte. De flesta tror att de har men för gemene man så kan det vara svårt att se skillnad på Tex 4000mil eller en välskött 14000milare som har rullat mycket de första åren & lite på gamla dar.

                    Sedan ser man ibland i annonser endast 17000mil allt i kanonskick bussningar som nya 1973, Nya däck 1980, Underedsbehandlad många gånger (Senast 1984) Osv Kan vara en fin bil men men.

                    Långmilare faschinerar också men den tråden tänkte jag ta upp senare.

                    Min kompis Johnny köpte sin 1957 Mercury 1988 då hade den gått 1400mil nu har den gått strax över 7000mil

                    Sedan så minns jag 16V 900:an ifrån 1989 som stod på Bromma botkyrkas bilskrot med 563mil på mätaren. Inte en del pressades på den!!

                    Näe bilar ska ANVÄNDAS HUR FINA DE ÄN ÄR!!

                    /Fredrik

                      februari 9, 2011 at 22:26 #168634

                      Viggenuffe, din 9000 är verkligen intressant. Vad är historian bakom de låga milen?

                      Saabfjollen, din 99a ser riktigt rå ut med de guldiga fälgarna och den äldre grillen.

                      Jag tycker nog det är mer spännande att höra historien om varför bilen blev undanställd så tidigt än att höra allt vad den har varit med om.
                      Sällan man ser en renoverad bil som kan mäta sig mot en riktig lågmilare vad gäller genuin känsla. Ofta kan man hitta misstag i lackeringen som inte skulle finnas i en originallack. Sällan ser man en renoverad bil där allt är “nytt” och oanvänt som på en lågmilare. Finns alltid någon pryl som stör intrycket. Om jag jämför med mammas båda polosar, lite skevt eftersom den gamla inte är renoverad men ändå i ett väldigt bra skick, rostfri och fullt fungerande med 17XXX mil. Den andra har som sagt 5XXX mil, fast att de båda ser näst intill identiska ut så ger lågmilaren ett helt annat intryck. Ratt som fortfarande är knottrig, växelspak som går så där härligt trögt, helt repfria rutor, lyktglas som är någon nyans mörkare, etiketer från fabriken. För mig är det de små detaljerna som kommer fram när man jämför. Det som ger en känslan av att så här var det att köra sin nya bil när den var ny.

                      Blir lite luddigt så här mot tolvslaget men jag hoppas ni förstår min tanke =)

                      '- 9-3 Aero 2,8T XWD TX Edition, Hirsch Performance -10
                      - 9000 CC 2,3 Turbo 16 Sport -91 när det är sommar
                      - 96 GL V4 Super -79 när vägen svänger
                      - 90 T16 -87 när jag ska överraska

                        februari 10, 2011 at 08:36 #168639

                        Jag hakar på Mattias lite grann.. Miltalet är ju inte alltid det “som räknas”.. Utan skicket, bilens historia m.m. En lågmilad bil som är fullständigt upprostad år ju lika ointressant som en långmilad bil som är fullständing upprostad. Likaså om en bil är lågmilad men renoverad, fint, javisst, men “känslan” är delvis borta.

                        Jag kommer aldrig glömma då jag en gång i tiden fick syn på en som jag trodde, splitter ny Volvo 940. Jag träffade ägaren till bilen i ett annat ärende, och slängde ur mig kommentaren:

                        “Är den helt ny?”

                        “Nej, den är 5 år gammal, har gått 45000 mil, jag använder den som budbil mellan Umeå och Kalix varje dag.. Tvättar den sedan varje kväll, dammsuger den varannan dag, motortvättar regelbundet..”

                        Det var en upplevelse kan jag säga, bilen var verkligen i skick som ny, trots 45000 mil.

                        Så miltalet är inte alltid avgörande, utan skicket, historiken, “Känslan”.

                        Jag tycker också det är bedrövligt att se bilar fraktas runt på kärror, som aldrig körs en meter, det är knappt att dom blir nerbackade från kärran för då “kan de rulla en meter extra”. Jag tycker att bilar skall brukas, oavsett väder, sen får man sköta om dem på bästa sätt för att bevara skicket. Vill man ut och köra en vinterdag i snöslask, gör då det, men som “betalning” får man då tillbringa en helkväll i tvätthallen för att tvätta bort saltelände och annat. Men det kan det vara kanske vara värt.

                        Tack för ordet!

                          februari 10, 2011 at 08:36 #168640

                          Även om jag drömmer om att hitta ett “ladugårdsfynd” så har jag insett att jag inte är rätt person att äga en sådan bil.
                          Skulle troligen bli så att jag skulle vara livrädd för att använda den eller så skulle den “bruksas” och därmed tappa sin historia.
                          Jag är jätteglad att så många lågmilare hittas av rätt personer 🙂
                          Tycker det här är en jätteintressant tråd, trodde aldrig att det skulle finnas så många därute.
                          Har inga papper att verifiera det med annat än vad som sagts men min -72:a har troligen inte passerat 10 000mil.

                            februari 10, 2011 at 09:19 #168644

                            Fördelen med fina långmilare är att de ofta har väldigt få ägare, att då få historien bakom bilen brukar sällan vara problem eller iallafall inte krångligare än att få reda på det på en lågmilare.

                            Bilar som oavsett körsträcka har passerat många ägare saknar både historia och är ofta väldigt dåligt skötta med allt som då hör till med dåliga lagningar, vanskötsel mm, mm….

                            Känslan som finns i en fin, välskött, oskruvad originalbil, oavsett miltal är oslagbar, passformen på allt, komforten, ljudnivån, ja, helheten. Det är en sak man aldrig kan få på en väldigt skruvad, lagad eller helrenoverad bil, hur noggrann man än är anser jag, oavsett utgångspunkt i antal mil objektet har från början.

                            Håller med om att detta är en givande diskussion och två helt olika sidor av att se på bilhobbyn. Helt klart är att båda har sin charm.

                              februari 10, 2011 at 12:29 #168660

                              Det verkar finnas mer bilar därute än man tror, “Klassiker” lyckas ju gräva fram gryma lågmilare i alla märken, underbar läsning brukar det vara!

                              Självklart har en lågmilad bil en särskild charm, men då såklart inte rostiga ladugårdsfynd, då har man ju bara misslyckats med förvaringen, eller så har produkten vart för dålig från början och omöjliggjort en lång förvaring. Men en fin lågmilad bil som är helt original är ju ett tidsdokument, ett sätt att uppleva dåtidens teknik utan att den är solkad av tid, slitage och oförsiktiga ägare. Att en bil skulle vara roligare för att den har mer historia kan ju säklerligen stämma för vissa, men en majoritet av oss lockas ju garanterat mer av orört och lågmil. Patina i alla ära, men i mina ögon är Patina = slitage och inget annat.

                              Vad är lågmil? Jag tycker en 1970-talare med 10.000 mil på mätaren är lågmil, för det är så extremt svårt hitta en sån.

                              Om man sen nu skulle hitta en lågmilare så ser jag inga problem med att börja använda den och köra den, jag håller med att traila bilen till en träff för att undvika mil på mätaren är lite beige. Skulle nu en entusiast hitta en 2000 mila bil och börja köra den, så kan man ju ändå anta att dessa mil skulle ske på sommaren, och med viss försiktighet. Då kan man ju plocka på milen – samma bil 3000 mil till senare skulle troligen fortfarande vara i mkt bra skick, oskruvad, och fortfarande helt unik med 5000 mil på mätaren, eller hur? Verkar som Viggenuffe hittat ett bra koncept där med sin 9000, den verkar få rulla en del och inte sjutton går den sönder för det.

                              SKulle jag köpa den där 1650 mil 2D sedanen så skulle den allt få smaka lite asfalt, men jag skulle inte börja pendla till jobbet i den… Den skulle fortfarande var helt unik även om den rullat 10.000 mil, sett till hur många sådana det finns kvar i fint skick i landet idag.

                                februari 10, 2011 at 12:29 #168661

                                Den här tråden är ju ett grymt initiativ.
                                Den finns ingen renovering i världen som kan matcha en välhållen lågmilad originalpärla.
                                Om det inte finns någon räddning ( väldans med rost)är ju en helrenovering med extra allt nödvändigt. Men annars är en lagomsliten lack med små penselbättringar helt underbart.
                                MEN! Gränsen är hårfin.

                                Själv tycker jag Berta är en lågmilare, precis slagit om till 10000mil.
                                Fullt dokumenterat, och de första 9000milen kördes mellan 61 och 79.
                                Oförskämt fin med de små små skavanker som tiden gnagit fram.

                                Bedöm själva.

                                http://forum.saabklubben.nu/ubbthreads.php?ubb=showflat&Number=149842#Post149842

                                Sen ser vi såklart fram emot tråden om välhhållna långmilare.
                                Tänker på den silverfärgade Lyxen som dök upp här bland projekten ganska nyligen…

                                Mvh Staffan

                                  februari 10, 2011 at 13:10 #168663

                                  Man ska nog inte heller underskatta “känslan” av att upptäcka en lågmilare, själva jakten, spänningen, adrenalinkicken.
                                  Tycker det skrivs för lite om detta i samband med fynden 😉

                                Visar 15 inlägg - 16 till 30 (av 53 totalt)
                                • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.