93 GT750

Forum Modellspecifika forum 92/93 93 GT750

  • Detta ämne har 317 svar, 46 deltagare, och uppdaterades senast 2009-03-25 20:01 av .
Visar 15 inlägg - 1 till 15 (av 318 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #8870
    mats jonsson
    Deltagare

    Den gröna svensksålda 93 GT:n som Fredrik Sollie köpte på Wärsta-marknaden för snart 25 år sedan har ju varit utannonserad i Norge och Sverige under sommaren. Renoveringen var tydligen inte slutförd och den kom att stanna i Norge. Tyvärr eller vad man ska säga?

    #65563

    Vet Du var den finns Mats? Vet Du i så fall priset?
    Min mejl-adress finns under profilen!
    Du vet ju att jag söker en 97 TT eller en 93 GT 750!
    MVH Ste-Arvid

    #65564
    fredrik
    Deltagare

    Sluta dröm Sten-Arvid då GT:n är såld sedan länge!
    Du vart tydligen så ivrig att du glömde n:et i ditt eget namn! Hoppas att du kom ihåg gylfen efter toalett besöket

    GT:n såldes redan innan tidningen kom ut i brevlådan tilL en god Saabvän till säljaren.
    Bilen är i goda händer & kommer att renoveras vad det lider! Den var inte billig!

    Den lär ha varit grymt dålig & betingade hutlösa 10 000:- 1982!!!!!

    /Fredrik

    #65565
    mats jonsson
    Deltagare

    Har också för mig att den kostade runt 8000-10000:- 1982. Om detta är dyrt för en så udda bil som 93GT 750 är ju upp till var och en att avgöra. Bilen var i ett mycket dåligt skick som jag minns den men hade jag fått möjligheten att köpa den så hade jag gjort det. Jag var på Wärsta-marknaden det året men bilen var redan såld när jag fick nys om den så det är ju lätt att i efterhand säga att man hade köpt den om tillfälle hade givits..

    Det blev inte mer än en 5-6 svensksålda ”riktiga” GT750 kvar i Sverige. Med riktiga menas 93B-modellen. Nu får jag nog några ”F”-ägare över mig…

    Faktum är att det i Katrineholm fanns två stycken till salu hos Saab-försäljaren runt 1960-1961. En röd 58:a och en blå 59:a. 58:an var ägd av någons slags överste löjtnant och han hade låtit installera en 4-växlad låda. 59:an var treväxlad. Den som köpte 58:an har för mig berättat att det var just växellådan som fick avgöra valet. Den blien finns i en tidningsartikel och hade rg nr AA2727 innan den hamnade i Katrineholm. Sedemera kom den att grävas ner i trakten av Nyköping men är nu uppgrävd sedan en tid tillbaka.

    Den blå köptes av en kille som har en koppling till en stor klädkedja med säte i Katrineholm. Han använde den till semesterresor ner på kontinenten. Problem med topplockspackningar och dålig körbarhet, det räckte inte med ungdomlig entusiasm, gjorde att den avyttrades. Dess vidare öde är okänt. Killen har skiljt sig några gånger och kunde redan för 20 år sedan konstatera att han inte hade några fotografier kvar där regnummer och sådant fanns med. Men från sidan sådg den fin ut…

    En tredje GT, en gulbeige 59:a, ägdes av nuvarande ägaren till en bilfirma i Katrineholm när denne gjorde sin militärtjänts på Gotland. En närstående släkting till denne var Saab-handlare på den tiden. Den bilen lär ha blivit kvar på Gotland efter militärtjänsten men inte heller denna har gått att spåra. Inte heller har det funnits dokument sparade hos Saab-handlaren i Katrineholm. Företaget har ombildats men nya ägarkonstellationer 4-5 ggr sedan 1960 och bokföringslagen kräver bara att man ska spara verifikat i 10 år.

    Därutöver har det gått 3 eller 4 stycken 96GT i Katrineholm. Att jag skriver 3 eller 4 beror på att det finns en risk att en av bilarna har dykt upp två gånger. Det har inte gått att säkerställa den fjärdes identitet.

    #65566
    yngve ekberg
    Deltagare

    Ja hej därute i SAABvärlden. Är en av dom få 93F GT ägarna och tycker nog generellt att 93 F:en är en av de snyggaste modeller vår kära biltillverkare skapat.
    Hade somnat om (igen å igen) i min renovering när man bryskt påmindes om vilken raritet man har ofärdig i garaget.
    Snart firar min USAimport 10-års jubiléum under skynket men nu ska jag nog ta en funderare att få färdig den till min 50-årsdag (ja, ja e snart de).Den ska ju ”bara” sättas ihop då den e lackad å klar med nyren motor å låda mm.
    Hoppas det blir handling av mina tankar denna gång.
    Till Mats: Va tar Du för å sätta ihop min GT? Du har väl inte så mycke å stå i nu för tiden som när Du me bravur skötte sekreterarposten i gamla SSR på 80 å 90 talet.
    Ha´t bra hälsar Yngve

    #65567
    fredrik
    Deltagare

    Mats!

    Jag har forskat lite i beståndet utav äkta svensksålda 93GT som finns kvar & kommit fram till
    att det bara finns 2St 93B GT750 & 1St 93F GT750
    + Norge bilen så klart som finns kvar.
    Så då kommer vi till frågan var är de andra svensksålda GT bilarna som du känner till???

    /Fredrik

    #65572
    mats jonsson
    Deltagare

    Jag undrar också vart de övriga bilarna är. Fler än två är det i alla fall. Har för mig att en kollega i branschen hade regnummer (kopior på regbevis) på fem eller sex vagnar när vi diskuterade detta i slutet av åttiotalet. Själv har jag på fyra eller fem. Det var mycket hemlighetsmakeri och ingen ville visa den andre men så mycket är klart att en eller två av bilarna fanns inte på bådas listor. Persone i fråga är svår att nå numera. Död sedan många år.

    Två bilar har BEVISLIGEN gått här i Katrineholm. Jag känner personligen ägaren till den ena. Han var verkmästare hos Saabhandlaren här i stan vid den tiden. De du tänker på är väl den här P54444 eller vad den hette samt AA2727 och den här gröna som Sollie köpte. Därtill upptäcktes en kärra upp i norrland för en del år sedan och en person i södra sverige har en som han åtminstone tidigare har påstått att den har varit svensksåld. Det fanns också ett rykte för 20 år sedan att en bil såldes från norrland till Finland. Dock har den inte mig veterligt dykt upp där så det var nog kanske en skröna.

    Under en tid i början på och i mitten av 80-talet hade jag möjlighet att varje år tillbringa några semester dagar i Saabs arkiv som då låg i Nyköping. Där fanns det bland annat privatinspelad dubbel8-film som hade förts över på VHS från slutet av femtiotalet. Bland annat i en sekvens, där man luftade alla sex Sonett I:or på en bana passerade fyra eller fem stycken svenskregade 93GT 750 framför kameran på en allmän parkering. Det är ju natruligtvis möjligt att dessa sedan har exporterats vad vet jag. Filmen var mycket suddig och trots att ett filmlab tittade på en kopia kunde inte regnumren säkerställas på samtliga av bilarna. Bevisligen har minst fyra av de högsta cheferna på Saab haft 93 GT som tjänstebil.

    När jag började gräva i detta runt 1980-1981 fick jag snabbt klart för mig att jag inngalunda varit först i mitt forskande. Så när du satt i trampbilen hemma i Stockholm så var nog efterforskningen av dessa bilar igång som det tycks. Vissa tycks ha gått längre än andra. Låt mig berätta en sann historia. Året är 1983. I nr 3-4 av den förnämliga tidsskriften Bakrutan finns följande annons att finna:

    ”Min Saab 93 GT 750 ska säljas p.g.a. lumpen, bilen är i gott skick helt original, bra inredning, vanlig 93-motor, mycket lite rost vänster framskärm annars rostfri. Högstbjudande. Endast två ägare före mig. Aldrig körd i tävling. 11000 mil. Vinterdäck på GT-fälg medföljer…

    Lennart Frytheheiss-Bomwert, Längtans Väg, 261 61 Landskrona.”

    Vad sägs?? Spännade eller hur? Det fanns åtminstone en person som tyckte detta. Han besökte dåvarande redaktören och registerhållaren i Björneborg en sen kväll där han fick förhandsinformation. Förmodligen drack han inte upp kaffet utan satte troligen kurs direkt på Landskrona dit han anlände vid gryningen. Någon Längtans Väg hittade han förmodligen aldrig. Ännu mindre någon Frytheheiss-Bomwert. Och allra minst någon GT. Men många hade roligt efteråt…

    Om jag inte missminner mig så finns det en GT i Österrike också. En 59:a som en gubbe höll på att bygga om till Sport för mer än 20:år sedan. Har inte hört något om den bilen på länge och kommer inte ihåg varifrån den kom. De officiella uppgifterna på Saab runt 1981 var att 605 bilar hade byggts. Möjligt att denna siffra har justerats. Jag hade redan 1986 eller 1987 möjlighet att provköra en sådan bil i USA och jag kände då att detta var ingen bil för mig. En vanlig ägghalva med lite lister på varför jag investerade i en Sonett 2T istället. Men smaken är ju som baken.

    Att Monty Tarr skulle avyttra sin GT kände jag också till och jag nosade lite runt den men problemet var att han inte visste hur mycket han skulle ha för den. Sedan donerade han den istället till museet i Trollhättan och detta var väl det bästa öde den bilen kunde få? Samtidgt hade Monty en fin Sonett -74 att sälja men eftersom han bodde i Illinois så vågade jag inte köpa den och jag hörde sedan att bottenplattan hade varit mindre bra på den. Och så var jag en gång i tiden spekulant på en kamouflagefärgad GT nere i Tucson i Arizona. Har kort på den. Bilen har bagageräcke bland annat. Har för mig att det var en 59:a..

    Den finaste GT som jag har sett var hos Rick Parr på Parrformance i Pennsylvania. Han hamnade dock lite i trångmål med sin äkta hälft efter en del utsvävningar och drog till Bimini om jag minns rätt. Bilarna avyttrades och jag tror att GT:n hamnade i Iowa hos en samlare medan tvåtaktssonetten (202) hamnade i Norge hos Arne Ingier. Han som voltade kortnosen utför skidbacken i reklamfilmen…

    #65573
    fuling
    Deltagare

    Mats J.
    Var detta nödvänigt?
    ”Så när du satt i trampbilen hemma i Stockholm”
    i ett förövrigt bra inlägg.

    #65574
    mats jonsson
    Deltagare

    Oj. Det förra inlägget blev långt. Men ämnet är roligt. Här är en annan sann historia: En person i Sverige fanns chassinumret på en regnumret 93 GT 750. Han ”backtrackade” bilen och fann att den hade skrotats ganska tidigt någonstans utanför Nyköping. Änmälan om skrotning hade i alla fall lämnats in till länsstyrelsen. Sannolikheten att den skulle finnas kvar ansågs troligen vara noll. Alltså lämnades en ansökan om registrering in till länsstyrelsen i ett annat län.

    Samtidigt är en annan spårhund bilen på spåren. Han finner också att bilen var skrotad. Men har går ett steg längre. Han undersöker var och hur. Den var nergrävd. När han sedan får veta att någon annan sitter på dess identitet så låter han helt eller delvis gräva upp bilen. Och personen med identiteten blev tvungen att släppa den ifrån sig. Efter detta så har renoveringsplanerna kommit att förändras en del på grund av andra mindre roliga händelser.

    Det är ju så att när man snokar efter så här udda bilar på ett systematiskt sätt så är det ofta samma bilar som återkommer när man följer upp ett tips. Ny ägare. Nytt län. Ny bokstav. Så det blir ju ett litet intressant pussel av det hela. Jag är ingalunda den som har engagerat mig mest i detta. Tvärtom. Men jag fann en genväg: Under militärtjänsten blev jag kompis med en udda typ. En tänkare. Varje dag för honom blev en ny utmaning att övertyga kronan att han inte var fit for fight. Det var ryggont, knäont, nackont osv. Alltid symtom som aldrig gick att bevisa. Som feber för att ta ett exempel. När han hade kommit ur det militära så satte sig problemen i kockan och han började följa upp en mängd meningslös statistik i stil med vilka vagnsnummer som hade trafikerat Roslagsbanan under andra världskriget. Vid 22 års ålder var han i det närmaste sjukpenisonär och tillbringande mycken tid i olika arkiv.

    För att kolla upp GT-vagnar snabbt och enkelt så kan man utgå ifrån att första registrering av förklarliga skäl skett i D, E eller P-län under åren 1957-1960. Och vår sjuklige kalenderbitare kastade sig över pärmarna i dessa läns arkiv. Dels för att finna bilar åt mig och dels för att finna annan intressant information åt sig själv. Och här dök det upp några bilar. Tyvärr är inte arkiven 100%-igt fullständiga och han kan ju ha missat något också. Men helt klart är att det inte var frågan om någon dussinbil här hemma. Tror att det var 16 st Sonett 2T som ursprungligen blev kvar för att ta en jämförelse.

    #65575
    mats jonsson
    Deltagare

    Fuling. Ja tänk jag tycker det var nödvändigt. Det är farligt att gå ut och påstå att det fanns ett visst antal bilar när varken Saab eller någon annan har några exakta siffror. Saab vet ju inte ens hur många man byggde. De siffror som florerar är efterhansdskonstruktioner baserat bland annat på hur många inredningar som skulle tillverkas.

    Med stor säkerhet kan man nog påstå att minst ett halvdussin bilar blev kvar i Sverige. Det kan säker finnas ett mörkertal på några stycken. Någon kan ha varit ”mula” och skrotats. Om jag minns rätt så var det nog ingen eller endast någon som sålts ut via Åf-kanal utan de var först registrerade på HK i Linkp eller i Trollhättan. Ana kom ju inte in i bilden förrän 1960.

    Flera av de svenskregade kan ha exporterats efter någon kortare tid. Detta skedde med ett par av de första Sonetterna. Bland annat ch 19 som mer var känd som E72011. Av de här med katrineholmsbakgrund så är den ena känd fram tills dags datum. Den blå 59:an finns det fotografier på och det lär det också göra på den som har gått på Gotland. Det till och med finns fotografier på den röda 58:an tillsammans med den blå 59:an i bilhallen. Dock utan skyltar. Det fungerade ju så när de kom från andra län på den tiden. Jag har talat med två stycken av gotlandsbilens dess ägare och båda bekräftar att det var en 93GT och att tillförlitligheten var noll. När jag skrev P54444 i ett tidigare inlägg så menade jag självfallet P51002. Gick i Midnattsolsrallyt 1958 och ägdes på slutet av en gammal lärarinna i Blekinge eller sydöstra Småland om jag minns rätt.

    Det här visar också att det inte är så lätt Fuling. Du kan väl räkna bakåt själv: När du och jag satt i skolbänken och slet med räknestickorna så fanns det folk som lade ner en enorm möda på att spåra 93 GT-vagnar. Vad de som var yngre sysslade med får väl var och en fritt spekulera i. Trots denna möda de här personerna lade ner så kom man fram till ungefär samma fordon som de jag fann med hjälp av min ”siffernisse” och andra källor. Det är/var väl ett par fordon som vi inte är överens om men ingen har hittils velat lägga korten på bordet. Åtminstone en av de här personerna är död sedan många år och han har åtminstone en bil med sig i graven om han nu var ärlig mot oss andra.

    Yngve! Tyvärr saknas tiden. Annars skulle jag gärna hjälpa dig. Har ett femårsprojekt ståendes som nu i december blir ett 15-årsprojekt… Sedan har jag tre andra livslånga projekt som blir ett år äldre varje år…

    En grej jag aldrig har lyckats klura ut är hurvida Mellde hade någon som tjänstebil och vilken detta var. Jag har frågat honom själv för många år sedan men fick aldrig något klart svar. ”Han hade haft en del bilar” hette det.. Möjligt att han körde dem på interimskylt några månader för att sedan bara ta en annan. Ingen vet. Finns ju idag knappt någon kvar i livet med minnet i behåll från den tiden…

    Det tycks också finnas GT-bilar bilar som har 93 GT750 (möjligen 93B GT 750) på chassinummerplåten alternativt 93B. Jag har ju aldrig haft någon själv men i USA florerar det bilar med båda alternativen. Det florerar också replikor med 93B-skyltar men det finns ägare till sådana som har blivit beskyllda för fusk som med originaldokument från Saab Motors INC har kunnat styrka dess äkthet. Dvs att den ursprungligen hade varit en GT. Det är väl samma problem som med sportarna här hemma. Originalbilarna är väl få kan jag tro

    Jag hade en mailkonversation med en spekulant på en 59:a i fjol där det troligen handlar om en fusk-GT. Han var erbjuden att köpa en som dessutom skulle ha en trimmad motor från en av Saabs amerikanska ”fabrikstrimmare”, Chris Custer. 90-hästare har jag för mig att det hette. 90 hästar ur en 750 med original luftburk och enkelförgasare? Det visade sig sedan att elsystemet var modifierat under instrumentbrädan och de få vagnar som jag har sett har haft ett fabrikstillverkat kablage. Därtill var det fel varvräknare och hastighetsmätare i bilen. Och så saknades originalhandlingar. Det är ju så att i USA byter man än i dag skyltar när man flyttar till en annan delstat och det enda som fanns var nuvarande title. I övrigt verkade bilen vara fin. Min personliga uppfattning var dock att det handlade om en replika så länge dess äkthet inte kunde styrkas.

    Vad gäller Chris Custer så har jag för mig att det var han som trimmade Dick Catroon’s (legendarisk Saab-handlare) 93:a som han slog något slags världsrekord med i den där saltöknen borta i Utah 1964.

    I Le Mans 1959 så lär Sture Nottorp haft en 93B. Men så fanns det en engelsman med en 93GT 750. Var detta en svenskregad bil och vilken var det i sådana fall? Eller finns det något chassinummer tillgängligt på den?

    #65576
    fuling
    Deltagare

    ?????????????????
    Hur många 93GT finns det kvar da i sverge då?
    Med all denna text har ialla falla inte jag blivit klokare på ca antalet :confused:

    #65577
    Ola Larsson
    Deltagare

    Vill bara kommentera Mats inlägg en bit upp. Längtans väg i Landskrona finns åtminstone, jag hade en flickvän när jag låg i lumpen som bodde där (passande nog :rolleyes: )
    Huruvida hon hade en granne vid namn Frytheheiss-Bomwert är däremot för mig okänt!

    #65578
    mats jonsson
    Deltagare

    Hur många det finns kvar av de svensksålda? Mig veterligt finns det två stycken 93B GT kvar. I det ena fallet handlar det nog om identitet och möjligen delar av en nedgrävd kaross. I det andra fallet så handlar det om en bil som dök upp i Långsele. Ett vrak som är under renovering. Och så finns det en nere i Blekinge som påståtts vara svensksåld men vare sig jag eller de övriga i sökarklubben har lyckats utröna detta. Har inte försökt heller om jag ska vara ärlig. Det kan vara en replika och det kan vara en äkta så man får göra en reservation där.

    I början på 80-talet uppgav Saab att första 93GT:n hade chassinummer 43269. Emellertid hade man en egen tävlings GT med ett lägre nummer. Saab hade ingen ordning överhuvudtaget på några siffror på den tiden. Jag har total koll på fyra svensksålda bilar + en 93F GT750. Därtill har jag ID-uppgifter på ytterligare två vars öde är okänt. De fick aldrig de nya skyltarna vid skyltreformen men de har heller aldrig anmälts avförda, skrotade eller exporterade. De kan alltså finnas ståendes, hela eller i delar någontstans och därför kommer jag ej att röja identiteten på dessa. Därtill har jag uppgifter om ytterligare några svensksålda där ID ej har kunna fastställas. Bland annat de här två 59:orna som tidigare beskrivits.

    Den tidigaste officiella 93B GT750 som jag känner till har chassinummer 41294 och första regnumret var P51002. Förmodligen var bilen röd. Den bilen användes av Saab i Midnatssolsrallyt 1958. 1960 registrerades den på den inte helt okände Kjell Knutsson och under de nästföljande två åren cirkulerade den bland några personer med anknytning till Saabs tävlingsavdelning. 1962 såldes den till lärarinnan Myrna Bengtsson i Karlshamn. Sista uppgift om försäkring är daterad 25/1 1968 och den 31/8 1971 är den avförd ur reservregisret i samband med skyltreformen. Myrna Bengtsson lyckades inte jag få tag på men jag har däremot lyckats spåra anhöriga och den bilen finns helt enkelt inte kvar enligt den information som jag har fått fram.

    Bil nr 2 var aldrig registrerad på Saab. Den hade chassinummer 44875 och registrerades (AA2727) på en direktör Lindencrona i Stockholm. Även denna var röd och dessutom försedd med en saxomatkoppling. Dir Lindencrona lät efter en tid montera en 4 växlad låda i bilen som för övrigt fanns att skåda i ett reportage i tidningen Fart. Bilen såldes 1963 sedan via ANA till Motor&Handels i Katrineholm innan den 1966 såldes till Arboga. 1968 såldes den vidare till Flen och senare samma år var den tillbaka i Katrineholm innan den såldes till Nyköping. Fortfarande var året 1968. Sista försäkringsuppgift är daterad 2/2 1971 då den ägdes av en man som titulerade sig bilvårdare. Märkligt nog anmälde denna bilvårdare sedan bilen som skrotad två veckor senare, den 15/2 samma år. Därefter har det varit lite turer runt bilen då den grävdes ner utanför Nyköping. 1985-08-20 gjordes en registreringsanmälan av en person bosatt i Värmland vilket föranledde en annan person att låta gräva upp bilen varpå han kunde visa att den var hans och att registreringen varit felaktig.

    Bil nr tre hade chassinummer 45800 och är den som alla pratar om just nu. Det är den som nyligen bytte ägare i Norge. Det ovanligaste med bilen är kanske att den var grön. Den registrerades direkt på kund i juni 1958. Regnumret var E57650 och ägarinnan hette Gunvor Holm och var bosatt i Linköping. Förmodligen Tryggve Holms fru eller mamma. Bilen såldes sedan 1962 till en tanläkare i Ockelbo och sedan hamnade den i en stor flyttkarusell i Stockholmstrakten. Under en period delade den i Handen garage med en Sonett som hade chassinummer 20. 1982 såldes den på Wärsta-marknaden och då hade den regnummer FPT147.

    Bil nummer fyra är den som dök upp i Långsele för snart 20 år sedan. Chassinummret var 48652 (och de första tre åren var den registrerad (P49339) på Saab i Trollhättan. Förmodligen var detta också en bil för tävlingsbruk. 1964 såldes den till Göteborgstrakten och kom senare i sitt liv att lämnas in på en verkstad där ägaren aldrig löste ut. Ägaren sades sedan själv ha slagit sönder den varpå den drogs ut ur en loge där den had stått. Detta var runt 1970 och sedan stod den ute till mitten av 80-talet då ”den återfanns” ”Återfinnaren” påbörjade en storslagen renovering men såvitt jag vet så har en ny ägare kommit in i bilden och denne kan säkert ytterligare beskriva bilens historia om han läser detta. Vilket han gissningsvis gör.

    När gäller 93F GT då så är väl Johns (P9771) den enda kända kvarvarande svensksålda. Den användes av Saab i samband med något rally 1960. Kommer inte ihpg om den gick som servicebil eller hur det var innan den såldes till en tandläkare vid namn Cavalli-Björkman i Lidköping. Sedan köptes den i mitten av 80-talet av den store entusiasten Sune Eriksson i Hjo. Säg den glädje som varar. Sune blev sjuk och gick bort kort därefter. Jag undrar om det inte fanns en systerbil till denna men det kan nog nuvarande ägare svara på bättre när han läser detta.

    F-n. Man kanske skulle skaffa sig en GT i alla fall. Många roliga minnen som kommer fram här..

    Ola. Jag har aldrig varit inne i Landskrona så jag har aldrig sökt efter gatan. Det lär dock ha varit så att vår vän GT-letaren ringde, enligt han som påstod sig ha lånat ut telefonen, till nummerbyrån och fick till svar att någon med det namnet inte fanns överhuvudtaget i Landskrona. Det var mycket hysch-hysch efter denna händelse och det blev aldrig någon som officiellt tog åt sig äran för skämtet med det var väl ett par tre värmlänningar som pekades ut och som aldrig försökte rentvå sig. Kul var det i alla fall. För oss som inte åkte till Landskrona. Och dessutom står det att vinterdäck på GT-fälg skulle medfölja. Mig veterligt fanns det inga speciella GT-fälgar till de här bilarna men jag kan ju ha missat detta. Har som sagt aldrig ägt någon..

    #65579
    lennart j.
    Deltagare

    Hej Mats,
    Oerhört spännande läsning denna om svensksålda 93 GT 750. Efter dina uttömliga reportage grips man av en stark längtan att förvärva en av de få kvarvarande bilarna. Återstår endast att söka i USA. Bruce Turk har några listade i sitt ”93 Registry” på VSAAB’s hemsida. Själv tittade jag på en 93 F GT 750 hos Bill Jacobson i New Delaware för ca. 4 år sedan. Bilen, som var grå till färgen, var komplett och nästan rostfri trots att den stått ute en tid. Undrar om Bill har den kvar? Kanske du har bra pejl på några övriga ”over there”?
    Hälsningar

    #65580

    Vill minnas att jag för något (några?) år sedan läste om en vagn man hittat i en lada och som man menade tillhört vår käre motorprins ”Berra”! Vad vet Du om den bilen Mats; eller är det en av dem Du beskriver?

Visar 15 inlägg - 1 till 15 (av 318 totalt)
  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng