- Detta ämne har 130 svar, 23 deltagare, och uppdaterades senast 2011-05-02 10:30 av .
- Inlägg
Igår fick jag dit den nya universaldamasken. Passformen blev väl inte riktigt som original, om man säger så, men det var lättare än jag trodde att limma skarven. Stålspännbanden som följde med var en konstruktion som verkade kunna öppna sig när som helst så det fick bli vanliga buntband istället.
Idag slet jag loss drivaxeln på donatorbilen. Damasken var trasig men det var gott om fett kvar och det verkade inte särskilt grusigt så förhoppningsvis är knuten okej. Planen är att fixa till axel-knut-spindelpaktetet och montera en ny originaldamask, om jag får tag i en. Sedan har jag det liggande om det andra ger upp. Hängslen och livrem… 🙂Skulle ”bara” svesta de små hålen jag hittat vid domkraftsfästena…
:welder:
Höger fram var inga problem; en liten plåtbit och så var det klart. Men vänster fram såg jag att rosten ätit sig in bakom domkraftsfästet. Moraliskt dilemma: Bara fästa en ny plåt mellan hjulhuset och domkraftsfästet eller vara ordentlig och kapa loss fästet och ersätta hela tröskelplåten därunder?
Ja, det fick bli det sistnämnda och tog förstås mycket mer tid än jag trott, så det sista hålet hann jag aldrig med. Men snyggt blev det!
🙂Den varma påskhelgen bjöd förstås på Saab-mekande! 😀
Det sista (?) hålet i trösklarna, det vid höger bakhjul, svetsades noggrannt igen. Sedan inledde jag raskt mitt projekt att fixa till karossen, som ju är tämligen nedlusad med inte så allvarliga men desto mer förargande rostfläckar. En av de mer hotfulla har varit den där vänster elefantöra slutar, en klassiker i sammanhanget. Så jag rev raskt av elefantörat och punktblästrade denna samt alla de andra fläckarna på den delen av plåten, mao mellan dörren och bakskärmen.
Så långt kommen körde jag med samma behandling som jag just framgångsrikt testat på tröskelsvetsningen: Parkerizing.
Metoden daterar sig tillbaka till WW2 och användes då främst på vapen. I korthet innebär det att man smörjer in plåten med en blandning av fosforsyra och zinksulfat. Syran reagerar med rostresterna, alltså svartrost i porer, och bildar järnfosfat som minskar risken för fortsatt rost medan zinken fäller ut som ytterligare skydd; en förzinkning, alltså. :lecture:
Och mycket riktigt fick jag en snyggt grå yta som jag sedan gick vidare med nästa idé: Båtfärg. Har tidigare använt det med gott resultat: Båtfärger är ju oftast 2K samt att de är gjorda för miljöer som tom är värre än vad bilar utsätts för. Då min bil är vit går det även hyfsat att hitta en lämplig kulör, även om den rostskyddsfärg jag nu började med avviker tillräckligt för att se ut som fläcktyfus på lite närmare håll.
Men nu har jag sex månader på mig innan jag bör ha gått på med grund- och topplack, också dessa 2K och den senare dessutom i en kulör som, enligt färgkartan, ska kunna matcha min originallack. 😀
Då bägge elefantöronen ska loss och blästras och lackas för sig satte jag tillfälligt dit ett annat öra, liiite avvikande i färgen… 🙂:applause: :jobbar:
Du jobbar på bra du! Får mig att känna mig lite inaktiv här!
Förzinkningen kändes inte som en dum idé, har lite envis ytrost som jag funderat på hur jag skall lösa. Hade en gång i tiden en burk med något bös som min farmor tagit med från england till min far på 80-talet. När man penslade på den på rost så började det fräsa och efter ca 2 timmar var det bara en stenhård svart kaka kvar av rosten. Kanske var något liknande i den burken. Tog slut på min första og900 dock 🙂 .Har du inte ett rött till så kan det se lite kul ut, som en förkyld elefant ;). Har du tänkt att lackera hela med båtfärg eller?
Jepp, så är det tänkt. Det är en systemlösning för stålskrov: Först rostskyddsfärgen, sedan en häftgrund och så topplack, alla 2K.
Din 80-talsburk låter som Parkerizing; det finns en uppsjö av dessa ”rostätare” på marknaden. Men har man tillgång till fosforsyra och zinksulfat är det enkelt och säkert billigare att göra en egen blandning. Men tänk på att syra fräter! :lecture: :skull:
Tyvärr har jag bara ett rött öra men jag kanske skulle måla om ett i annan färg..? Hmmm…Läste lite noggrannare i de gamla ägarpapprena jag skickat efter. Hade trott att det var en äldre (född 1927 så han var ju inte äldre då, förstås) herre som ägt bilen från ny till 1994 men det visade sig att han köpte bilen 1975. Bilen såldes ny av Saab-Ana i Stockholm till Rank Xerox AB. Bilen började alltså sitt liv som firmabil, precis som vår 9000 Bottilia. Var inte en 96:a ett lite udda val redan då? Känns som en 99:a hade legat närmare till hands. Men förmodligen dyrare… 🙂
Igår kväll fick jag ett par timmar som jag ägnade åt att byta ut den fallfärdiga främre ljuddämparen mot den NOS jag kommit över. Att få ut ”hornen” genom golvet är hyfsat lätt när man läst verkstadshandboken men att få loss de undre muttrarna som fäster in i grenrören! 😡 :doooooohh: Känns tydligt att bilen är gjord för en liten tvåtaktare och att Fordmotorn skohornats in. Är något alls besvärligt på den bilen så nog :banghead: har det med motorn att göra!
Nåväl, jag fick till slut loss muttrarna och bort den gamla dämparen. Det ena hornet kunde jag förresten vrida lite som jag ville, det hängde mest fast i dämparen av gammal vana… 😮
Med den nya dämparen på plats kom ett nytt problem: Att få in avgasröret i dämparen. Det ska ju in en ganska bra bit och trots att jag klämde det så runt jag kunde (det var deformerat efter nödlösningarna med klämmor i den gamla dämparen), slipade ner rost och lade på fett som glidmedel så var det lögn i 😡 att få den hela vägen in. Funderar på om NOS-dämparen inte är original utan en piratdel och därför inte har perfekt passform. Känns inte rätt att kapa röret heller, så jag kör med mittre och bakre fästena förskjutna ett par centimeter bakåt då det ändå går fritt. Hoppas att det inte blir för stora spänningar; vi får väl se.
Hursomhelst så ska väl inte SBP kunna klaga på läckage, i alla fall! :racesmile::applause: :worshippy: :wiiiiiieeeehhhhaaww: :jobbar:
Snyggt jobbat!! Kan tendera till att bli ett riktigt terapiarbete det är bytet. Min ljuddämpare var fasemig genomskinlig på vissa ställen den!!
Upptäckte för en tid sedan att det såg ut som bromsljusen inte funkade, men jag har glömt bort det. Igår kollade jag i alla fall och visst, inte lyste de! Undras hur länge jag kört runt så? 😮
Felsökningen visade att både lampor och säkring var hela, återstod brytaren på pedalen. När jag tog loss den började lamporna lysa och felet var därmed åtgärdat: Allt som behövdes var en justering. :racesmile:
Dock blev jag inte klok på brytaren för bromsvarningsljuset. Pedalen trycker in den så lampan börjar lysa men hur ska den sedan gå tillbaka (alltså efter att man åtgärdat de trasiga bromsarna)? Känns som något saknas med vad lyckades jag inte lista ut med hjälp av verkstadshandbokens bild. Någon som vet?
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.