Hjälp drog av 2 övre länkarmsbultar!

Forum Modellspecifika forum 95/96 V4 Hjälp drog av 2 övre länkarmsbultar!

  • Detta ämne har 29 svar, 14 deltagare, och uppdaterades senast 2005-02-20 15:38 av .
Visar 15 inlägg - 16 till 30 (av 30 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #84322
    fuling
    Deltagare

    Vist med bättre bromsar kan man bromsa senare, men man kan inte bromsa mer än greppet i däcken räcker till. Med std bromsar på en V4 med mer mos så börjar det blir riktigt spännande vid 3e inbromsingen från typ 150-70.

    #84323
    jorgen
    Deltagare

    Tack alla som egagerat sig i mitt lilla problem.
    Bultarna är nu lösa efter några eleganta slag med hammaren. Tydligen var fyrkantsmuttern var tydligen lätt svetsad i fyra små punkter.
    Nu är alla chassidetaljer avlägsnade från bilen. Så nu visar det sig var svetsen måste fram. Lite tråkiga gamla lagningar under ”tornen”.
    Jag tänker inte sätta dit förstärkningar som inte fanns 65-66. Detta eftersom jag planerar att ha två motorer till bilen, en med oljetråg och en utan.
    På så vis kan jag köra den i 1000cc cupen.
    Men först skall jag blästra och måla chassi detaljer.

    #84324
    dahlen_dup1
    Deltagare

    Hej Ulf,

    Om banbilarna behöver förstärkas, jo det vill jag nog verkligen påstå.

    De Dunlop Racing du refererar till är inte så ”klena” som vad man vid en första blick skulle tro, i dessa däck är det race-gummi och ett avsevärt grepp i uppvärmt läge.

    Efter att ha kört två säsonger hitoric racing kan jag konstatera att påkänningarna på kaross och infästningar är mkt stora. Flera inkl jag har råkat ut för utmattningssprickor och brott lite varstans. Fälgar är ett kapitel för sig, jag har själv tappat hjulet i full race med bultarna kvar på trumman..!. Detta gäller fälgar med en plåttjocklek under 4 mm .

    För det första måste en historisk banbil ha en mycket fräsch karossstruktur innan man börjar bygga, annars blir den snart gisten. Bosse Lindmans röda 96:a har en lång historia på banorna och var från början en välbyggd bil men är idag mjuk i hela karossen, bra vi regn men inte fullt lika lika bra om man nu vill justera upp geometrier i framvagn, ändra stötdämparkarekteristik etc. etc.
    Det är ju så att det inte är säkert att det blir bättre ju fler förstärkningar man svetsar fast , eller att man tror att ju tjockare plåtar ju bättre blir det. Mao se upp med förstyvningar som inte medger en viss flex, som kan ta upp de ständiga små rörelserna i karossen som måste finnas.

    Saabs T-sats är därför utformad med lokala förstärkningar där det är kritiskt, men var försiktig med att ösa på max med svetsen, ofta behövs inte helsvetsade sömmar utan punktvis/streckvis infästning av förstärkningar.

    Enligt vad jag erfarit av reglementet är det tillåtet att förstärka OM man följer karossens originalstruktur det vill säga. Det betyder att stag av olika slag inte är tillåtet, medan dubbla plåtar ovanpå varandra MED SAMMA FORM/RUNDNING är tillåtet. Givetvis även här med en nypa sunt förnuft.
    Här har vi ett bra exempel på att appendix K vill bevara våra bilar i ett historiskt korrekt utförande (kromade fjäderbenstag etc göre sig icke besvär….)

    Jag vill dock inte ge mig in i denna regeldiskussion som expert utan hänvisar vidare till regler i appendix K och besiktningsmännens expertkunskap på tillämpningen av detta ibland svårtolkade dokument.

    Lyckat till med (om-)bygget Jörgen!

    #84325
    ulf g andersson
    Deltagare

    Hej Göran

    Med all respekt för säkerhetsaspekterna och att de historsika bilarna är belastade av utmattningsfenomen kring bulthål och infästningar, känner jag mig inte övertygad att övre länkarmsinfästningen på en banbil är den riktigt svaga punkten.
    Som referens torde man kunna ta Stig Zackrisson Turbo V4, som mot slutet hade ca 220 hkr och kördes med ca 12″ breda slicks på framhjulen. På ett tidigt stadium ersatte man gummibussningaran med smörjnippelförsedda bronsbussningar. När man idag frågar Stig säger han med bestämdhet att han aldrig gjort någon reparation av övre länkarmsinfästningen under de dryga 8 år bilen användes flitigt både i SM o SSK och under de första åren åven på is med 1200 Tikkadubbar/framhjul. Han säger sig inte ha något minne av att man 1969 då bilen byggdes förstärke detta område. Vi har dock inte titta på bilen, det får väl anstå till framåt våren. Denna bilen är nog ett exempler på vad man maximalt belastat en Saab 96 framvagn på asfalt underlag.

    Hälsningar Ulf

    #84326
    saab car museum
    Deltagare

    Denna tråd börjar bli intressant.

    När det gäller historisk motorsport och den lilla debatt om tex. att det skall vara ”fria bromsar” och mer utrymme för förstärkningar för hjulupphängningar av ”Säkerhetsskäl” bör nog betänka det faktum att detta är ett likhetstecken med prestandahöjningar. Sedan kommer nästa problem som ett brev på posten. FIA app. K har med åren blivit mer rigoröst för att städa undan de effekter eller olater man hade i den historiska motorsportens början. Kan man inte acceptera det så bör man nog titta på att åka i en annan klass än de historiska. Grupp H, WRC och STCC tex.

    Den historiska motorsportens grundidé är att åka med sin pärla med dess historiska fördelar OCH nackdelar.

    Det sistnämnda (att leva med nackdelarna) verkar de flesta av oss utövare vilja förtränga djupt, djupt ner i det undermedvetna…..

    Nåväl, över till detta med förstärkningar. På 60-talet, om vi pratar 2-taktare, hade förstärkningar en kanske en aning annan inriktning/funktion än idag. I rallyskogen tex var vägarna generellt av mycket sämre standard än av idag och det var väldigt lätt att slå sönder sin bil på länsmansryggar, hålor osv, något som inte finns i tillnärmelsevis samma utsträckning idag.
    Men – när körstilen idag går ut på att lägga innerhjulet i varenda dike för att man är rädd för att kurvan inte skall räcka till så börjar det hända saker. De moderna rallydäcken tillåter ju detta i stor grad tack vare sidor som i praktiken har nästan lika mycket gummi på sidorna som på slitbanan, så den körstilen fungerar ju. Ett tag. Det har sitt pris på tex. hjulupphängning och infästningspunkter.
    Men- nu kommer vi till det viktiga – Det är du som förare som väljer hur snabbt du vill förbruka din bil.
    Jag sticker ut hakan och säger: håll dig mitt på vägen i rallyskogen och bilen kommer att hålla förvånansvärt länge utan förstärkningar! Åtminstone en tvåtaktare.

    På banan gör jag en liknande reflektion. Jag själv har inga förstärkningar alls på min 96:a som har gått 2 säsonger på banan. Sprickbildning finns inte alls och jag vågar påstå att jag är (censur)petig när det gäller inspektioner och förebyggande underhåll. Dock måste jag som en liten brasklapp säga att jag bara okulärbesiktigar min bil.

    Nu är det ju så att jag åker med ORIGINAL-bussningar i alla länkarmar och jag gör detta av en anledning. Saabens geometri fungerar inte tillfredställande med stela bussningar. Det måste finnas en rörlighet/flexibilitet i dem för att att inte bygga upp ÖNÖDIGA spänningar under de rörelsemönster fjädringsystemet gör under sitt enträgna arbete att hålla hjulen i vägbanan. Dessa spänningar fortplantas i mycket högre grad till karossens infästningspunkter med stela eller stelare bussningar. Sprickbildning i karossen blir följden. Om man sedan rider mycket på kerbsen blir det etter värre….

    Jag vet mycket väl att mitt val av bussningar i framvagnen kanske inte är helt optimalt map prestanda, men jag tycker att jag gjort en relativt väl avägd kompromiss. Så dåligt går den inte. Jag själv som förare begränsar prestandan mer än chassiet.

    Hade det varit tillåtet att använda uniballs hade jag resonerat helt annorlunda i mitt konceptval.

    Nu kommer jag till pudelns kärna:

    I min gröna ungdom på Saab fick jag praktisera på karosstruktursutprovningen. En mycket intressant period där jag ”något smärtsamt” fick lära mig att det inte bara fråga om att förstärka en kaross tills den håller. Att låta den flexa en smula är minst lika mycket lösningen på utmattningsproblem som att försöka förstärka sig ur problematiken, som oftast resulterar i att man förflyttar problemet till ett annat område.
    Denna filosofi kanske känns lite bakvänd men kan vara intressant att begrunda en stund.

    Med Vänliga Utmattningshälsningar

    Peter Bäckström
    Saab Car Museum

    #84327
    fuling
    Deltagare

    Hmm om framvagnen håller jag nästan med Peter, vad man kan gör där är att köra med teflonbrickor för att hindra bärarmana att åka fram och bakåt. Men då behålla gummit som tar upp olinjäriteten mellan infästingspunktern för bärarmarna.

    Bak därimot så är det helt förkastligt att stoppa stumma bussingar i reaktionsstagen pga att de kommer vrida sig när bilen kränger, allså så får man vridkrafter i infästingrna i karrosen och bakaxel. Enda plus är att reaktionstagen kommer funka som en krängshämmare OM infästingrna i karros och bakaxel pallar trycket. Och med den vridstyvhet stagen har kommer de inte bidra med så mycket ökning av kräningsstyvheten. En liten ökning av fjäderhårdheten bak ger mer.

    Peter:
    Har du en aning om vad 96an har för vridstyvhet i karrossen???

    #84328
    xpniklas
    Deltagare

    Hej

    Vi har på Classicsaabracing planer på att nytillverka delar av T-satsen då jag har en helt ny frabrikssats att utgå ifrån.
    Det gäller bara att hitta tid.

    Om man läser reglementet så är det helt OK att öka plåttjockleken på befintlig plåt men ej att tillföra nya stag eller så.
    Jag ser monteringen av dessa bitar som just ökad plåttjocklek på befintlig plåt och således lagligt enligt apendix-K i allafall för banracing med tävlingsstandard vagnar där jag är mest påläst.

    MVH XP-Niklas

    #84329
    ulf g andersson
    Deltagare

    Hej Peter

    Tack ditt intressanta inlägg, där du dels för att du delar med dig av dina kunskaper beträffande Saaben fjädringrgeometri och dina erfarenheter från banan, men också att lite granna bidrager till att styra in debatten i #den historiska fållan”. Som jag ser det skall historisk racing vara RACING FOR FUN och inte ”racing at maximum speed at any cost”. Dina erfarenheter visar ju att att man kommer långt ( det var väl 3:a i 1000 cupen!)med orginal hjulupphängningar.
    Det som imponerar på mig är den som kan bygga en tävlingbil till en rimlig kostnad, som också går skapligt fort och man har roligt.

    Hej Fuling

    Idéen med teflonbrickor låter intressant, men förklara för den oinvigde. Jag trodde teflon var ett realtivt mjukmaterial. Skall det sätta vanliga plåtbrickor utanför? Var får man tag på lämpliga teflonbrickor?

    Hälsn Ulf

    #84330
    fuling
    Deltagare

    citat:
    Idéen med teflonbrickor låter intressant, men förklara för den oinvigde. Jag trodde teflon var ett realtivt mjukmaterial. Skall det sätta vanliga plåtbrickor utanför? Var får man tag på lämpliga teflonbrickor?

    Iden är inte min utan Saab åkte så i skogen, alla fall på V4an om jag fattat rätt.
    Får man tillräcklig yta så bär även ett tämligen mjukt marial, till skilnad mot gummit som är elastiskt från start.
    Japp, en plåtbricka utanför. Hmm sitter väll en sådan redan om jag mins rätt.

    #84331

    Hej xpniklas.
    Kan du tala om för mig hur en T-förstärkning ser ut, var den ska sitta, det gäller Kortnos, för jag håller på att bygga en Rallybil.
    MVH Källkan

    #84332
    fuling
    Deltagare

    kallkan:
    LÄS HELA TRÅDEN.

    #84333

    Hej FULING.
    Har läst HELA TRÅDEN,vad jag FRÅGADE OM VAR T- FÖRSTÄRKNINGEN till kortnos inte till V4.
    Det skilljer en hel del mellan dessa TVÅ SATSER har jag hört.

    MVH KÄLLKAN

    #84334
    fuling
    Deltagare

    kallkan:
    Hmm V4an och 2T är lika överalt där förstärkingrna sitter, så jag tog förgivet att de sats Niklas hadde var till V4an(2T). Men det kan förståss vara fel.
    Därav mitt kanske lite korta inlägg.

    #84335

    Hej fuling.
    Har du jämfört ett hjulhus från en kortnos, med ett från en långnos så ser du att det är inte mycket som är lika, det är bara tornet som är samma.

    Har en fråga till dig, du har möjligtvis inte tvåans drev till SP-1 liggandes,
    kan byta mot en ny mellaväxel till SP-1.

    #84336
    fuling
    Deltagare

    Hej fuling.
    Har du jämfört ett hjulhus från en kortnos, med ett från en långnos så ser du att det är inte mycket som är lika, det är bara tornet som är samma.

    Hmm inte örnkoll, men då är det bara plåten bakom tornet som skiljer.
    Bubbel hmm, det är nog den som är köligas att göra.

Visar 15 inlägg - 16 till 30 (av 30 totalt)
  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng