Metallernas kemi.
- Detta ämne har 16 svar, 7 deltagare, och uppdaterades senast 2006-03-17 07:26 av
.
-
Inlägg
-
Jag misstänker och tror att det på forumet finns användare som besitter stora kemikunskaper om hur metaller förgör varandra när de monteras tillsammans. Det skulle ha med metallernas spänningspotential att göra där den med den lägsta potentialen förgörs. Jag kommer osökt att tänka på detta när jag ser hur t.e.x. kylare med åren förintas. Fungerar dessa som offeranoder och borde det inte heta offerkatod istället. I moderna bilar så blandas metaller i synnerket i motorerna och vad kan det få för resultat på sikt. Jag har sett växellådor i aluminium (VW) som ätits upp där minuskabeln från batteriet sitter fastskruvad, troligen med vägsaltet som hjälp.
Skulle ni vilja skriva lite om detta fenomen eftersom det är intressant och eftersom det på marknaden säljs kopparpasta, aluminiumpasta o.s.v. och dessa kanske man inte skall använda hursomhelst. Man kanske kan unvika dyra misstag om man har lite fakta i bakhuvudet. Jag kan själv inget om detta och det skulle vara intressant med en diskussiom i detta ämne.
Se mitt sista inlägg i den andra debatten men min poäng är att folk har fått för sig att man inte kan ha annat än koppar eller aluminiumpasta som smörjning. Jag använder dessa på heta saker, grenrörsskruvar och annat. Resterande saker har jag en hink med konsistensfett till, allt handlar ju bara om att förhindra rost?
I en bil är det nog väldigt svårt att förhindra ärg och uppätna detaljer, det finns citroener som är ett par år gamla bara där oken bak har ärgat sönder ! Vad det beror på kan man ju sia om? Saltet ihop med naken aluminium är ju en grej skulle jag tro……..
Jodå, jag har läst det och det gav en del funderingar.
Saltet förresten är väl Kalciumklorid vilket kanske är sk*t samma, saltlaken kanske utlöser nån form av reaktion som annars inte skulle kunna ske och så det i samband med värme. Stenskott kan nog bli sk galvaniska celler eller vad det nu hette när vägsaltet kommer åt så att det bildas en minuspol o en pluspol o hipsvips så är det hål. Galvade karosser är nog bra så länge galvningen är oskadad. Jag har sett Japanska 80-talsbilar där rosten är svart o inte brun vad det kan bero på. Dessutom är det ofta hål under svartrosten.
Jag fick in en kompis VW golf här för lite sedan. Det läckte bromsolja på vänster bak raskt in till mekonomen för inköp av hjulcylinder fick där veta att det fanns en dyr i aluminium och en billig i gjutgods, valet blev enkelt hit med en billig =) Hem igen och upp med bilen på pallbock av med prylarna och vad får jag se? Jo orsaken till läckaget är att man bytt bromsrör efter nedslag på senaste besiktningen till ett rör av koppar och cylindern är av… aluminium naturligtvis.
Ungefär en fjärdedel av hjulcylindern bestod av vitt pulver, den var så skör att jag efter att ha tagit bort kolvarna kunde trycka ihop den med fingrarna.
Det är precis detta jag vill ventilera-dyra misstag som man gör bara för att man inte har en aning om ett ämne som man normalt inte heller vet så mycket om. Dagens naturvetare vet detta men vem säger till mej att ”hörrudu sätt inte dit en obehandlad järnskruv i en aluminiumgrej när du ska köra i vägsalt” det tänker ingen på. På min fd timmerbil hade jag t.e.x. hydraulikfilter av aluminium i tank av stål och med lock och filterhus fastskruvade med vanlig M8 bult. Det blev inte kul den dan jag skulle byta filtret. Att metaller käkar varandra är en naturlag som påskyndas av olika vardagssaker som vi har svårt att undvika. Vet vi lite mer så klarar vi oss bättre, det är därför jag för denna diskussion framåt.
Aha, elektrokemi!
När två metaller står i kontakt med varandra är det den minsta ädla av dessa som löses up i en korrosiv miljö. Ex offeranoder på båtar, utombordare och nedgrävda tankar är en metall oädlare än det man vill skydda. Oftast är det zink som är offeranod, magnesium (och aluminium kanske)fungerar bra med som offeranoder de med, eller till och med bättre i förhållande till järn.
En mutter av koppar på en skruv av järn resulterar i att skruven korroderar medan muttern klarar sig. Om muttern istället är av krom, zink, aluminium så försvinner muttern istället. Det handlar om att metallerna i förhållande till varandra arrangeras i en lista, den sk. spänningsserien, där man kan se vilken metall som är ädlare än en annan, ex är nickel ädlare än krom. Begreppen anod och katod används också, Anod = plus, Katod = minus. När två metaller sätts ihop med varandra så blir den ena anod (den oädlare metallen, ex zink) och den andra katod (ex järn). Bergeppen anod och katod används fär att visa att det sker ett flöde av elektroner via metallerna, katoden tillförs elektroner från anoden vilket gör att anoden löses upp = offeranod.
Korrosiv miljö utsätts bilar för nästan konstant, för att rosta krävs syre och vatten. Om luftfuktigheten minskar under en gräns så rostar inte järn alls lika lätt, men å andra sidan kanske gummidetaljer torkar och plaster hårdnar. Ett dilemma när man ska vinterförvara en bil.
Fettar man in en järnyta kommer varken syre eller vatten åt, men det kräver ju att fettet sitter kvar
Så vad göra? Det är kanske tur att järn rostar, då får man en anledning att pyssla om bilen lite!
Som gubben som skulle lägga ett nytt tak av aluminiumplåt och spikade med kopparspik för att slippa underhålla. Surt regn på det och sen hål runt alla spikar. Jag vet inte om det är sanning eller en vandringshistoria, grejen är den att man gör misstag fast man tror att allt blir kanonbra. Alla ämnen söker sig tillbaka till det mest ”stabila” tillståndet som då i järnets fall är rost, jag undrar om inte korrosionen sker i flera steg dessutom. Jag tror säkert att vi alla lite till mans sett olika konstigheter på våra älskade bilar och stilla undrat hur f*n har detta gått till. Kaparn har ovan beskrivit ett sådant fenomen.
Det är sanning, den historien har jag hört förut, jag är blivande snickare så jag vet 😛
Saab 93B -59 (Blå)
Saab 900 TurboS Cabriolet -91 (Platinagråmetallic)
Saab 9000 CDE -94 (Platinagråmetallic)
Good Morning Guys!
Der lär ska vara dåligt för en aluminiumbåt om man tappar kopparmynt på botten, och ännu värre om man kraschar en kvicksilvertermometer. Bifogar bild på Elektrokemiska Spänningskedjan för vanliga metaller. Ju högre upp i listan, desto o-ädlare metall, och ju större avstånd, desto större spänningsskillnad och därmed starkare korrosion. Dock funkar det inte alltid som man kunde förvänta sig eftersom vissa metaller kan vara skyddade av ett osynligt isolerande oxidskikt.
Därmed är vi inne på vitsen med elektrisk isolering; I segelbåtsriggar använder man popnit med plastisolering för att förhindra galvanisk korrosion.
I en blyackumulator renodlas principerna; elektroder av bly och blyoxid ger spänningen på c:a 2 V, och processen kan köras baklänges (uppladdning). Bifogar utdrag ur läroboken i kommande 4 inlägg.
Hoppas det kan intressera någon.
MO
MO
MO
MO
Nu får det räcka för idag, kanske borde göra lite nytta oxå 🙂
MO
Intressant jag skall strax kolla igenom detta bättre, på tal om skyddande oxid så vet jag att det finns tvättmedel som tvättar bort oxid för att metallen skall bli blank o fin, t.e.x. skärmar av aluminium på lastbilar. Att tvätta bort oxiden anser jag vara fel vilket jag även brukar påpeka men brukar då mötas av viss munterhet. Skrattar bäst som skrattar sist brukar jag tänka då.
Kommer tillbaka till bromsar, på min 96:a-60 är det hjulcylindrar av alu och med en kolv av järn, detta går ganksa bra ihop, när jag fixade bromsarna får några år sedan lärde jag mig något nytt efter ca ett halv år utan att den varit använd, hade koppar pasta på efter bästa bildoktor metod men det är ingen hit, alu, järn och koppar pasta blir mumma det
nu sitter de fast utan dess like , gör inte detta misstag ni med.
nu sitter de fast utan dess like 
, gör inte detta misstag ni med.- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
