Olja och glidlager
- Detta ämne har 32 svar, 12 deltagare, och uppdaterades senast 2002-12-13 18:39 av
.
-
Inlägg
-
Lite info om oljor och glidlager:
Ett glidlager kan i prinsip hålla hur länge som helst så länge lagret har fullfilms-smörjning.
Det finns fyra lägen/steg:
1: Torrfriktion vid start då i prinsip är full kontakt mellan ytorna.
2: Gränsskicktssmörning där en mindre del av yttopparna täcks av smörjmedel.
3: Blandsmörning där de flästa yttoppar skiljas åt av smörjmedel.
4: Fullfilmssmörning/hydrodynamisk smörjning då är ytorna helt skijlda åt.
Hur fortare man kommer till punkt 4 desto bättre.Bärigheten i ett glidlager ett samband mellan oljans-viskositet(trögflutenhet) och prerferihastigheten i oljespalten mellan lager och axeltapp.
Allså man får inte högre bärighet i lagren för att man höjer oljetrycket, utan tryckhöjningen är igentligen en flödeshöjning.
Med andra ord så ökar bärigheten med varvtalet, men man får ju alldrig vara riktig glad, för vid ökat varvtal så ökar påkänningen av lagret.Om vi nu tittar på oljan så brukar viskositeten anges i 2st punkter 40 och 100 grader Celsius och ett viskositetsindex som talar om hur viskositeten ändras mellan 40 och 100 grader.
Ju högre viskositetsindex desto flackare är kuvan mellan 40 & 100 grder.
Viskositeten sjunker mycket mer i början än på slutet vid ökad temperatur.
Sedan har vi benämningar på motorolja tex SAE 10W-30 se förklaring tex här
http://www.okq8.se/smorjmedel/ordlista.shtml
För växellådsolja är det nästan samma sak.Nu är det frågan om ni tycker att detta är intresankt eller inte.
Jag tycker personligen det är jätte kul att försöka förstå vad som händer och sker men tyvärr är jag för kass på att skriva någon längre utläggning vad jag har snappat upp har och där och få ett vättigt sammband. Om det finns intresse för dessa frågor(olja & glidlager) ställ dessa så kan jag se om jag kan svara.ps Det bästa sättet att lära sig mer om ett ämne är att försöka lära andra.
Vi får väll se vem som lär vem .-)Alltid lika intressant att läsa dina utläggningar så fortsätt att hålla ämnena vid liv !
För att vi nu ska kunna få en ny intressant (?) debatt så hävdar jag krasst följande:
Påstående 1: Problem med balansaxellager hade man inte i någon större utsträckning på sextiotalet och första halvan av sjuttiotalet utan detta är en sjuka som har uppmärksammats på senare tid.
Påstående 2: V4-motorn och dess lagerspel är inte dimensionerad och konstruerad för moderna helsyntetiska multigradeoljor.
Påstående3: Lagerproblemet skulle inte vara så utbrett om man höll sig till oljerekommendationerna från tidigt 70-tal. En fin mineralolja, typ Pennzoil, vore dunderkuren även om man får byta olja oftare. Mineraloljor från Pennsylvania har av tradition ansetts vara bland de förnämligaste.
Debatten är i gång, pinnen är kastad! Får vi 150 inlägg i denna kedja?
Här finns lite intresankt info:
http://www.cadillacclub.se/service/olja.htmlEtt glidlager ger fullständigt fan i om det är en mineralolja eller en syntetolja utan det är oljans viskositet och tillsatser som är intresankta.
Dessutom så är den så kallde syntetoljan ingen riktig syntetolja utan en molkulär moddad mineral olja. En riktig syntetisk olja kostar ca 300kr litern och det skulle förvåna mig kopiöst om någon pytsar sådna olja i en V4.Mats J:
Om du vill diskutera balansaxellager så har jag skapat en speiell tråd för det, se
http://www.saabklubben.com/cgi-bin/ultimatebb.cgi?ubb=get_topic;f=1;t=002143Hejsan!
Som fuling sa, så finns det en balansaxeltråd där debatten kommit igång. Jag bemöter Mats påstående ändå.1. Att V4:orna höll fram till mitten på sjuttiotalet kan ju bero på att bilarna oftast användes av lite försiktigare förare, det är ju på senare tid som V4:an vunnit popularitet hos oss ”yngre”. Dom flesta V4:or hade väl inte heller gått så långt vid sextiotalets slut och fram till ca 75. Dom äldsta måste ju varit runt åtta år då, eller hur, och inte gått mer än ca 12000 mil eller så. Nej, rasen kommer oftast senare än så.
2. Jag har ingen aning om hur många som hinkar i fullsyntet i en V4:a, men det är nog inte många. Jag och min kompis har snarare kört på medelklassoljor, och rasen har stått som spön i backen. Dessa motorer har dock troligen varit misskötta från början.
3. Jag håller med fullständigt. Pennzoil är en fin olja, och hade alla V4:or körts på den med varsam högerfot, så hade säkert fler motorer varit i livet. Quaker state hade förmodligen också förlängt livet för dessa motorer.
”Tobbe”Är det verkligen möjligt att komma till punkt 4 Fuling?
/CJ
Christer J:son:
Om du syftar på detta?
”4: Fullfilmssmörning/hydrodynamisk smörjning då är ytorna helt skijlda åt.”
Japp det är fult möligt att uppnå fullfilmssmörning, beror på vartal och belastingen mm.
Men jag skulle TRO att når man inte fullfilmssmörning så skulle lagren få betydligt kortare livslängd. Har inte engnat en tanke åt livstidsberäkningar på glidlager i de olika stegan( 1 till4).
Fan också, nu vart jag nyfikenHejsan!
Vissa maskiner inom verkstadsyrket har slider som så att säga flyter på olja. Jag tror det kallas hydrostatisk lagring. Detta får mig att fundera på en sak. Tänk om man kunde köra oljepumpen separat en stund innan man startade sin motor. När man renoverat en motor, brukar man på vissa motorer kuna veva upp lite tryck manuellt för att få olja överallt. Detta är ju lite svårare på en hopsatt motor i bil, men tänk om man kunde kört oljepumpen några sekunder innan start. Visserligen skulle vissa delar inte få smörjning ändå, men om man kunde fått tryck på åtminstone ram, vev och balansaxellager, så vore en del vunnet! Själv håller jag på att få krupp, när jag hör hur en del startar sina bilar på morgonen: ”njö-njö-njö-VRRRRRRRR-4000 rpm.
Inte konstigt att det rasar!!
”Tobbe”En liten liknese:
Vi kan nog göra liknelsen med en motorbåt.
Det sliter mindre på båten hur kortare väg man drar den på land, typ punkt 1(torrfriktion).Hur djupare vattnet blir desto lättre går båten att dra fram(mindre botten känning) typ punkt 2
Båten börja halvplana, ligger nästan inte alls i botten, typ punkt 3.
Båten plande , helt fri från bottenkänning, det fodars en min fart(varv på axen) för båten skall planan. typ punkt 4
Om vi nu säger att vi åker båt i en ankadamm som läcker som såll, så är olje pumpens funktion att se till att vatten i anka dammen. Farten på båten avgörom den planar(fullfilms-smörning) eller ej.
Klockrent Tobbe med en pump som förser lagren med olja innan motorn startar men fullbärighet får inte lagret innan axen kommer upp i varv. Men tiden för punkt1(torrfiktion) borde då bli mycket kortare om man skulle kunna ha olja direkt.
ps Hoppas ni inte ser min liknels som en idiotförklaring av er.
Hej igen Fuling!
Jag köper det där med att axeln måste rotera innan full bärighet uppnås.Men om man kunde tillföra ett lager mer olja än vad som hinner avgå/läcka ut, så borde man väl kunna bygga upp ett tryck i lagret även vid stillastående axel, som en slags buffertzon. Förstår du hur jag menar? Oljan borde ju i så fall sprida sig runt i lagringen och förse lagret med oljetryck runt hela axellagret, och få axeln att centrera sig i lagringen med olja runt sig??
I fallet med SAABs balansaxel, borde det bero på hur ofta man brukar bilen. Säg att man kör varje dag och att den är lite svårstartad varje gång. Då står det kvar lite olja på lagret, och man hinner få upp någorlunda tryck innan motorn startar. Kör man däremot t.ex till kyrkan på Söndagar (vanligt försäljningsargument), hinner ju oljan rinna bort, och det tar längre tid innan oljan har tryck och bärighet. Eller vad tror du??
”Tobbe”Jodå Fuling, det var det jag syftade på.
Om du läser Karlebohandboken så har jag för mig att det står ett förbehåll just på denna punkt./CJ
Tobbe:
Det som ser som fördel att att ha vatten i ankdammen(oljetryck) innan man startar eller att allt vatten inte har runit bort(oljefilm kvar i lagret).
Punk 1 utgår.
Punkt 2 & 3 kan bli kortare tid.
Men lik förbanat är det farten som lyfter båten ur vattnet(axen lätter från lagret).
Axelrotationen är det som bygger upp trycket(vågen) som bär axeln.
Hör att krånga till det yttligare så är inte axen centrerad i lagret när fullbärighet uppnåttds.
Om vi tänker oss en kraft på axeln rätt ned och rotatingsrikting medrurs så kommer axel att åka lite medurs och där är minsta mått mellan axel och lager.
Oljetillförsen in i lagret skall vara där man har den mista belastingen.
Då sitter hålet i lagret fel för att oljetrycket skulle kunna lätta axeln från lagret.
Eller misförstod jag dig?Christer J:son:
Jag är inte riktig med, skall försöka läsa på i Karlebohandboken.
Men jag har en känsa av att kan röra sig om lasta ned båten uta bara hel.. så kommer den aldrig upp i planing.En fundering-automatchoken är väl inte så lyckad genom att den ger ett ganska högt varvtal. Själv lider jag pin då motorn rusar och är det då den kalla årstiden, så är ju oljan seg! MVH/KG
Christer J:son:
Har försök läsa Karlebohandbok, vad jag hittar är smörning men får inge ahhha upplevelse om vad du syfter på för förbehålla.
Snälla en förtydling.Var själv tvungen att läsa igenom en gång för att se vad det var som hade fastnat…
Sissta meningen i kapitel 9.1 var det visst, men det tror jag efter att ha läst det igen bara hade blivit ett hjärnspöke:
”Fullfilm är alltid mest önskvärd, eftersom både nötning och utmatningsrisk då begränsas till ett minimum, men är ofta inte möjligt att få, t.ex. vid fettsmörjning.”
Det var det där lilla ordet ofta som hade fastnat och det där sissta, fettsmörjning som hade fallit bort.
Ledsen om jag ställde till det
/CJ
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
