Törstig V4

Forum Modellspecifika forum 95/96 V4 Törstig V4

  • Detta ämne har 102 svar, 25 deltagare, och uppdaterades senast 2015-08-17 15:06 av .
Visar 15 inlägg - 46 till 60 (av 103 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #49633
    Janne Hagnell
    Moderator

    Gör så här: Ett tag framöver låter du någon annan åka och tanka bilen men inte tala om med vad. Sedan noterar du hur du tycker bilen går mellan de olika tankningarna. Slutligen frågar du tankningspersonen vad denne hällt i vid de olika tillfällena. Tycker du att bilen gått bättre de gånger det varit 98 i tanken, då är det förmodligen så och inte ett hjärnspöke.

    96 V4 1975 ”Bollen”
    96 V4 1979 ”Sköldpaddan” (fast eg dotterns)

    #49649
    hup213
    Deltagare

    Tappade toppfart från 130 till 120 med 95-oktanigt. Samma provsträcka, samma förhållanden i övrigt. Hur beter sig andra förgasarmotorer med 95 resp 98 i tanken?

    Pelle i Härnösand

    #49653
    pelle s
    Deltagare

    Det skiljer ingenting i energiinnehåll mellan 95 och 98 oktan. Det som skiljer är knackkänsligheten. 95 oktan knackar alltså lättare än 98. Du har förmodligen felställd tändning, sotiga förbränningsrum, för hög kompression eller något annat problemsom gör att motorn knackar på höga varv och förlorar effekt när du kör på 95 oktan.

    #49666
    mattias e
    Deltagare

    @Pelle S wrote:

    Det skiljer ingenting i energiinnehåll mellan 95 och 98 oktan. Det som skiljer är knackkänsligheten. 95 oktan knackar alltså lättare än 98. Du har förmodligen felställd tändning, sotiga förbränningsrum, för hög kompression eller något annat problemsom gör att motorn knackar på höga varv och förlorar effekt när du kör på 95 oktan.

    Lite inblandning av E85 råder bot på det problemet, högre oktan, mindre knackkänsligt, klarar högre komp :race

    #49701

    Är inte 130 som toppfart i lägsta laget? Min mätare visar rätt (kollad mot GPS) och strax innan balansaxeldrevet (och troligen lagren) rasade har jag för mig mätaren pekade på över 140. Vill minnas min förra 96:a (snart 20 år sedan) toppade något liknande eller t.o.m. ännu mer.

    Toppfarten kan förmodligen säga en hel del om motorns skick. Att sedan fullfartkörningar också kan göra ett och annat MED en motors skick gör det knappast till en vettig metod… Som sagt, enda gången jag verkligen pressat förra motorn till max gick det förvisso undan, men vid nästa kallstart rakades kuggarna av från balansaxeldrevet. Innan detta hade jag kört 10.000-tals lugna kilometrar utan minsta missljud eller problem. Har man sedan topplock utan hårda avgassäten tycker jag absolut man ska ta det lite lugnt med prylarna om man tycker om sin motor. Min motor var förmodligen risigare än jag anade men även en skrotklump kan hålla länge om man aktar den från höga varvtal.

    #49702

    Att energiinnehållet är samma i 95 resp. 98 stämmer med vad jag tror mig veta. Redan i mopedåldern på 80-talet var det många fjunläppar som påstod att moppen gick fortare på högre oktantal men jag tror det handlade hjärnspöken och i vissa fall kall fuktig luft med mycket syre ihop med ställbart munstycke…

    Fler hästkrafter ur högre oktantal borde däremot vara en sanning för moderna insprutningsmotorer med knackningssensor och gärna en turbo. -Elektroniken fläskar helt enkelt på tills motorn knackar och med bensin som tål högre tryck blir det förstås mer tjong i motorn om den klarar högre laddtryck och mer bensin. Detta är också orsaken till att bifuel-bilar ger fler hästkrafter på E85 som ju har ännu högre oktantal.

    Om en gammal förgasarmotor i originalskick knackar vid rätt tändinställning beror det sannolikt på sotiga förbränningsrum, fel tändstift, fel tändinställning eller felaktig fördelare.

    Länge tyckte jag att sen tändning borde ge lättstartad motor och förbryllades över att så inte tycks vara fallet. Snarare är det tvärt om. Många gånger har jag fått igång tjuriga kalla motorer genom att ge dem tidigare tändning under uppstarten. Har sedan läst något om att förbränningen sker långsamt vid låg fyllnadsgrad, vilket ju blir fallet vid start och tomgång. Med varm motor ger tidigt tändning knackningar och sen tändning ger hög förbrukning. Sen tändning ökar också det egentligen rätt mysiga bubblande ljudet ur avgasröret när man motorbromsar (vilket förstås inte märks med saabarnas frihjul). Sen tändning innebär rimligen högre värmebelastning på avgasventilerna och hetare avgasrör. Vill minnas att många biltillverkare för att minska halten av kväveoxider valde en senare tändning när avgaskraven skärptes. Detta på bekostnad av bränsleförbrukning m.m. Tillverkningsåret för en och samma bilmodell med identiska motorer kan alltså göra skillnad på förbrukningen om man ställer tändningen efter årsmodellens specifikationer!

    Själv brukar jag oftast ställa tändningen på ”gehör”, d.v.s. köra motorn ordentligt landsvägsvarm och sedan vrida fördelaren mot allt tidigare tändning tills motorn spikar vid pådrag. Därifrån vrider jag tillbaka tills knackningarna upphör. Detta ska vad jag förstått ge snålaste gången men förmodligen inte den lägsta NOx-halten.

    Spetsar man bensinen med E85, (som ju är ett magrare bränsle) utan att ha så mycket att motorn hackar, sägs det att man faktiskt kan minska förbrukningen något på en förgasarmotor. Detta ska hänga ihop med något om etanolens förångningsvärme eller något annat kemifiluriskt. Sedan minskar förstås också totala bränslekostnaden något, även när E85 som nu sägs vara dyrare att köra på i en bifuel-bil.

    Jag har noterat stora skillnader i förbrukning hos min 96:a vid ganska små skillnader i körsätt och marschfart. Jag kan lätt få den att dricka över 8,5 medan jag till vardags klarar mig på ca 6,5. Nu när två avgasventiler börjat läcka har förbrukningen ökat till ca 7,5 trots mycket försiktigt körsätt. Dåliga avgasvetiler märks ganska tydligt på motorns gång, i synnerhet på tomgång. Dessutom är den kraftlös utom på höga varvtal. Med en fräschare motor hoppas jag komma under 6,0 vilket andra verkar lyckats med utan att köra extremt försiktigt. Får se vad den ”nya” bilen för med sig.

    #47632
    Janne Hagnell
    Moderator

    För riktigt länge sedan kunde man ju direkt på ratten ändra tändförställningen så den först var lättstartad och sedan gick bra varm. Något vi fått leva utan tills moderna elektroniska styrsystem utför samma manöver. 🙄

    96 V4 1975 ”Bollen”
    96 V4 1979 ”Sköldpaddan” (fast eg dotterns)

    #47746
    hup213
    Deltagare

    Kompression 11,5 – 12. Tändning ställd enligt SAABs egna VHB. Fördelaren provkörd. Oljeförbrukning 1 l/200 mil. Vore motorn sotig borde den glödtända när den stängs av, vilket den inte gör. Brasklapp på det sista. Motorn körs på syntetolja 5/40.

    Pelle i Härnösand

    #176460

    Finns en insomnad specifik skryttråd från 2007 men den nobbar jag.

    Jag har härmed nöjet att skryta med ett medlemskap i Saabklubbens halvliterssektion! Sakta men säkert har jag under våren kämpat mig nedåt i förbrukning, utan att ändra marschfart eller mickla med motorn. En tid låg förbrukningen och guppade retfullt en bit över 6,0 men sedan har den krupit under. Sista tankningen gav 5,5. Snitt över längre tid får jag bra precision på men mätfelet i varje tankning gör att den senaste som värst skulle kunna vara 5,6. Den i mitt tycke fantastiska siffran nåddes med mina vardagsresor där ca 70% av sträckan är på landsväg/motorväg i ca 80 km/h. Resterande 30% går rakt genom centrala Stockholm vid tidpunkter som innebär en hel del krypkörning och stopp vid trafikljusen.

    Bränslet är bensin 95 oktan, 10-20% E85 och en skvätt Redline blyersättning. Tändläget är nog nära det vhb föreskriver, förgasaren en förmodligen sliten historia med stelt membran i accpumpen. Absolut ingen välservad motor men varm är den för det mesta så sanslöst lättstartad att det räcker med en kort ”dutt” av startmotorn, oftast bara ett kolvslag eller två. -När jag släpper nyckeln känns det som att motorn fått för lite snurr men så efter en kort fördröjning stånkar den igång av sig själv! Tror aldrig jag haft en motor som varit så extremt startvillig.

    För att nå de i mitt tycke fina förbrukningssiffrorna är det stenhårt diciplinerad ecodriving som gäller. Minsta slarv med frihjulsrullande, bromsande eller hastighet över 80 och förbrukningen sticker lätt upp över 7 liter per 100 km. Kör jag som vanligt folk kan bilen dricka över 8 L100. Har nu installerat starka LED-lampor i parkeringslyktan fram och LED i baklysena, främst för att inte dra ur batteriet under de långa rullningspassen. Det är helt otroligt så långt en bil kan rulla, men det är nog inte så många som faktiskt upplevt det bland blådårarna i vardagstrafiken. En stockholmspendlare bränner lätt bensin för flera 100-lappar i månaden enbart på att stå och stånka vid rödljusen.

    #176752

    Hoppsan, jäklar! De 5,6 och 5,5 jag presenterade ovan representerade tydligen inte någon absolut snålgräns. Senaste tankningen gav nämligen 5,1 liter per 100 km! Fortfarande samma marschfart om ca 80 på motorväg/landsväg och fortfarande samma rutter genom stockholmsträngseln. Jag är nu helt övertygad om att dessa låga siffror tyder på en hyfsat välmående motor men framför allt min allt mer extrema ecodriving.

    Rent ekonomiskt räknar jag med att snart gå back rejält i kalkylen när min överarbetande startmotor säger upp sig… 😀

    Håller i skrivande stund på att installera tryckknappar på växelspaken till en dubbel reläkoppling som gör det enklare att stoppa och starta motorn under färd. Funderar också på liten vakuumtank och manometer för bromsservot. Har jag kommit ner till 5,1 ska jag baske mig ner under 5,0 också! Startmotorer är lätta att byta! Kanske dags för lite aeromods snart också, sådant kan sänka förbrukningen uppemot 30%. Att sedan varken barnen eller frugan vill åka med i den bisarra batmobilen gör säkert ytterligare några teskedar per mil… :CE

    #176755
    Jonathan
    Deltagare

    Har inte mycket att tillägga här, men tycker det är riktigt roligt att läsa om din snålkörning, John. 🙂

    #176761

    Hihi, en kompis har lättat på gasen i sin lilla Toyota Aygo och äntligen kommit ner under 5,0. Marschar då 80-85. Också han har konstaterat att det är ett ganska kritiskt hastighetsområde för bränsleförbrukningen. Aygon väger väl som saaben ungefär, har insprutning, variabla kamtider, tre cylindrar, klart mindre slagvolym än fordvinkeln och är dessutom mycket högre växlad. Tror bestämt kompisen kan slipa ner siffrorna en bra bit till om han lär sig köra bil på riktigt!

    Idag blir det premiärtur med nämnda start- och stoppknappar på växelspaken!

    #175111

    Otroligt bekvämt nu att starta och stoppa motorn med knapparna på växelspake men har inte hunnit köra så mycket med dem ännu. Senaste tankningen gav 5,1 precis som den förra så det är knappast tillfällighet eller mätfel. Jag sparar heller inte på krutet när jag accelererar. Ibland gasar jag upp till 90 ganska bryskt och låter sedan farten falla med motorn till 70 innan jag drar igång igen. Oftast håller jag mig kring 80 men undviker noga att hålla denna hastighet jämnt och fint på slättmark och svaga lutningar om det innebär att jag måste lätta på gasen mycket. Effektivare då att gasa på lite mer i stället och sedan stänga av och rulla. Tror min snittfart på landsväg är 75-80. Har för mig instruktionsboken säger en dryg deciliter mer per mil i denna fart, och det är rimligen med en fabriksny motor. :mrgreen:

    #176899
    Janne Hagnell
    Moderator

    Häftigt! Har funderat på hur nya bilar med start/stoppsystem kommer att funka när de är några år och inte startar lika lätt längre. Men du har ju fått det att funka på en betydligt äldre bil! :AP

    96 V4 1975 ”Bollen”
    96 V4 1979 ”Sköldpaddan” (fast eg dotterns)

    #176919

    Har hört från glömd källa att man redan börjat byta startmotorer på en del bilar med dessa automatiska start-/stoppsystem. Under mina snart 30 år som bilförare har jag haft mestadels äldre bilar och nog har jag råkat ut för en hel del strulande startmotorer. Tror faktiskt aldrig jag råkat ut för en som varit tydligt utsliten, det har mestadels varit rost/oxid/segt klägg som hindrat drevet att kugga i snyggt eller så har solenoiden/kontaktorn haft slitet kopparbleck så att strömmen inte kommer fram. En enda gång har frihjulet i bendixdrevet gått sönder men det var på en rysk Lada Niva och de kan väl sägas varit en föraning om kvaliteten på dagens kinesiska lågprisprodukter… 😉

    Startmotorer är kanske ganska hållbara saker, även på äldre bilar? Har man som jag en oftast extremt lättstartad motor blir förstås slitaget på startmotorn mindre, men det går också åt mindre batterikraft vilket i sin tur medför mindre arbete för generatorn att hämta igen. Många gånger jag trott mig ha ”duttat” för kort stund på starten har motorn överraskat med att stånka igång nästan magisk av sig själv ett ögonblick efter att jag släppt nyckeln/startknappen. Ibland händer det att jag missar en sådan gyllene start och då kan den i stället bli ganska tjurig. Naturligtvis händer det nästan bara mitt i Stockholm med en lång rad bilar bakom mig… Tack för det Murphy! I sådana stressande situationer kan bendixdrevet få för sig att inte kugga i och då gäller det verkligen att hålla sig lugn och vänta de där evighetslånga sekunderna tills kugghjulet spunnit färdigt, annars blir det ju bara ett skärande skrapljud också på nästa startförsök… Startmotorn kunde ha dessa dumma små ögonblick för sig långt innan jag började stänga av motorn i rullningsfasen och vid rödljusen och jag tycker inte problemet har ökat med tiden.

    Om min startmotor brakar ihop snart kommer det egentligen inte bevisa någonting alls, och när den väl lägger av blir det så klart en ingående dissektion.
    Kan man som stockholmspendlare spara flera hundralappar i månaden på att stänga av och starta om motorn stup i kvarten och startmotorn ändå håller minst ett par år har man sparat in kostnaden för en renovering. Samtidigt har man besparat naturen och stadsfolkets lungor en hel del utsläpp.

    På tal om moderna bilars automatiska start- och stoppsystem körde jag för första gången en sådan härom veckan. USCH säger jag bara! Dagens fantastiska elektroniksystem lever sitt eget liv och klappar glatt bilföraren på huvudet. Elektrisk servostyrning som anpassar servokraften efter hastigheten är ett annat exempel på förmyndarelektronik. -Jag körde en Renault Clio för några år sedan och dess styrservo var långsamt och hade dessutom distinkta nivåer för olika stark servoverkan. Det kändes som att någon annan höll i ratten samtidigt… Värsta exemplet på förmyndarelektronik är ändå antisladdsystemen, fyyy så läskigt att köra sådana bilar! ABS tycker jag däremot är hyfsat ok, finns inte så mycket att misstolka av det föraren menar när hen trampar hårt på pedalen.

Visar 15 inlägg - 46 till 60 (av 103 totalt)
  • Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.