Vad händer med vipparmsbockarna?
- Detta ämne har 11 svar, 9 deltagare, och uppdaterades senast 2011-05-19 05:17 av
.
-
Inlägg
-
Ta en trimmad motor med portade toppar med hårda fjädringar och stora ventiler enligt de vanliga recepten. Om man monterar vanliga vipparmsbockar, inte de förstärkta av aluminium, vad kan då hända?
Jag kan tänka mig att det längsgående röret vrider sig av belastningen så att ventiltiderna kommer ur lag. Eller?
Har man någonsin (=kan man idag) förstärkt standardvipparmsbockarna?
Jag vet att att man kan med lite moddade std bockar kan varava duktigt(ca 8500) mycket utan att det går sönder. Vist är det bättre med Al-bryggorna men om det igentligen är nödvändigt kan man diskutera för vipporna sitter ju mycket nära std bockarna så vipparmsaxeln kan inte flexa så mycket.
Då är det viktigare att hitta friska vippor och vipparmsaxlar med så lite slitage som möligt.
Har hört/läst någon stans att man ska kunna vara 500r/min mer med Al-bryggan än std bockar, men vet ej vilket varv man skall utgår ifrån
Och inte att förglömma, användnings område för motorn, rally, gata eller banrace som styr.Fuling, vad innebär moddningarna av standardbockarna?
Kan tala om vad jag gjort.
Istället för fjädern i mitten har jag ett rör.
Istället för rörpinnarna en segerring(låsring), allså 2 spår svarvat i vipparmsaxeln.
De lustiga fjäderbrickorna i varje ända är ersatt av 2st smala distanser.
Om denna moddninga är nödvändig vet jag ej men den har funkat hittils och denna snurra är varvad duktigt.Pinnarna som håller fjäderbrickorna i ändarna är väl inte så hållbara, vad jag har förstått. I en av motorerna som jag lyfte både i och ur bilen i somras visade det sig att halva pinnen helt enkelt var borta, tillsammans med fjäderbrickan. Var bitarna finns idag har jag bara onda aningar om…
Jag vet inte hur vanliga dylika ”haverier” är, men jag har för mig att vi upptäckte samma sak i en annan av släktens SAABar för några år sedan.
Det Fuling säger att han har gjort med ett rör istället för fjädern är ju i princip vad som sker med aluminiumbryggorna. Det är ju i priincip ett rör man har monterat även om utsidan inte är cirkulärt. Vitsen med alubryggorna är att arrangemanget ska bli stabilare varför det har fler infästningspunkter. Därtill är konstruktionen stadigare och tar upp vibrationer bättre så att de inte forplantar sig ut i vipporna. Om man inte stagar vippaxeln mellan dess infästningar så uppstår växlande böjpåkänningar. Dessa kan relateras till fjädertryck, lyftarnas vikt och varvtal. Följden blir i första hand felaktigt ventilspel under drift skulle jag tro. =Effektförlust
Det är korrekt att man höjer varvtalsgränsen 500 rpm med dessa. Från vad? Man har utgått i från en GRP II motor när man skrev detta i trimningsanvisningarna så om max rpm anges till 7500 (eller vad det nu var man skrev i anvisningarna) så gäller väl 7000 rpm utan då om man vill göra det enkelt för sig. Förmodligen är det viktigare att man har lättade lyftare i första läget än alubryggor. Det går säkert att gräva djupare i detta men det tänker jag inte göra utan konstaterar bara att om man trimmar rejält så bör man nog både ha alubryggor och lättade lyftare. Det fanns säkert en anledning till att Saab använde dem på tävlingsbilarna.
Jag har både lättade lyftare och alubryggor i min Sonett III. Behövs säkert inte vid gatbruk men det känns rätt. Det känns som jag tillhör de som ligger steget ovanför vedbodtrimmarna…
Mats A:
Nöjd med svaren?
En nyfiken fråga, vad bygger du på?Vet inte om det är någon som läser i det här forumet längre. Jo det är det ju, jag läser ialla fall. Har en fundering, det brukar ju heta att förstärkta bryggor minskar ventilinslagningen. Men varför minskar den?
Det är tydligen ingen som känner sig manad att svara, men jag har egna funderingar.Är det så att de starkare bryggorna gör att ventilerna fladdrar mindre och därmed inte slår så hårt i sätet? Men skall inte hårda fjädrar ha samma effekt? Samtidigt borde de hårdare fjädrarna i sig öka inslagningen? Vad händer om man monterar hårdare ventilsäten för blyfritt, minskar inslagningen då?
Prova att ställa frågan i nya forumet istället!
Med förstäkta bryggor blir det ju ingen svikt i vippaxeln, vipporna och då även ventilerna följer då kammens kurva bättre, det i sin tur borde göra att ventilerna fladdrar mindre, och eftersom det fladdrar mindre så borde man kunna varva lite mer.
Titta på denna filmen för att se ventilfladder och den mycket viktiga ventilrotationen.
http://www.youtube.com/watch?v=_REQ1PUM0rY
Sabbe
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
