bertil karlsson
@bertil-karlsson
Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Så här i höstmörkret är det glädjande att se att det finns idéer och engagemang för kommande sommarträffar. Nu har ju inte jag varit den flitigaste träffdeltagaren genom åren men de träffar man besökt har varit bl.a. Festivalen som förr återkom vartannat år. Den var med sin storlek och omfattning ett arrangemang som förstås krävde stora insatser vad gäller ekonomi, planering och genomförande. Frågan är väl om någon, nu sedan SAAB som biltillverkare försvunnit, är beredd att axla huvudansvaret för ett arrangemang av den kalibern.
Regionala träffar som jag besökt är Hedemora-träffen och träffen vid Bergbybanan utanför Örbyhus. Både dessa har varit välordnade och trevliga arrangemang och jag ser att båda har dessutom potential att utvecklas om det skulle kunna bli så bra att en samordning av regionala träffar över landet skulle kunna komma till stånd, en samordning där träffarna fördelas över tid och över landet.
Kanske är det som någon tidigare skrev här i tråden att lite större återkommande regionala träffar som turas om att hålla i värdskapet är framtidsmelodin?
Vi håller denna tråd vid liv så ska det förhoppningsvis mynna ut i att vi tillsammans även i framtiden ska kunna träffas under trevliga former och förhoppningsvis även kunna locka fler till hobbyn.
Lägger in en bild på 2 motorer, den ena vässas efter modernt tänkande medan den andre filas efter mer klassiska tankesätt d.v.s. sänkning av insugsport, höjning av avgasport och överströmmare samt upptagning av överströmningskanaler.
Efter att ha följt trimningstrådarna här på forumet under många år samt även ha läst en del litteratur i ämnet förstår man att teorierna kring filningen av tvåtaktsmotorer är många. Tävlingsavdelningen delade under 60- och 70-talet frikostigt med sig av trimningsråden till gasglada människor med tävlingsambitioner. Men delade man verkligen med sig av allt kunnande, vad behöll SAAB för sig själva? Vad fanns dokumenterat hos SAAB och var finns den dokumentationen idag?
När man tittar på invärtesbilder på motorer med höga effektsiffror är de ju ofta otroligt mycket mer filade än vad som framgår av trimningsanvisningarna…Dicst: Dessvärre tillhör jag inte kategorin ”kunniga motormän” så motorbygget med vevhusmatning och 4 överströmningskanaler är således inte mitt. Tyckte bara att bilden på det pågående och avancerade motorbygget skulle kunna fungera som en inspirationskälla till signaturen ErrorFlynn som skriver att han har våta drömmar om att vässa tvåtaktare.
För övrigt ser man att det nu den senaste tiden varit en hel del skriverier kring ämnet tvåtaktstrimning här på forumet, mycket intressant läsning som kan framkalla drömmar hos de flesta av oss som gillar ylandet från tvåtaktsmotorer på högvarv. Bl.a. signaturen Kälkan har bidragit med några härliga bilder på rejält filade motorer, hoppas trådarna kring detta ämne hålls vid liv så att vi kan få njuta av ännu mer bilder och få oss ännu mer gamla skrönor och sanningar till livs, kulturgärningar när de är som bäst!Så här i vintertider pågår hos entusiastiska och kunniga motormän en outtröttlig jakt efter varenda liten hästkraft som kan finnas gömd i det lilla motorblocket från 60-talet. SAAB-motorns akilleshäl sägs ju vara att den bara har två överströmningskanaler, då gäller det att finna nya lösningar och modifieringar, t.ex att öka antalet överströmningskanaler till fyra. Då kan det se ut på det här viset
Klokt av er att vänta lite med årets första tvåtakts-tur. Själv var jag lite för ivrig, redan på nyårsdagen tog jag mej en tur men trots god fart, skapliga däck och svensk flygkvalitet satt den orubbligt fast i drivan långt ute på sjön.
Inte blev det bättre av att jag bara hade en spade med avbrutet skaft tillhands…Kraftuttag? Ja naturligtvis, det satt originalmonterat då bilen lämnade fabriken nån gång under hösten 1986. Nú i dagarna har jag dessutom via ortens SAAB-handlare införskaffat originaltillbehöret trepunktslyft med hitchkrok och dubbelverkande hydraul. Söker dessutom efter frontlastare och dyngspridare så att man ska stå rustad inför det stundande vårbruket 😀
Krister K: banan finns i Ornäs på Ösjön som är en del av sjön Runn, istjockleken är nånstans mellan 30 och 40 cm.
Är det någon som bor här i närheten så är det naturligtvis bara att svänga dit och sladda runt lite på den 1,7 km långa banan. Nerfart på sjön sker förslagsvis några hundra meter innan man kommer fram till Ornässtugan (plogat och lättillgängligt även för den som har vanliga vinterdäck)
Och när snöbladet sedan kopplas loss märker man riktigt hur glad den gamla trotjänaren blir:
Ja visst måste man ha bättre däck än vanliga vinterdäck om den ska klara av att dra snöbladet. Som ballast fungerar 7 st trädgårdsplattor och med ett spännband fästat i bagageutrymmets surrningskrok reglerar man snedställningen, high tech…
713318, motorblock med vevhus
Det finns säkerligen många bra idéer om hur luftflödet in till förgasarna kan förbättras. Den bilaga till trimningsanvisningen som jag syftade på i mitt första inlägg beskriver hur 2 rektangulära hål tas upp på burkens högra sida. Nu har jag också fått hjälp att tolka min blekta kopia, om det är fler som är intresserade så kan ni höra av er via mail så får ni uppgifterna om hur modifieringen beskrevs 1964
Vill nog i sammanhanget varna lite för att använda en sådan där universal trearmad avdragare på framtrummorna upp till -64 års modell. Dessa trummor sitter ju som bekant på en konisk axeltapp och kan fastna alldeles osannolikt hårt och eftersom trumman har fem bulthål och avdragaren bara tre klor så blir belastningen på trumman ojämnt fördelad. Har själv förstört en bromstrumma med en sådan trearmad avdragare för några år sedan, efter lossdragningen som krävde både svett och kraftuttryck var trumman vind och obrukbar…
En annan variant är att svetsa på M12-muttrar ovanpå 5 stycken kasserade hjulbultar.
Vilka läckra bilder från en tillbehörskatalog som Petter.w skannat in.
Är det någon som vet vilka år det gavs ut tillbehörskataloger? Kanske varje år?
Kommer ihåg att det för en tid sedan var någon här på Forumet som lade ut tillbehörskatalogen från 1967 som en Pdf-fil tillgänglig för oss alla. Finns kanske fler att hämta någonstans i cyberspace, det vore väl en tillgång om vi tillsammans kunde skaka fram så många tillbehörskataloger som möjligt och sedan ha dem lättillgängliga här på hemsidan.Till Fredrik och till er andra som hört av er på andra sätt än via Anslagstavlan vill jag förtydliga att anledningen till att jag startade denna tråd inte var att diskutera någon specifik bil och dess utförande.
Erfarenhetsmässigt har jag lärt mig att det ibland är svårt att veta om det är historiskt korrekt eller fel att t.ex. eftermontera ett tillbehör. Är det historiskt korrekt att montera skivbromsar på en 93:a? Är det historiskt korrekt att montera en teleskopisk rattstång på en trubbnos 96:a eller en katalysator på en V4:a? Min tanke var att vi tillsammans kan försöka fördjupa och sprida kunskapen om vad som kan anses vara acceptabla avsteg från det strikta originalskicket, utan att kulturarvet som våra gammel-SAAB:ar utgör, fördärvas.Jag saxar några rader från MHRF’s hemsida:
”Sverige har ett kulturarv att förvalta
Motorhistoriska Riksförbundet verkar för att motorhistoriskt intressanta äldre fordon används, restaureras och bevaras inför framtiden. Våra gamla fordon är inte bara ett pittoreskt och uppskattat inslag i trafiken, utan de utgör också ett stort rullande museum som drivs helt utan statliga och kommunala bidrag. Teknisk kompetens och förmågan att reparera eller återskapa gamla föremål är färdigheter som måste bevaras och föras vidare. MHRF har en viktig funktion att fylla i detta arbete.Motorhistoriska Riksförbundet (MHRF) är en politiskt obunden och ideell sammanslutning av svenska föreningar som verkar för bevarandet av tekniskt och historiskt intressanta motoriserade landsvägsfordon och för främjandet av, förståelsen för och kunskapen om motorismens historia.”
I MHRF’s stadgar står följande att läsa:
”§ 2 Förbundets ändamål och verksamhet
Motorhistoriska Riksförbundet är en politiskt obunden ideell sammanslutning av ideella och kulturellt verksamma svenska föreningar.
Dessa föreningar skall med miljöhänsyn och trafiksäkerhetsfrämjande arbete verka för bevarandet av tekniskt och historiskt intressanta motoriserade fordon och därtill knutna företeelser, samt främja förståelsen för och kunskapen om motorismens historia.
Förbundets uppgift är att tillvarata de anslutna medlemmarnas gemensamma intressen samt att säkerställa att gårdagens fordon får användas på morgondagens vägar.”I Michael Rasmussens inlägg längre upp i denna tråd framgår att dagens bedömningar över vad som är ”rätt och fel” på en samlarbil till stora delar styrs av åsikter hos enskilda, mig veterligen finns i dagsläget inte fakta i form av dokumentation. T.ex. nämner Michael, som för övrigt är en av MHRF’s besiktningsmän att Ronalfälgar nog inte är rätt på en 96-64:a, medan MHRF’s kansli meddelat mig att denna fälg är helt historiskt korrekt på en 96-63:a…
Jag är övertygad om att vi tillsammans kan bli bättre på detta område, frivilliga krafter kanske behövs, jag anmäler mig omgående!
Bussningarna köpte jag på Kroons Fordonsservice i Borlänge, de har handlat med Boschdelar sedan urminnes tider, artikelnumret på fördelarbussningarna kunde farbröderna bakom disken utantill. Det tog några veckor att få hem bussningarna då de först var restade i Sverige och sedan även i Tyskland, men sedan anlände de prydligt förpackade i påsar om 5 i vardera.
Har sett i reservdelsförteckningen att övre och undre bussning har olika nummer, men kan det komma sig av att den övre ska ha ett hål för anslutning mot fördelarens ”oljekopp”? Detta hål borrade jag själv efter det att de nya bussningran pressats på plats med hjälp av en lång M12-skruv och några passande brickor. Vissa hävdar att bussningarna ska ligga i olja några timmar innan monteringen för att den porösa metallen ska kunna uppta oljan.Shims för att kunna få det rätta axialspelet inhandlades på Momentum. Med stor möda och noggrannhet shimsades sedan axialspelet till verkstadshandbokens föreskrivna 2 tiondelar. När jag sedan lyfte ur fördelaren efter bara några få mils körning såg jag att spelet ökat betänkligt trots att samtliga delar varit väl infettade, med andra ord kan man nog shimsa till nära nog nollspel då delarna sätts samman.
Den räfflade pinnen som håller fördelardrevet visade sig svår att finna ny. Hos Momentum finns alternativen solid cylindrisk pinne eller fjädrande rörpinne. Jag har provat både alternativen, i det första fallet får man stuka ändarna på den cylindriska pinnen tämligen hårt då håldiametern i fördelardrevet är något större än i fördelaraxeln. I fallet med fjädrande rörpinne tillämpade jag samma idé som SAAB tillämpat på t.ex. kopplingsgaffeln d.v.s. man driver först in en passande rörpinne för att sedan driva in ytterligare en rörpinne med mindre diameter i den första. Överskjutande längd på rörpinnarna slipas sedan bort.
