david forsling
@david-forsling
Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Jag har budget-renoverat en V4-motor under primitiva förhållanden med hjälp av ovan nämnda verkstadshandbok och goda råd från kunniga personer trots att jag inte skruvat isär någon bilmotor förut. Tidigare erfarenhet av motorrenovering var i mitt fall begränsad till utombordare och moppemotorer.
Det enda jag inte gjorde själv var att byta balansaxellagren, men det tog inte Saab-meken mycket för att göra när motorn redan var isärskruvad.
Motorn går nu bra efter lite problem med tjuvluft och tändningsinställning och det var ett riktigt roligt projekt att göra iordning den.
Gången på motorn har blivit bättre och den är lite piggare med rätt inställd tändning sedan jag plockade bort burken från vakumslangen. Men jag tycker fortfarande att motorn känns tröttare än när jag hade tändningen högt ställd.
Det jag vill åstadkomma är i första hand lägre bensinförbrukning och det har jag inte hunnit räkna på ännu. Med för tidig tändning var den åtminstone strax under litern och sämre än så tycker jag inte att det ska vara. Om tändningen inte ställde upp som den skulle bör ju motorn varit slöare och dragit mer bensin?
Det var ventilen i vevhusventilationen som orsakade problemen med tomgången, nu har motorn härligt låg och jämn tomgång. Tack för hjälpen!
Visst, 78:an har mekanisk spjälldämpare. Den är nerskruvad i botten på min bil så den ställer inte till något besvär. Jag ska följa ditt exempel och plocka bort slangarna också så har jag en felmöjlighet mindre. Har inte satt mig in i hur den där slanganordningen fungerar, men det går säkert att leva utan den. Jag har inte hittat något tjuvluftställe ännu, alla slangar är hela. Ska kolla nogrannare i helgen, men jag börjar misstänka förgasaren. Eller kanske ventilen i vevhusventilationen som nämnts i tidigare trådar.
Jag måste bara tacka för de fina responsen på det här lilla V4-problemet.
Detta forum är verkligen bra! Ni har inspirerat mig till att försöka få ordning även på tomgången som aldrig har varit bra – inte heller med den förra motorn (som har donerat en massa delar till den här motorn 😮 ).Mats, tomgångsvarvet steg när jag ställde upp tändningen, men motorn gick också jämnare även när jag ställt ner tomgånsvarvet. Hela överdelen av motorn kommer från den ursprungliga 78:an så där finns ett antal plastslangar som jag trodde hade till uppgift att höja tändningen om motorn går varm.
Nu ska jag kolla igenom fördelaren ordentligt och även kolla om motorn drar tjuvluft någonstans.
Fuling, tack för länkarna. Redan när jag läste trådarna för första gången associerade jag till min motors oroliga tomgång.
Nu har jag kollat remskivas märkning med en ståltråd genom tändstiftshålet och det verkar stämma. Bilen går också bättre nu med vakumslangen kopplad direkt till fördelarens klocka och tändningen på 8 grader före ÖDP. Tomgången är orolig fortfarande, men bilen känns piggare. Orolig tomgång kan ju orsakas av en massa saker och jag bryr mig inte så mycket om den. Detta är en risig pendlingsbil som helst ska gå någorlunda bra och inte dra så mycket bensin.
Båda metoderna att kolla ÖDP är säkert bra nog åt min gamla motor, men jag har inte någon klocka att mäta med så jag ska borra ur ett tändstift i helgen för att kunna testa nogrannare. Smart metod! Men jag känner mig ganska säker på att jag monterade dreven rätt.
Nu återstår att se vad som händer med bensinförbrukningen som är huvudorsaken till att jag försöker få ordning på det här.
Mats, visst har jag haft isär motorn. Jag har också tänkt tanken att dreven skulle kunna vara felmonterade, men jag tror att jag monterade rätt.
Balansaxellager och fiberdrev är i bra skick, men fel remskiva låter som en möjlighet. Detta är en motor som jag skruvat ihop av diverse delar. Jag ska kolla om märkningen verkar stämma med övre dödläge för 1:an. Tack för tipset!
En backventil var vad jag gissade när jag började kolla på den. Den är märkt ”DIST” på ena sidan och ”CARB” på andra. Så det borde alltså gå att blåsa från dist. Men till min stora förvåning var det precis tvärt om. :confused: Det går att blåsa från carb till dist, men inte från andra hållet!!
”carb” borde ju kopplas till insuget och ”dist” till fördelaren?? Jag provade naturligtvis att vända den åt andra hållet och då gick bilen bättre.
En fördröjningsventil alltså. Jag har inte fått tag på en ny på de butiker jag har besökt, men det kanske finns att köpa hos Saab.
Fuling, tack för erbjudandet att kolla på bilen, jag försökte ringa tidigare. Nu har jag plockat bort ventilen och ska testa att köra så imorgon. Jag ringer igen om jag inte får ordning på detta. Det är ingen kris, bilen går ju ändå ok med tidig tändning.
Ursäkta att jag förklarar lite dåligt, jag menar inte vakumklockan (som fungerar bra) utan en plastburk som sitter på slangen mellan insuget och vakumklockan. Det jag undrar är vad den har för uppgift och om det är ok att plocka bort den.
Jag har visat upp grunkan på ett par reservdelsaffärer och fått veta att det är något slags ”undertrycksregulator” eller liknande. Brukar inte vakumslangen vara ansluten direkt till vakumklockan?
Försöker lägga upp en bild på mojängen:
[image]http://user.tninet.se/~brb258w/saaben/the_thing.jpg[/image]Jag använder oftast flintametoden. Har även använt strob-lampa med och utan vakumslang för att kolla förställningen. Den varvtalsberoende förställningen funkar bra.
Metoderna för att ställa in tändningen har utvecklats baklänges i mitt fall. Först använde jag stroboskop och ställde tändningen helt rätt. Sen körde jag flintametoden och ställde lite för högt. På senare tid har jag bara vridit och lyssnat för att få skrället att gå bättre.
Tyvärr har den senaste metoden gett bäst resultat.
Jag har haft ett fel i en gammal Toyota som hade vissa likheter med ditt fel. När man tände halvljuset surrade det kraftigt i hel/halvljusrelät, men lyset tändes inte. Kopplade man ur lamporna blev det tyst i relät. Orsaken var spänningsfall/dålig kontakt i en hemgjord skarv på kabeln från batteriet till säkringsdosan.
Detta påverkade inte blinkers, minns inte hur det var med helljuset. Men spänningsfall kan få reläer att bete sig konstigt.
//David
Balansaxellagren i min V4 -78 tog slut innan 10000 mil och jag kan nog gissa att det haveriet till stor del orsakades av hårt spänd fläktrem och dålig olja. Högt tomgångsvarv på grund av automatchoke kan också ha bidragit för det var brutalt högt när jag köpte bilen.
På motorn som sitter i bilen nu har jag kapat bort fläkten för att köra med elfläkt och efter den operationen behöver jag inte alls spänna remmen lika hårt som förut. Det är verkligen stor skillnad. Jag tror att det kan bero på att remmen ligger an bättre mot remskivorna nu när inte fläkten finns. Kan det stämma? Alltså remmen ligger ju an mot en större del av remskivornas cirklar på generatorn och balansaxeln nu när den inte behöver gå via fläkten. Om det stämmer får man kanske bättre hållbarhet på lagren som bonus med den här modifieringen som var avsedd att förbättra kylningen i stockholmsköerna. Det kan ju naturligtvis också bero på bättre kvalitet på den nya kortare remmen.
//David Forsling
Tack för alla svar.
Jag glömde inte kilarna så antagligen är det silikon som är lösningen. Jag har en tub Loctite silkonbaserad ”packning på tub”, den kanske funkar. Sen ska jag vara mer nogrann när jag drar skruvarna, fast det är lite knepigt att känna hur hårt dom ska dras.
