Renovering av en SAAB 92 1951
Forum / Övrigt / Projekt / Min bil / Renovering av en SAAB 92 1951
- Detta ämne har 160 svar, 8 deltagare, och uppdaterades senast 2026-01-28 17:38 av
kjellake.
-
FörfattareInlägg
-
Hej,
Jag har ju samma bränslefilter i min 92A, och har ett trasigt nätfilter.
Har du hittat någonstans att köpa filternät på rulle, och gjort en ”cylinder” själv, eller köpt ett färdigt som passar?
Tar gärna emot tips om var jag kan köpa ett sånt nätfilter 🙂En annan fråga, hur sitter det nätfiltret fast i locket? Limmat? lödtenn? bara att trä på..?
Snyggt målat på lock och grill!
Hej,
Jag har ju samma bränslefilter i min 92A, och har ett trasigt nätfilter. Har du hittat någonstans att köpa filternät på rulle, och gjort en ”cylinder” själv, eller köpt ett färdigt som passar? Tar gärna emot tips om var jag kan köpa ett sånt nätfilter 🙂
En annan fråga, hur sitter det nätfiltret fast i locket? Limmat? lödtenn? bara att trä på..?
Snyggt målat på lock och grill!Nätfiltret på bilderna är ett nytt originalfilter. Jag bytte till ett nytt eftersom jag hade ett liggande. Det som satt där tidigare var felfritt och det finns kvar om du är intresserad av det.
Filtret är bara isatt i spåret på locket utan annan fastsättning än att det står på bottnen av glaskoppen och hålls kvar i läge av det.
Carterfilter med glaskopp är inte så svåra att hitta men då är det den lite nyare varianten med keramiskt filter man finner. På de sista 900 92:orna med glaskopp satt det keramiskt filter i stället för det här nätfiltret. Keramiskt filter passar inte i de filterhus som är avsedda för nätfilter.
Nätfiltret har jag inte sett att det finns att få tag på nånstans.
Jag skickar ett mail med lite mer info.Vilket tålamod och vilken detaljnoggrannhet samt vilka fina resultat. Kan bara gratulera och känna mig manad att inte hasta över min renowering av min Familjeveteran 99 -73. Din SAAB 92 -51 är ett år äldre än jag är. Svårigheterna du ställs inför är av en helt annan dignitet jämfört med att renowera en ”relativt tidig” 99a. Kan bara önska att Hälsan står Dig bi. Lycka till. Vänliga Hälsningar Adam Zdunek
Tack för de snälla orden! Jag har sett dina bilder och de du lagt ut på blästringen. Måste hålla med ett annat svar på de bilderna, det är sällan man ser så fin yta efter blästring. För det mesta blir det lite flammigt och lite missar här och där men här ser det helt perfekt ut. Du har nog hittat några som vill göra ett bra jobb!
Att renovera en tidig 50-talare jämfört med en 70-talare är lite skillnad. På tidigt 50-tal så slipper man t.ex. formpressad plast som kan vara svår att återställa utan behöver bytas om det ska bli bra. På 50-talet var det mesta i plåt och behöver oftast bara blästras och lackas för att bli som nytt. Men ett problem med tidigt 50-tal är att det är inte lätt att hitta delar som ev. behöver bytas. Därmed inte sagt att det är lätt att finna delar till 99:or från -73, men det bör i alla fall vara lite lättare. 🙂
Den renovering jag håller på med går inte fort, jag gör lite då och då när jag har lust. Det är det som passar mig bäst. 🙂
Får önska dig också lycka till med din renovering!Tack för kommentaren Kjellake!
Apprpå skattemärket i din SAAB 92 -51. Så vill jag minnas att jag sett liknande (tror jag) i min Fars DKW 1000S från -61. (Jag var då 9 år). Även det var en 2T.
Tyska Autounion (numera Audi) hade 2T där man tankade ren bensin och det fanns en behållare för inblanding av olja. Om jag inte minns fel kallades systemet för ”lubrimat”.
Motor/bilintresset kom att gro.
Ja jag tor som du att mina (finska) plåtisar (de gör blästring, plåtlagning och lackering) är duktiga och ärliga hantverkare som går att komma överens om styckvisa fast-pris avtal med.
Det är viktigt när man inte sjölv kan göra de delarna som de gör. Hoppas kunna presentera Ari & Jari med koordinater för klubben när de är klara med jobbet.
Vänliga Hälsningar
Adam ZdunekMvh Adam Zdunek
SAAB 99L 1973 2D Veronagrön
SAAB 900S 1991 3D Talladegaröd
SAAB 99GLi 1981 2D BlåmetallicAtt plocka ihop och göra klart delarna till vindrutetorkarna blev nästa sak att göra. Mycket var gjort tidigare men ville kolla att allt fanns och var klart för montering när det blir dags för det.
Eftersom det finns två system, Avog och Bosch, så behöver man kolla att allt passar ihop om man monterar nya delar eller plockar ihop olika begagnade. Det kan skilja t.ex. på storleken på kulorna i kullederna. Det fanns ännu ett annat fabrikat på de första 1500 bilarna, PAL, men det har jag inte koll på hur det såg ut.
På första bilden finns både Avog (blanka fästen) och Bosch (svarta).
Det sitter ett gummimellanlägg mellan torkararm och blad, det saknade jag så ett par nya fick tillverkas.
Torkarblad hade jag förstås inga bra, original sitter Anco blad, de gick att finna i 11″ längd men inte i 9″ som 92:an har. Beställde ett par 11″ för att ev. kunna kapa men det visade sig att de bladen var så mycket större i alla mått att det inte fungerade. 9″ finns i USA men det kändes inte vettigt att betala en mycket dyr frakt för bara ett par torkarblad. Efter lite letande hittade jag 9″ blad som var mycket lika originalen fast kanske inte lika bra kvalitet men de ska i alla fall provas.Några Avog och Bosch torkare.
De nya torkarbladen hade fästen monterade som fick slipas loss.
Kåporna till torkararmarna hade blivit matta så det fick bli lite polering på dem. Den ena klar på bilden.
Det mesta av delarna samlade.
Jämförelse mellan nytt och gammalt blad. Nya till vänster.
Nytt blad till vänster.
Hopmontering av fästena till torkararmarna ska göras annars klart.
… Så vill jag minnas att jag sett liknande (tror jag) i min Fars DKW 1000S från -61. (Jag var då 9 år). Även det var en 2T…
Fasiken va häftigt det måste varit att ”växa upp i baksätet” på en 2-taktare 🙂
Själv är jag ”uppväxt i baksätet” på en 900og.Nu är torkarna hopsatta och klara för montering. Själva fästet sitter från början ihop med en 3,2 mm aluminiumnit, 16 mm lång, och det var omöjligt att hitta en sån eftersom den också ska vara urborrad i änden där den ska nitas. Det blev istället 20 mm långa 4 mm nitar som kapades till rätt längd och borrades ur i änden. Fästet fick förstås då borras upp till 4 mm men det var i och för sig bara bra eftersom hålen hade blivit lite uppslitna och en 3,2 mm nit skulle blivit lite glapp.
En 4 mm nit har lite större huvud än en 3,2 men jag tyckte det ändå blev ok.
Den nitade sidan.
De två färdiga torkarna.
Torkarna har växt till sig under åren. Underst torkaren till 92:an, överst till en 9-5:a.
Attachments:
Hej,
Nu har jag ett bränslefilter och glaskopps-packning i min ägo 🙂
Angående de nitade fästen till vindrute torkarna, har du någon speciell dorn för att ”flärra ut” en ihålig nit?
Eller ”bara välriktat slag” med hammare?Jag har själv några grejer som ska nitas ihop på min 92:a, efter att jag själv tagit isär för att reparera, måla, etc.
Finns ju nit-dorn att köpa, med de verkar mest vara för att göra kullrig skalle på båda ändarna av niten.-
Detta svar redigerades för 4 år, 4 månader sedan av
Saab_ahed. Anledning: stavfel
Hej,
Nu har jag ett bränslefilter och glaskopps-packning i min ägo 🙂
Angående de nitade fästen till vindrute torkarna, har du någon speciell dorn för att ”flärra ut” en ihålig nit? Eller ”bara välriktat slag” med hammare?
Jag har själv några grejer som ska nitas ihop på min 92:a, efter att jag själv tagit isär för att reparera, måla, etc. Finns ju nit-dorn att köpa, med de verkar mest vara för att göra kullrig skalle på båda ändarna av niten.Jag använde kullagerkulor i olika storlekar för att vika ut niten. Först en liten som bara var lite större än nitens ytterdiameter och sen stegvis större kulor i tre eller fyra steg tills niten blivit ordentligt utvikt. Använde skruvstycket med en träbit som skydd för nithuvudet när jag ”nitade” med hjälp av kulorna. För att sen platta ut det sista på nitningen använde jag kulhammare. Tittar man noga syns det att man knackat med hammare så vill man ha ett perfekt resultat så skulle det behövts ett lämpligt verktyg att trycka till det sista på nitningen i stället för hammaren.
Det här fungerade bra på nitarna till torkarna men det är alunit och det är inte säkert att det går lika lätt att göra på samma sätt med t.ex. rostfri nit.
Jag fick också provnita några gånger innan jag kom fram till en längd på niten som jag tyckte gav ett bra resultat.Lite mer från 92-renoveringen. Tändspolarna hade tidigare lackats om och såg väl rätt ok ut men kunde varit bättre. Ser helt klart bättre ut på bild jämfört med verkligheten (första bilden). Jag ville ha lite bättre utseende och då behövde de lackas om. Den gamla lacken från den tidigare omlackeringen satt inte bra så ett enkelt sätt att få bort den var att helt enkelt skrapa bort den.
A-modellen har Boschspolar men av en annan modell än de senare mer vanliga blå Boschspolarna som kom på B-modellen. De här heter TL 6/1 och satt också på VW, Porsche och Mercedes på sent 40- och tidigt 50-tal.”Före”-skicket på spolarna.
Färgen borttagen på ena spolen.
Bägge spolarna har fått färgen bortskrapad som var det det lättaste sättet att få bort den gamla färgen eftersom den satt dåligt.
Ena spolen hade en buckla som jag spacklade.
Färgen borta på bägge spolarna och klart för att lägga på epoxigrund.
Spolarna har fått den svarta halvblanka färg de ska ha.
De färdiga spolarna från en annan vinkel. Den korta kabeln är plusmatningen mellan spolarna.
Attachments:
Det här är som med de flesta av delarna ett tag sen det gjordes. Det blev inte så många bilder tagna, utom några när hjulen började bli klara. Fälgarna hade en hel del rost även om det inte var så djupgående. De blästrades och en del av de lite djupare rostporerna spacklade jag för att de inte skulle bli synliga efter lackeringen. Efter epoxigrund behövdes det sen några lager slipgrund med mellanslipning för att få bort de mindre rostporerna. Jag gjorde ett roterbart fäste för fälgarna av en bakre svängarm till 92 för att kunna snurra på fälgen när jag lackade. Tanken var också att kunna lacka både fram och baksida samtidigt.
92:ans fälgar är tillverkade av RO&CO (Rubery Owen) och 3,5″ breda.
En av fälgarna uppsatt i det roterbara fästet.
Ena fälgen klar.
Däcken blev BF Goodrich 5.00×15. Den här bilen har alltid körts på diagonaldäck och jag har aldrig haft några problem med det även om de är kända för att vara spårkänsliga. Fungerar också utmärkt på grusväg som det finns en hel del av häromkring.
Tre av de färdiga hjulen, det finns två till även om de inte kom med på bild.
Instrumentgruppen till 92:an hade legat undanlagd länge i källaren där det ibland också varit fuktigt. Det här med fukten har förstås inte varit bra för instrumenten och på hastighetsmätarens tavla hade färgen börjat flagna på ett ställe men det var som tur var det enda som hänt .
Instrumentgruppen isärtagen. Här syns att färgen på hastighetsmätarens tavla börjat flagna.
Målning av visare. De blåa lapparna sitter där som skydd/maskering av mätartavlan.
Hade fått tag på en helt ny mätare men den var lite för ny så den hade svart mätartavla istället för brun. Skulle den användes så behövde tavlan bytas. För att göra det behövde visaren tas bort och då gäller det att få den rätt vid återmonteringen. Bilden visar hur visaren hamnar om den är helt opåverkad och inte ligger mot stoppen.
För att ha nånting mer att gå efter än bara startläget på visaren gjorde jag ett test med borrmaskinen på ett visst varvtal. Den nya mätaren visade 35 km/t. Bilens originalmätare visade 30 och ännu en annan mätare 40, så 35 verkade bra.
På de flesta instrument sitter visarna mycket hårt och så var det även här. Med hjälp av en liten gaffel och en spackelspade med maskeringstejp på undersidan som skydd för mätartavlan gick det att få loss visaren.
En svart och en brun mätartavla.
Visaren på plats och ett nytt prov visade att det stämde mycket bra, den visar vid test 35 km/t precis som innan.
Den nya mätartavlan visade sig vara något mer blekt jämfört med de andra mätarna så frågan var om det gick att fixa till så det blev lika. Med lite försiktig ”polering” med möbelpolish så fick tavlan tillbaka den ursprungliga något mörkare bruna färgen.
Det var svårt att ta bilder där man ser själva instrumenten, det speglar sig hela tiden i glaset framför. Men så här blev det.
Som avslutning ett par bilder på instrument före och efter ch.nr 4000 där klocka och tempmätare bytte plats.
Attachments:
-
FörfattareInlägg
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.










































































