bosse l
Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Vill bara passa på att komplettera med att mer info från Reservdelsverksamheten kommer i kommande nummer av Bakrutan.
Vi har förstått att en del oro sprids bland medlemmarna och att förändringar avsedda att vidareutveckla en väl fungerande verksamhet kan uppfattas olika.
Bolaget kommer också därför att se över hur man kan förbättra information och ökad transparens kring verksamheten på ett övergripande plan till medlemmarna utifrån bl.a. de synpunkter som kom fram vid årsmötet. Delar av dessa frågor berör även klubben som Karl är inne på.Avslutningsvis är det Reservdelsbolagets uttalade ambition och mål att vara fortsatt starka på de tidigare Saabarna, de är och förblir inom överskådlig tid basen för verksamheten. Samtidigt utveckla och bredda sig mot även de senare modellerna. Det intebär inte att man ska ge sig in i en kostsam konkurrens med de aktörer som redan är duktiga på det området, utan snarare komplettera dessa med sådana delar som redan idag är nödvädniga och svåra att hitta för att säklra även ”GM-generationens” Saabar kan fortsätta rulla på våra vägar. Det kan innebära såväl nytillverkning som renovering av begagnade kritiska reservdelar.
Helt korrekt Anders!
Både svaret och att jag inte har något emot att du svarar.
(jag sparade ju lite tid på att slippa leta efter de relevanta paragraferna)Fuling:
Utan att bläddra fram och tillbaka i reglmentet och korsreferera, så vill jag påstå att det som Anders Jenssen säger stämmer. I det fall en översättning inte blivit exakt är i alla bilsportsammanhang tågordnignen: 1) Fransk originaltext 2) Brittisk översättning 3) svensk översättning.
Förstår inte riktigt hur Bilprovnignen kom in i sammanhanget? De har ju inget med App-K att göra öht.Om du behöver ytterligare förtydligande och tolkning beträffande specifik bil är det nog säkrast att höra med lämplig App-K besiktare, eller be en person kunnig på teknisk/juridisk franska att översätta App-K från orignalspråket.
Bygger du på något roligt App-K bygge? (mitt eget Saabbygge har tyvärr somnat in..)Blir spännande att följa ditt bygge Anders. Du brukar ju få till det riktigt bra. Men visst, projekten får ta den tid de tar, har jag också insett för egen del.
GB har ju självklart prio 1.
Tråkigt med motorn, min Fvee motor som följde med bilen var samma sak. (men det är nog OT i detta sammanhang.)Fuling:
App-K tillåter elfläkt oavsett om det satt på bilen eller inte i perioden.
Elfläktar fanns för övrigt i perioden, har dock inte sett någon på en Saab.När jag byggde min första ban V4:a för sådär 35 år sedan tog jag och moddade reducerignsventiler från gamla Mercedes 200, de var justerbara med en skruv, lödde bara på en liten ratt på skruven så det blev lättjobbat. Andra byggde bromsvåg. Det var ingen ný eller egen lösning ens då. Inte mycket är nytt under solen, även om många tycks tro det numera. Idag får du ha justerbart under de förutsättningar som Johan redan redovisat.
Micke, jag skulle rekommendera en med spak eller ratt med tydliga lägen (klick) så att du lätt kan ställa om efter önskade egenskaper asfalt-torr/blöt-grus-is osv…
Bara att ha en liten minneslapp klistrad vid ventilen, så vrider du enkelt in önskad brosmbalans mellan t.ex. ett par SS.Åkte några race på 70-talet med en V4: på bana, kul men ganska hopplös bil om det inte regnade. Det var ganska tungstyrt och lite småbyngligt. Mer beroende på hårt ställd diff.
(jag åkte minilitekopior 6×14 med Vredestein 195:or om jag minns rätt. fälgarna finns kvar om någon är intresserad, 4 bult så klart)
Tror också mer på Kat G då slipper man klistriga slicks. spar både armar och transmission 🙂
Men med lite lagom toe out för mer villig inturn och en ganska hårt satt bakvagn som hjälper till blir den nog hyfsad iaf.
Roligt att någon tar upp V4 spåret efter Lennart, behövs något annat 711 stycken Escort BDA…Riktigt trevligt att se!
Håller tummarna för dem i Millen.
Roligt med de som håller Saabs fana högt i klassiksa tävlginar som denna. Hoppas killarna få en lika fantastisk upplevelse som vi fick på Le Mans!
Bilden med en grå 93:a i det släpet ger ju en viss positiv deja vu känsla…Tänk att placeringen av en liten justerratt kan vålla sådant rabalder!
Är vi som leker med bilar verkligen riktigt normala? 😉
Om man som Fuling vill exprimentera med väghållingen får man väl göra som i någon av Nascars klasser, ha med sig 100-300 olika fasta dämapre och labba med….
På min garagehylla ligger en uppsättning nya röda KONI till 96:an och dammar.
Skulle ju egentligen vara gula KONI Sport, för det är de enda dämparna, utöver Autotrygg jag har en sportslig chans att bevisa att de verkligen användens vid tävling i peridoen föf min f.d. historiska racerbil.
Den har för övrigt körts med Bilstein (för mycket retur) Biltema Rally , hyfsat ok men slitna numera och sista året jag körde (2003) AVO som tydligen inte är ok numera.
Gör mig inget på den bilen, då jag inte avser åka mera historiskt med den.Beklagar Magnus, även om jag har lite svårt att se logiken ditt resonemang.
Fortsätt delta i forumet, då du som synes är uppskattad av många.
Jag är ny i detta forum och har inga problem med att backa ut igen.
Spelplanen är din. Tack för mig!Hej och tack Magnus B & Rodder76!
Jodå vi har en del bilder från 1959 och lite mer än en del från 2008 😉
Vi har inte lagt upp så mycket på nätet. Men mera kommer när tiden tillåter.
http://www.retrospectivemotorsport.se innehåller det vi hittils lagt upp.
(inte mycket från 2008 race ännu, men det kommer vartefter.)
Planer på en lite annan strategi för hemsidan finns, därför dröjer det lite.Beträffande bilder från 1959 och 2008 har vi numrerade bilder i begränsad upplaga till salu. f.n i A4 format, men de kommer framöver att kunna beställas i 30×40 och 70×100 om man vill också.
Nylonskjorta wrote:Bosse L(indman), ordet du söker är: patent deCarbon.
Och det är inte utan man undrar på vilket sätt du tar ansvar för dina tolkningar?mvh / Magnus
Tack, det är givetvis patentet man ska hänvisa till!
Beträffande ansvar för tolkningar så får vi väl konstatera att det är ömsesidigt.
Men det har ju e.g. inte med stötdämparna att göra, så tillbaka till ämnet.
Korrigera mig gärna där jag har fel i sakfrågan, så bidrar du ju istället till en ökad tydlighet i hur App-K ska tolkas i detta avseende.
Då du Magnus (Nilsson) är både App-K besiktningsman, medlem av SBF:s historiska utskott och sitter i FIA historiska arbetsgrupp för tekniska frågor, är du väl den som närmast sitter på svaren i alla led, så vitt jag kan förstå.AutoTrygg fannas marknadsförda 1965.
Dessa var gastryckstötdämapre (bytte senare namn till Bilstein)
Så den typen av stötdämapre kan du ha i period F.I övrigt är väl relevant period för våra Saabar i relation till App-K fram till 1981.
Sedan gäller det att säkerställa vad som hände på de olika teknikområdena i E, F G, H och I. Hårddraget bör man då inte kunna använda gasdämpare på en E-bil. Möjligen inte ens heller justerbara oljedämpsre om man ska vara petimeteraktig (uppgiterna på när justerbara oljedämapre typ Koni lanserades varierar) Men då har man nog ett litet helsike att öht få tag i dämpare som ens är lämpliga för tävling. Så här kommer tidigare nämnda avvägning in.Mycket tyckande om både stötdämpare och App-K regler och tolkningar.
Blir lite tveksam när det tvärsäkert hävdas saker som kanske inte är fullt så glasklara.Vi börjar med stötdämparna i sig.
Om vi ska förenkla,finns det i princip endat fyra olika tekniska grundutföranden.
1) Oljefylla ej justerbara (typ original och dito eftermarknadsdämpare av std-typ)
2) Oljefyllda justerbara (typ Koni, Avo, vissa Girling och Spax etc)
3) Gasfyllda ej justerbara (typ Bilstein, KYB, Biltema etc)
4) Gasfyllda justerbara (Öhlins, Bilstein gas, Spax gas, GAZ med flera)Om vi tar hänsyn till vad App-K generellt säger så är samtliga funktionspriciper i 1-3 korrekta och existerande inom tidsperioden.
Justera bara gasdämpare kom betydligt senare och har sedan sent 90-tal inte varit tillåtna i historisk racing. (även om man ett tag tillät dem så länge man inte hade extern kanister)Gråzonen och otydligheten hur App-K ska tolkas beträffande sättet att justera en stötdämapre är tyvärr ett faktum. Flertalet av de svenska App-K teknikerna tillämpar givetvis HU:s linje. en del andra länders tekniker har en annan tillämpnijng. Om detta beror på olika tolkningar eller olika ambitionsnivåer hur hårt App-K ska tolkas och drvias kan jag inte svara på. Nöjer mig med att konstatera att det vore bra om regelverket var ännu tydligare, så att det i mindre grad blir upp till respektive teknikers tolkning. Detta gäller inte bara stötdämapre…
Detta är ett av historisk motorsports största problem på den tekniska sidan.
Att å ena sidan inte låta teknisk utveckling driva sportens tekniska nivå framåt (vilket ändå skett och sker) och å andra sidan inte göra det så dyrt, onödigt komplicerad och svårt att folk avstår (inträffar också) En svår avvägning, jag avundas inte regelmakarare och tolkare.
Gillar, liksom Peter, Fredriks anslag i vad historisk bilsport handlar om, samtidigt som påståendet att någon skulle kunna hävda att AVO är samma som Öhlins känns helt uppåt väggarna.
Men som sagt; Någonstans ska gränsen dras. Frågan är om App-K i det diskuterade fallet sätter gränsen vid stötdämparens funktionsprincip, eller om justeringen sker med ratt på sidan eller demontering och vridning av dämparen är den korrekta särskllnaden i tolkningen?
Att App-K stipulerar vilka fabrikat som generellt är tillåtna eller inte är däremot helt felaktigt. Det handlar om funktionspricip och utförande, inte varumärket!
(Att det sedan är lite extra kul och tidstypiskt med samma märke som när det begav sig är en helt annan femma!)Sedan har jag lite reflektioner på tyckandet kring vilka stötdämpare som är bra och om man känner skillnaden.
För det första vill jag påstå att i rally väljer man med fördel en gastämpare och väljer bort justerbarheten. Detta pga att gasen ju minskar kavitationen (heter det så?) vilket ären klar fördel på grus och hoppiga vägar. Givetvis är det en klar fördel om dessa gasdämapre är avpassade för biltypen. De vanligaste Bilsteindämparna i markanden är det definitift inte, r<kt ur kartong, på en 96:a helst inte en kortnos!
PÅ bana och asfalt gör gastrycket däremot ingen större nytta då dämapren då skumbildning inte är ett lika stort bekymmer (om man nu inte vill kännsa sig ball och hoppa över curbsen hela tiden)
Här är justerbarheten en klar fördel. Att man inte känner skillnad opponerar jag mig starkt emot! Jag tycker man känner skillnad på 1-2 klick oavsett om det är Koni eller AVO.
Speciellt justering av framdämapre ger markant i förändrad balans. Bra att använda beroende på däcken, banan och vädret. (när vi kommer till moderna Öhlinare med flervägsjusteringar och mååånga klick är det betydligt svårare…)
Har ju genom åren haft förmånen att prova ett flertal Saab 92-93-96;or på bana. De kort- och långnostvåtakts 96;or jag kört med kombination 14mm V4 rallyfjäder och Bilsteindämpare har jag upplevt på tok för understyrda i exit. (för håda fram i förhållande till bak, min tolkning) På en V4 är det lite bättre men balansen är inte optimal där heller.
På en 99 däremot känns samma grejor kanon! Respektive bils viktdistribution spelar nog en ganska stor roll här, även om andra parametrar är minst lika viktiga. (Men det är Fulings område)
Jag har känt exakt samma tendens på grus, men där är det lättare att med körstilen köra runt problemet. Dessutom är jag inte man nog att gå på gränsen på samma sätt i skogen 🙂Så om nya eller begagnande Bilstein, justerbara AVO eller Koni är bäst beror på vilken bil jag ska ha dem på och hur jag kommer att använda bilen.
För övrigt bör även Konidämaprna shimsas om, då man annars lätt hamnar i ytterkant av justetingsomrdået, vilkent inte heller är optimalt.Ett långt inlägg, men det är bara för att både väghållning och App-K engagerar mig!
Underbara bilder!
Nya även för oss som lagt åratal på att leta bilder och info om Saab på Le Mans
Stort tack för att du postar dem här Rodder.Några små fakta kring de frågor som bilderna väckt kan jag bidra med.
Avgasssytemet. Precis som Johan säger så lät vi röret gå ut på sidan för att ta tillvara på alla hästarna med ett maxiamlt avstämt system. På köpet fick vi ett underbart sound och e.g. ett utseende som var vanligare på dåtidens racebilar än vad förebilden i verkligheten faktiskt hade.
Vi har allt diskuterat lite att bygga en variant med systemet rakt bakåt (då kan vi ha ljuddämapre också) men vi har så här långt iaf hoppat det av mer praktiska skäl.Stänkskydden som helt korrekt sitter på bilen, kom till efter tävlingsbesiktnignen 1959, då det var ett tillägg till reglerna. Att de är uppsatta som de är, är helt korrekt av aerodynamiska skäl. Dels bromsar det mindre, än om de hägner ned bakom hjulet, dels styr de bort luftvirvlar som annars letar sig upp i hjulhuset.
Den brittiska bilens mörkgröna förg trodde jag också först kom sig av att det var den engelska tävlignsfärgen, även om nu Saaben inte är BRG. Men det har visat sig att Sid Hurell och Olver North i likhet med några andra brittiska team tydligen hade ett visst stöd från Esso i 1959 års Le Mans. På den tiden var ju reklam förbjuden på racerbilar, så ett vanligt PR-trick var att istället lacka bilen i firmafärger. (Om den inte lackades i sin nationsfärger förståss) Essos basfärg vid den här tiden var mörkgrön eller mättat röd. med klassiskt röd/vit logga. Hr sett bbilderp åden brittiska 93GT:n vid en grön Esso-tankbil och med mekanikerna iklädda mörkgröna Esso-overaller.
Så det är nog den mest troliga anledningen till färgvalet. Den gansak ruffa repaintingen tyder ju kanske också på att detta kom till i ganska sent skede?Beträffande de tidigare bilderna på 93:or och 96:or på banan, så finns det ju några bilder på Erik i boken om honom från Zandvoort rattandes 93:an i varvloppet ingående i Tuplanrallyt, tror det är 1959. Möjligen är denna bild från 1962 års dito?
Bilderna på 96 Sportarna är tagna i samband med 1963 och 1964 Europa cup i racing. (ETC)
Saab var ju ytterst nära ett av dessa år att vinna EM totalt. Nu vann Banks i en Cooper efter lite regelkineseri istället.
Den andra Saaben som skymtar på bilden är med stor sannolikhet Gösta Karlsson, som också slogs i toppen på EM dessa år. Inte alls omöjligt att bilen på bilden är exakt densamma som idag körs av Krister Wigren i 1000cc Cupen, då detta är Göstas EM bil från 1963. -
FörfattareInlägg
