kjellake
Forumsvar skapade
-
FörfattareInlägg
-
Tänkte skriva en kommentar om funktionen men det blev väl i stort sett onödigt med den filmen. 🙂 Det var jättebra beskrivet. Det är precis så även SHO-pilarna till Saab fungerar. Även om SWF och SHO ser olika ut så är själva funktionen lika. I filmen blev motståndet 1,0 ohm över spolen och det är exakt samma som jag fått vid mätning över spolen på en 6 V SHO-pil.
1 användare tackade författaren för det här inlägget.
Det är ett tag sen bilen blev klar men det finns fortfarande en del bilder och info som inte kommit med tidigare. Drivaxlarna är en sån sak som jag tog en del bilder på under renoveringen.
De är när det gäller funktionen lika på alla 92:or och de kan bytas hur som helst mellan årsmodellerna. Men det finns en skillnad på axlarna upp till ch.nr 4000 och de efter 4000. Tätningshylsan som sitter i änden av gummibälgen ändrades då till en längre variant som går en bit in på axeln istället för att den som tidigare suttit inne i bälgen. Axeln fick samtidigt en stödyta för hylsan i hylsans inre ände. Det är inga problem att använda de tidiga axlarna utan stödyta tillsammans med de senare långa hylsorna, det blir ett större glapp mellan axel och hylsa men fungerar utan problem.
Två stycken NOS axlar av nyare varianten som legat lagrade sen 50-talet och blivit ytrostiga.
Påbörjad renputsning av den ena.
Två nyare axlar till vänster, två äldre till höger. Längst till höger tätningshylsor och bussningar.
Senare längre varianten av tätningshylsor, ny till vänster och en beg. till höger.
Här syns skillnaden i glapp mellan axel och hylsa. Nyare axel till vänster jämfört med den äldre axeln till höger.
De ytrostiga axlarna till vänster har blivit renputsade.
Axlarna klara, här syns stödytan tydligt en bit in på axlarna till vänster.
Monterat så hamnar hylsans ände ungefär mitt på axelns stödyta.
En bussning (rödbruna) som varit med länge och slitits i ena änden.
Jag hade ingen bild på den tidigare kortare varianten på hylsa men den syns här som nr 22 på övre bilden och den senare längre som nr 27 på undre bilden. Bussningen som sitter tillsammans med 27 är nr 26 på undre bilden.
Attachments:
Av infon i allra första inlägget tycker jag det verkar precis som när tripoderna gjort ”gropar” i medbringarna. När tripoderna inte kan röra sig fritt utåt/inåt utan ”fastnar” i groparna uppstår vibrationer/skakningar, framför allt vid hård belastning. Jag hade det problemet på min og 900 S -93 för ett många år sen och bytte då sida på medbringarna. Skakningarna försvann helt efter det. Man byter sida bara på medbringarna, allt annat ska sitta kvar på sina platser, shimsen måste sättas tillbaka på samma ställe som de suttit tidigare annars ändrar man på kuggspelet i slutväxeln. När jag gjorde det här var motor/låda upplyfta och då var det inga problem alls med att skifta sida på medbringarna. Jag tog också bort växellådans bakre lock, mest för att ha bra koll, gör man inte det behöver man antagligen fixera diffen i sitt läge om man tar bort medbringarna på bägge sidor samtidigt. Jag tog några bilder, dålig skärpa på en del, men man ser kanske i alla fall en del av hur det ser ut när det är demonterat. Jag försökte ta bild på ”groparna” men det syns väldigt dåligt på bilderna, man ser det mest som en blank fläck i medbringaren.
Jag har inte hållit på med tankgivare till 99:an utan till ännu äldre modeller men funktionen borde vara densamma. Om mätaren har plusanslutningen kopplad (mätaren monterad i bilen) och inte har givaranslutningen inkopplad kommer mätaren att slå direkt upp på fullt. Direktjordar man givaranslutningen ställer sig mätaren på tomt. Givaren är ju en jordledning med en variabel resistans och på de äldre modellerna ligger det på från 0 upp till ca 180-200 ohm. Lampan har en egen jordkontakt som ger jord vid ett visst läge på flottören. Jag har inte koll på färgmärkningarna gentemot kabelfärger men det borde man kunna prova sig fram till eller ev. ohmmäta. Lampans anslutning blir då förstås endera ingen jord eller direktjord beroende på hur flottören står. Och på mätarens anslutning får man ett visst motstånd beroende på flottörläge. Jag tror inte man kan förstöra nånting genom att koppla fel, på de äldre mätarna jag hållit på med har jag kopplat på olika sätt i samband med felsökning, och där har det aldrig ställt till några problem. Hur är det med jordningen mellan givare och kaross? Om den inte har kontakt som den ska kommer det inte att fungera.
Torkarmotorn är inte bara matad via strömbrytaren utan har också en direktmatning för att torkarna ska fortsätta gå fram tillparkeringsläget när man slår av strömbrytaren. Jag tycker det verkar som det är något i den funktionen som inte fungerar som det ska så att direktmatningen inte bryts som den ska i parkeringsläget. Det finns både SWF och Bosch motorer men jag har för mig att bägge har den mekanismen åtkomlig under ett litet plåtlock där kabelanslutningarna sitter.
Det enda ställe chassinumret står på är den bricka du saknar. Det finns ett karossnummer instansat i karossen vid vänster dörrlås men det är inte samma som chassinumret. Det brukar skilja 20-40 nummer mellan de båda numren. Det du kan göra när du saknar brickan är att försöka få tag på ett gammalt registreringsnummer och med hjälp av det få fram chassinumret.
Fortsättning på förra inlägget om renoveringen av pilarna.
Maskering för målning.
Grundlackat med epoxigrund.
Den gröna färgen pålagd.
Den lilla dämparen i gummi som pilen går emot när den fälls in hade spruckit sönder och behövde bytas. En vanlig gummislang passade i mått och fick släppa till ett par bitar i rätt längd.
De färdiga pilarna.
Attachments:
Jag har en del bilder på saker som renoverats för ganska länge sen men inte kommit med tidigare, som t.ex. körriktningspilarna. Lägger in en del av det så här i efterhand.
Pilarna var i stort sett ok men behövde lackas för att passa ihop med bilens övriga lack. Ena pilens fäste för den lilla fjäder som finns i pilens ledgång hade gått av och jag gjorde ett nytt fäste till den. Den rödorangea plasten hade klarat sig bra och ingenting behövde göras med den. Glödlamporna byttes till de blinkande dioder som finns att köpa och som förhoppningsvis gör att pilen uppmärksammas bättre.
Första delen av två.
En av pilarna före renovering.
Nytt fäste till fjäderns ena ände.
Den utvändiga isoleringen till spolen hade lossnat och försvunnit så en ny gjordes av vanligt isoleringsband som är mycket likt den gamla isoleringen som fanns.
Glödlamporna byttes mot blinkande dioder på ett litet kretskort. För att kortet ska gå in behöver monteringshålet filas upp en aning. Pilen till höger på andra bilden är uppfilad.
Att hålet är uppfilat märks inte när allt är monterat och klart.
Attachments:
1 användare tackade författaren för det här inlägget.
You can see the clamp for the brake hose as number 68 in the parts list. Parts number is 791542, actually the same clamp that was used for the upper water hose in the cooling system.
Attachments:
The original brake hose runs on the underside and is attached to the spring arm with a clamp. The pictures shows how it looks on my car. If you have a hose that is as long as it seems to be in your pictures, a location above the spring arm looks better in my opinion. The length of an original hose is 343 mm, not including the threads.
Best regards
Kjell-Åke Önnberg
Attachments:
Om det inte är som Göran är inne på med glapp vid remskivan så kan det vara genom kilspåret det läcker. Jag hade det problemet på en växellåda till en 92:a förra året. Oljan letade sig ut genom spåret för krysskilen i en medbringare i inre drivknuten. Konstruktionen är densamma, en tätning utanpå medbringaren eller som här, remskivan, men invändigt går ett kilspår rakt genom medbringaren (remskivan) där oljan kan leta sig ut. På 92:an sitter en mutter med ett plan mot medbringaren som ska täta för den olja som tar sig ut genom kilspåret men när de ytorna var skadade läckte oljan ut i drivknuten. Bägge medbringarna svarvades för att få oskadade ytor och för att vara helt säker på att det inte skulle kunna läcka gjorde jag ett par fyrkantiga plastbitar som passade exakt i spåren och tryckte in dem längst ut i spåren och la också i tätningsmedel innanför muttern som håller medbringaren. Tätt blev det. Lägger med några bilder där det syns hur det ser ut på växellådan. Att lägga i tätningsmedel som du nämnde i tidigare inlägg borde göra det tätt.
1 användare tackade författaren för det här inlägget.
Ett tillägg till de tidigare inläggen om lagerbytet i växellådan. En lista över de lager och tätningar som finns i växellådan och en bild på de lager jag använde vid bytet.
Attachments:
1 användare tackade författaren för det här inlägget.
I samband med renoveringen av växellådan och motorn också var urplockad så beslöt jag att ändra till det nyare utförandet på bensinpumpen som i det här fallet är vevhusstyrd. Själva pumpen är likadan men det skiljer på membran och distanser mellan pump och vevhus.
Det gamla utförandet har fler distanser och membran. Nya utförandet har bara en tjock distans och ett tredelat membran, ett likadant som också finns med i det gamla utförandet.
Det känns säkrare att ha det nya utförandet för driftsäkerhetens skull, mindre med delar, den tjocka distansen borde också isolera bättre mot värmen från vevhuset.
Pumphuset hade blivit nerböjt vid fästskruvarna så det behövde planas för att det skulle bli tätt mot den nya tjocka distansen.
Pumpens gamla utförande.
De ingående delarna i gamla och nya utförandet. Till vänster i en rad ligger de delar som hör till gamla utf. I mitten själva pumpen med lock och fästskruvar. De delarna är samma i bägge utf. Till höger nya utförandet; packning, distans och membran.
Pumphuset hade blivit nerböjt vid fästskruvarna så det behövde planas för att bli tätt. På första bilden som det såg ut när planslipningen började, det var bara utanför skruvarna som huset låg mot planskivan.
Pumpen i nya utförandet monterad.
1 användare tackade författaren för det här inlägget.
-
FörfattareInlägg

























































































