jakob a
@jakob-a
Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Härdningen verkar sitta i hela, men det går faktiskt att svarva i dom, dock får man vara beredd på att det går hårt åt vändskären.
Förmodligen går det också att borra i dom om du har tillgång till såna där ”dyra gula borr”, men det har jag inte provat.Mannerstedts råd ur TfA:
”lämpligast är att slipa ur ett djupt spiralformat spår…”R-spärr såldes både som materialsats för hembyggare och färdigbyggda.
Det finns två generationer av dessa har det sagts mig: I dom tidigare fräste man ett spår i differentialens röraxel som passar i ett spår i spärrens rör. Senare gick man över till inborrade stift, som ett ”hemgjort” splinesförband, för att låsa fast spärren till diffen.
Anledningen var att den tidiga varianten gick sönder, tapparna som blir efter fräsningen går av.
Själv fick jag en billigt,ca 100:-, tack vare att den var av den tidiga typen och hade brustit…M a o är det nog bäst att försöka få tag på en av det senare utförandet.
Citat::
Ursprungligen postat av fuling:
[qb]För att kunna ta reda på kraftrna på balasaxellgren så behöver jag försöka ta reda på vad fläkten, vattenpumpen och generatorn tar för effekt. Genertorn sa vi ca 825W.
Vattenpump=???? [Watt]
Fläkt=???? [Watt]
[/qb]
Jag hittade en siffra på ca 1Nm för vattenpumpen, vid 1500varv på motorn. (moment på motoraxeln alltså, inte pumpaxeln). Det är ett generellt gällande värde, inget för just V4:an. Fläkten verkar svårare, samtidigt som det vore kul att veta ungefär hur mycket effekt man tjänar på en elfläkt. Det enda jag lyckats luska ut är att fläkteffekten beror på varvet i kubik, jag hade väntat mig upphöjt till 2.
Monarscoot ligger mig mycket varmt om hjärtat, liksom ILO-motorerna, jag är fortfarande stolt ägare till en monarped -61. Finns ingen mopedmotor som varvar som en ILO! En egenhet var att dessa motorer var strypta på olika sätt, vissa genom minimal fögasare, andra genom små insug i cylindern. Det gorde att rätt kombination av cylindrar och förgasare gick som f-n, fast ändå med originaldelar!
Min första moped var en monarscoot där någon tagit väck alla plåtarna och istället monterat en suzukitank ditsvetsad med rostiga vinkeljärn. Denna scoot var av den tidiga modellen, med fjädring av gummiband både fram och bak.
Ett senare minne var när jag och en kompis hittade en illa tilltygad monarscoot på soptippen. Vi var i 15-årsåldern, så för oss var ju fyndet i nivå med att hitta en GT750 på tippen idag, även om framhjulet var vikt i 90grader och någon hade kapat av täckplåten för bakhjulet. Hem skulle den iallafall, det var det inget snack om. Eftersom soptippen hade bevakningskameror vid ingången, gick vi alltid in från skogssidan, och det fanns inget alternativ annat än att gå samma väg med moppen. Så vi släpade moped-åbäket i en kringgående rörelse säkert 2 km genom obanad skog. Vilken energi man hade…
Ramen visade sig senare vara ramsne så att den gjorde två spår när man körde den, ett från framhjulet och ett från bakhjulet, men vad gjorde det?
Mats, du skall få ett tips: Prova Jacks Cykel i Nyköping, han hade en del gamla mopeddelar. varje gång man kom dit och sökte nåt sa han: Nej du, jag har ju egentligen slutat med mopeddelar, men jag kan ju titta efter för säkerhets skull. Och så kom han tillbaks med nåt i en dammig originalförpackning…
Jo det är ju tråkigt, för det besvarar ju inte din andra fråga, men den svarar nog nån annan på snart hoppas jag iallafall på.
Om man sitter och klurar på balanslager på nätterna så sover man dj-t tungt de timmar som är kvar sen, det är mitt tips mot sömnlöshet !
Tobbe99:
Jag hittade både babbittsbitar och förvridna stålringar i tråget… jag är rätt säker på att ringarna gått av där dom är skarvade, men eftersom jag till skillnad från Kenta lägger havererade motordelar till hö i verktygslådan (man vet aldrig när man kan behöva dom…) ska jag kolla vid tillfälle, jag tror jag har några slitna som inte har havererat också.
Apropå generatorn..
Jag fick också ett lågt värde, men jag tror också att den slacka delen av remmen tappar lika mycket förspänning som den dragande remdelen ökar, så det enda som händer är att kraftriktningen ändras på lagret. MEN sen tillkommer ju drevkraften i motsvarande grad:
Antag drevet har Ø100, effekten 825w & 1000varv ger momentet 7,9Nm på remskivan, genom radien0,050 ger kraften 158N. Fortfarande inte mycket. Fast sen är det ju fläkten.. och vattenpumpen..
Zzzzz..Citat Fuling:
”Felkonstuerade: Oljehålen sitter i toppen på lagren, hmm är det inte åt de hållet maxbelastingen ligger?”Mja, jag kollade lite i vhb och där ser det ut som att kanalen kommer snett uppifrån, från oljekanalen under kammen. Tittar man på fläktremmen går den ut snett uppåt åt varje håll, så axeln kommer att tryckas i riktning mot tändlägesmarkeringen på transkåpan, och då borde det inte vara emot hålet.
Men det är svårt att se exakt var hålet är borrat i verkligheten, jag har inget block att titta på.
Appropå oljehål, visst ser det ut som att det finns ett avloppshål från främre balanslagret, rakt ut i sumpen. Varför finns ett sånt, när inte ramlagrena har det? Kan det vara så att lagret töms fortare på olja, och att oljetrycket blir ändå sämre tack vare det…Jag gjorde ett överslag på kraften lagret utsätts för, och kom fram till följande (mha lite mekanik-trams):
i runda slängar 30kp/300N från fläktremmen, om man spänner den lite drygt SAAB:s rekommendationer i vhb. Denna kraft verkar som sagt snett uppåt i riktning emot tändmarkeringen på kåpan.
Men sen tillkommer kraften från balansvikterna som varierar med kvadraten på varvtalet (och är mycket högre än remkraften på höga varv, t ex i storleksordningen 100kp/1000N vid 5000varv). Denna kraft roterar med axeln.På startmotorvarv, då vi tror att det största slitaget sker tack vare torrfriktion och dålig oljetillförsel, så är det altså bara remkraften ca 30kp som belastar axeln.
Det kan jämföras med att ett vevstakslager utsätts för en maxkraft på ca 500kp, när motorn körs på startmotorn utan att ens motorn tänder…
(förutsatt att motorn nu är i så pass bra skick att den iallafall ger runt 8bar i komptryck, eftersom kraften=trycket x kolvarean).Är det inte så att motorbyte leder till besiktning som ombyggt fordon?
Terje: Har NSU Ro80 haft v4? Vilket märke var det på den?!
Låter rätt så kul med wankel, det är ju inte såååå långt ifrån 2-takt… dessutom finns ju hur mycket trimanvisningar som helst till Mazda-wanklarna.Att dreven slits genom lagerglappet är helt sant, kör man ända tills det rasar så är det ju pga att dreven saknar kuggar som axeln slutar snurra. När axeln börjar hoppa runt i lagren så bryts de spröda bakelitkuggarna av en efter en tills axeln stannar.
Ett fenomen som gjorde mig förvånad var att när jag tog isär min motor efter balanshaveriet, så hittade jag lagerinsatserna i tråget, trasiga och förvridna till oigenkännlighet! De hade hamrats av axeln så att de inte längre hade nån presspassning kvar och ramlade ut. Så axeln hade snurrat direkt i blocket sista tiden…Jag kom på en sak till. Ett vevstakslager utsätts ju för betydligt höge laster än vad balanslagren utsätts för. Ändå har de lika eller t.o.m mindre lageryta!
Dvs ytbelastningen på balanslagren måste ju vara en droppe i havet jämfört med ytbelastningen på vevstakslagren. Och ändå är det balanslagren som går först! Varför?Här kommer den utlovade bilden sent omsider…
Mycket riktigt var det dom som Fredrik skrev ovan, jag talade med upphovsmannen själv på Gistadmarknaden i år.Fuling:
”Hjälp, det har brunnit ett slutsteg
Den förgasre Fredrik pratade om först öppnade väll båda spjällen samtidigt, eller är jag helt förvirrad??? Medan förgasarna på 77B-80 öppanar spällen i två steg.
Finns förgasren i två utföranden????
(2-steg och båda sammtidigt)?????”Du kan släcka slutsteget nu, den finns i ett utförande som öppnar samtidigt med kugghjul mellan spjällaxlarna istället för länkaget, satt väl på någon Ford 17m/20m. Jag har några såna lik hemma, dom har lite annan bestyckning med annars lika som V4:ans.
Tobbe99:
”Men hur är det med V4:orna?? Har dom chokespjäll på båda portarna? Jag har alldeles bestämt för mig att det finns Solex där båda portarna öppnar samtidigt. Jag kan ha fått ett hjärnsläpp, men det finns ju ingen anledning att ha chokespjäll på sekundärporten annars.
Jag vet att det finns förgasare med ett länkage mellan chokespjällen, men jag blir plötsligt osäker på hur det var med V4:orna (77-80).”Först blev jag lite konfigurerad när du snackar om chokespjäll som inte öppnar samtidigt, men nu förstår jag vad du menar…. V4:an har två chokespjäll (som är länkade och öppnar samtidigt) trots att förgasaren är av registertyp, antagligen behövs ett spjäll för sekundärporten också för man kan ju gasa full gas även när motorn är kall, även om det inte är så vanligt. (Jag brukar inte bete mig så iallfall
)Är det ingen som kan gräva fram en test av standard V4 ur Teknikens Värld och scanna in?
Det vore en intressant jämförelse.Som jämförelse stod det i SS&R:s test av 1700S, som Mats J postade här för några veckor sedan, att den accade 0-100 på 12 sek. Det verkar ju stämma ganska bra med din tid, Fuling.
I och för sig testade alltid Teknikens Värld med vikter motsvarande två personer i bilen och full tank väl? Dessutom var ju bilen rallyutrustad, med plåt osv, så några kilo extra blir det ju:
Extra passagerare 70kg, +ca 30kg soppa, +ca 30kg hasplåt, ev brandsläckare mm =ca 130kg ballast.
Det kan ju vara en del av förklaringen, fast knappast hela…?Rullgurka
Jag har hört att en del besättningar hade gjort upp det så att det var kartisens jobb att både dra i ovan nämnda lina och dessutom ha hand om handbromsen! Krävs nog lite övning för att få det att funka…
Stämmer det att tvåtaktarens frihjul greppar bättre än v4:ans?
