Balansaxellager ras
- Detta ämne har 90 svar, 16 deltagare, och uppdaterades senast 2002-11-25 10:02 av
.
-
Inlägg
-
Försök rota runt lite i teorin kring glidlager.
Högt varv och kall olja borde inte ge ras för viskositen är då högre och högre varv ger också högre bärighet.
Varm olja, lågt varv borde inte häller ge ras men bärigheten har försämrats.Om vi nu tittar på max & min spel, max & min viskositet(beronde på temp) så skilder det faktor ca 6, till min spel och kall olja fördel.
Om belatingen och varvtalet är konstant.
Tempen på oljan är 15 och 120grader.
Sen kan man ju fråga sig om flödet räcker för förlusterna att pumpa kall olja är större än varm.
Så håller vi oss till en tomgång som inte är tokhög vid kall motor så tror jag att riktigt varm olja och LÅG tomgång är faligare för lagren.Nu under förutsättning att jag räknat rätt
Jag har uppdaterat första inlägget med olje tempen för årgärder.
Citat Fuling:
”Felkonstuerade: Oljehålen sitter i toppen på lagren, hmm är det inte åt de hållet maxbelastingen ligger?”Mja, jag kollade lite i vhb och där ser det ut som att kanalen kommer snett uppifrån, från oljekanalen under kammen. Tittar man på fläktremmen går den ut snett uppåt åt varje håll, så axeln kommer att tryckas i riktning mot tändlägesmarkeringen på transkåpan, och då borde det inte vara emot hålet.
Men det är svårt att se exakt var hålet är borrat i verkligheten, jag har inget block att titta på.
Appropå oljehål, visst ser det ut som att det finns ett avloppshål från främre balanslagret, rakt ut i sumpen. Varför finns ett sånt, när inte ramlagrena har det? Kan det vara så att lagret töms fortare på olja, och att oljetrycket blir ändå sämre tack vare det…Jag gjorde ett överslag på kraften lagret utsätts för, och kom fram till följande (mha lite mekanik-trams):
i runda slängar 30kp/300N från fläktremmen, om man spänner den lite drygt SAAB:s rekommendationer i vhb. Denna kraft verkar som sagt snett uppåt i riktning emot tändmarkeringen på kåpan.
Men sen tillkommer kraften från balansvikterna som varierar med kvadraten på varvtalet (och är mycket högre än remkraften på höga varv, t ex i storleksordningen 100kp/1000N vid 5000varv). Denna kraft roterar med axeln.På startmotorvarv, då vi tror att det största slitaget sker tack vare torrfriktion och dålig oljetillförsel, så är det altså bara remkraften ca 30kp som belastar axeln.
Det kan jämföras med att ett vevstakslager utsätts för en maxkraft på ca 500kp, när motorn körs på startmotorn utan att ens motorn tänder…
(förutsatt att motorn nu är i så pass bra skick att den iallafall ger runt 8bar i komptryck, eftersom kraften=trycket x kolvarean).Vi verkar vara överens att igentligen borde balansaxel-lagret leva ett ganska behaglivt liv gämnför med vevlagren. Men vevlagren slits runtom,dessutom så är trycket 8bar bara under kompretionsfasen. Medan balansaxel har trycket/kraften från fläktremmen i en rikting.
Kan det vara så att det är staterna som knäcker balansaxellagren?
Kan det vara så att oljan trycks bort från balansaxel när motorn är avstängd? Medan typ vevlagret som då är obelastat behåller lite olja som som i prinsip räcker för att undvika ren torrfiktion vid nästa start?Det finns 2st hål i det främre lagret.
Ett hål precis rakt upp och ett vridet ca 22,5grader medurs sätt framifrån. 22,5grader hålet är oljetillförseln med hålet rakt upp går ut i intet.
Kan detta hål vara till för att kasta olja på kamdrivningen?Jag satt& tänkte lite på vad som skiljer de tidigare & senare modellerna åt.
Så för att dj..las lite extra så lanserar jag en ny teori.
75B tror jag, så kom en kraftigare generator, och elbakruta.
Anta nu att kvicksilvret har krupit ner.
Så kommer det nån dj…el, och slår på tändningen med elsitsar& hela faderullan.
Då tar väl generatorn ut hela sitt missnöje mot fläktremmen och balansaxellagret?
Om sen batteriet är dåligt, så blir det ännu värre.Kenta
Jag tror redan Jakob A har tänkt på det.
Den elektiska effekten är 12*55 ger 660W (12V-55A), om vi nu säger en värkningsgrad på 0,8 (lågt) ger 660/0,8 ger 825W.
Rem hjulen är på motorn ca 130mm och på generatorn 80mm. Det ger en utväxling på 130/80 ger ca 1,6:1. 1000 motor varv ger ca 1600 på generatorn. 825*9,55/1600 ger ca 5Nm. Ger en dragkarft i remen på 5/80*1000*2 ger 125N.
125+300(förspänning) ger 425N(42,5kp).
Hmm fortfarande en fis i Missisippi.
Jag tycker det låter lite, har jag räknat fel?Kan det vara så att placeringen av balansaxeln kan medföra problem? Dvs att den utsätts för mer värme än andra lager i motorn?
Instämmer f.ö. med vad många sagt hittils: Byt till bra olja och nytt filter ofta. Då håller lagren länge. Montera gärna en oljetrycksmätare för kontroll. Jag byter olja och filter på ”min älskade Sonett V4” varje höst trots att jag inte kör mer än ett par hundra mil under den tiden. Den står i kallgarage under vintern och gammal olja kan p.g.a. orenheter orsaka ”microkorrosion” när temperaturen är lämpligt lågHmm. En annan aspekt på trögdriven generator är förstås att remmen slirar lättare.
Då är det ju mänskligt :rolleyes: att man sätter in kofoten under generatorn och spänner, för att få tyst på grejorna.
Men det är klart, då är vi ju inne på spänd fläktrem igen, även om det är en följd av trög generator.
Jag har även för mig att en fläktrem som har slirat ska bytas, eftersom den slirar lättare igen?
Apropå generatorn..
Jag fick också ett lågt värde, men jag tror också att den slacka delen av remmen tappar lika mycket förspänning som den dragande remdelen ökar, så det enda som händer är att kraftriktningen ändras på lagret. MEN sen tillkommer ju drevkraften i motsvarande grad:
Antag drevet har Ø100, effekten 825w & 1000varv ger momentet 7,9Nm på remskivan, genom radien0,050 ger kraften 158N. Fortfarande inte mycket. Fast sen är det ju fläkten.. och vattenpumpen..
Zzzzz..Hejsan!
Hur var det, låg belastningen direkt mot något oljehål? Lagret är ju svagare där. Ni som hittat lagret i delar i sumpen, låg brottet tvärs över oljehålet/hålen??
Det är intressant att se alla uträkningar på vilken kraft som eventuellt påverkar balansaxeln, men får den inte tillräckligt med olja, så behövs det ju inte mycket heller.
”Tobbe”Jag är mest en sån här neanderthalsmekaniker med låg panna
. (samlar nötter och torkat kött på vänster sida i verktygslådan, och fräscha balansaxellager på höger sida.Därför vill jag dela med mig av ett besök jag gjorde på ett kraftverk lite söder om här.
Det var några år sedan så jag kan minnas lite fel, men.
De hade riggat upp 2st träningscyklar för oss ”rookies”.
På dessa hade de bytt ut friktionshjulet mot generator, och kopplat den till en 60W lampa.
Det kanske var mer, jag minns inte säkert.
Men hur som helst, så blev man så småningom utomordentligt trött.Det skulle vara intressant att koppla upp en sån cykel med en 55A generator kopplad till saabens elsystem.
Ta nu inte detta fel, jag förstår de flesta siffrorna och uppskattar dem
, men det tar ett tag innan de växer in i medvetandet.Kenta
Hej!
Törs knappt knysta här bland alla geniala uträkningar och teorier
Har ju mest följt denna tråd med ett öga, inte P.G.A. ointresse men som glad amatör vet man ju sin plats
Hursomhelst med tanke på denna tråds skrämmande utveckling blir man ju lite rädd.
Är detta med balansaxellageras något av galna kosjukan på V4:an?
Alltså är det en akilleshäl av stor omfattning?
Då bör man ju skydda sig i tid.Jag har börjat köra 2-takt vilket har eliminerat balansaxelras.
Per/Haninge
Dovhjort!
Jag tror att knystningar skapar glada människor, & löser problem.Som tidigare sagt har jag haft 2ras på 20år.
Och då har motorerna säkert vart misskötta tidigare + att jag i avsaknad av SAABforumet, inte själv har gjort det bästa.Så följer du detta så ligger dina lager i bomull :confused:
Kenta
Kenta:
I detta specifika fall så är en neanderthalare en högt stående varlse, jag känner mig typ amöbaDovhjort:
Jo du, även en blid höna kan hitta ett kornTobbe99:
Vad man brukar hitta i tråget är en millijon så bitar av battitsen medan stålringen sitter kvar i blocket.Skall gå ner i grottebo och mäte lite och räkna på var maxbelstingen ligger på balansaxel-lagret.
Återkommer.Tobbe99:
Jag hittade både babbittsbitar och förvridna stålringar i tråget… jag är rätt säker på att ringarna gått av där dom är skarvade, men eftersom jag till skillnad från Kenta lägger havererade motordelar till hö i verktygslådan (man vet aldrig när man kan behöva dom…) ska jag kolla vid tillfälle, jag tror jag har några slitna som inte har havererat också.
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.
